Vertikala växthus fixar framtidens matförsörjning

I Linköping byggs det första industriella växthuset i Sverige. Växthuset, som är tänkt att finnas i städer, är konstruerat med tanke på framtidens matförsörjning. FN beräknar att jordens befolkning når nio miljoner 2050 och att 80 procent av oss kommer att bo i städer. Varken traditionell teknik eller odlingsbar mark kommer att räcka till – nya metoder måste skapas. Det är Plantagon som ritat detta vertikala växthus, där grödorna odlas på höjden i substrat i stället för jord.

Det händer i Västerås

I går träffade jag Västerås stadsodlingsnätverk i samband med att jag pratade om stadsodling på stadsbiblioteket. Det händer mycket på stadsodlingsfronten i Västerås! Det var jätteroligt att höra om nätverkets planer! Väldigt kul är att det kommunala fastighetsbolaget Mimer är aktiva och positiva till stadsodling. Vill du följa utvecklingen kan du gå in på Farbror Gröns blogg. Mejla till Lena Bergquist i nätverket om du vill veta mer: lena.bergquist@sv.se

Föredrag i Västerås

På torsdag 15 november håller jag föredrag kring stadsodling och boken Gatsmart odling. Västerås Stadsbibliotek klockan 19.00-20.00 fritt inträde. Välkomna!

Framtidsträdgård i Alby

Hur kan konstnärer i samarbete med ett trädgårdsföretag och en kommun väcka en slumrande plats till att förmedla framtidstro, mänsklig närvaro och positiv förväntan? Den frågan ställde sig Agnes Fischer inför uppdraget att under namnet ”Framtidsträdgården” skapa en tillfällig trädgård i Alby.

Den 13-22 september finns en tillfällig trädgård på fd Albyskolans tomt. Det rör sig om tre olika konstverk av tre konstnärer: “Ställtid” av konstnärerna Anna Källblad och Tove Axelsson, “Att dela trädgård” och “Under kontroll” av Malin Lobell.

Att dela trädgård och Under kontroll
Septembermånad är en bra tid för trädgårdsodlaren att dela växter och samla in frön. I sitt temporära trädgårdsrum kommer Malin Lobell, förutom att ha workshops för att göra fröpåsar, också med verket Att dela trädgård, påbörja insamlingen av växter till en ny medborgarträdgård. Plantornas väg till en ny växtplats dokumenteras med växtnamn, plats och odlare och skapar en trädgårdsberättelse och synliggör vad som växer var i Alby. Genom att ta tillvara och samla frön och dela plantor från Albys trädgårdsodlingar börjar en gemensam ny trädgård formas. Denna Albybornas trädgård kan sedan komma att få en permanent plats nere vid Gula villan. På den stora grusplanen där Albyskolan en gång låg kommer också ätbara ogräs odlas under kontrollerade former.

Ställtid
En tom grusplan är som ett oskrivet blad inför framtiden. Samtidigt med vetskapen om att här låg en gång en skola, är markytan som en projektionsduk för var och ens tankar, minnen och fantasier om händelser, möten och ting som utspelats på platsen. Installationen ”Ställtid”, byggd av klädskåp från Berns salonger, associerar till ett rum dit man hänvisats, där var och en har ett litet privat utrymme som en del av en anonym massa. Ett mellanrum i tid och plats, utanför och innanför, i realitet och i tanke. I installationen kan man minnas, drömma, mötas, leka eller förvirras mellan byggkropparna.

Illustration Malin Lobell 2012

 

 

Om explosionen av stadsodling i P1s Godmorgon världen

I veckan cyklade jag och reportern Julia från Godmorgon världen runt på Söder och kollade in stadsodlingar. Vi pratade om varför stadsodlandet exploderat just denna sommar. Det råder en galleriafatigue och köpcentrumsutmattning – istället för att köpa mat som besprutats och transporterats långt odlar vi där vi bor. Det är också hantverk och konst att odla – staden blir vackrare och vi tar tillbaka platser som förut var öde, skräpiga och grå. Forskaren Karin Bradley understryker också att vi börjar föredra att göra saker själv – laga och köpa begagnat istället för att alltid välja nytt. Och i Oakland i USA odlar man för att de boende inte längre har råd att handla mat.

Den här bilden kommer från London där man börjat odla vid busshållplatserna… jag var just där och skriver mer om det snart.

 

Kan växter bli politiska?

Under Almedalsveckan samtalar jag och Malin Lobell, gerillaodlare, konstnär och trädgårdsmästare om växterna i stadsrummet, om växter i gatu- och aktionskonst och om hur marken används i staden. Vi ger exempel på allt från konstprojekt och illegala planteringar till organiserade kollektiva odlingar och kolonilotter. Den fjärde juli klockan tre på Gocart Gallery.

Snart kan uppsalaborna köpa stadsodlat på torget

Jag blir jätteglad när jag läser i UNT att Uppsala kommun kommer att se över sina regler för kommersiell odling på kommunal mark, samtidigt som stadens gatu- och samhällsmiljönämd kommer att se om de områden som föreslagits för att utveckla stadsodlingen är tillräckliga. Det handlar dels om möjlighet för kommunivånare att odla för egen försörjning och  dels att man själv är delaktig i produktionen av mat och på så sätt bestämmer över hantering och produktion.
– Gatu- och samhällsmiljönämnden ska se över lämpliga lokaliseringar för främst småskaliga kommersiella trädgårdsodlingar,  säger Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens ordförande till UNT. Förslaget är väckt i en motion av Erik Pelling (S) och Göran Svanfeldt (S). Det vore underbart om det gavs sådana möjligheter i flera städer.

Urbana svenskar vill ha grönt

I dag presenterades Global Garden report 2012 som tagits fram av Kairos Future på uppdrag av Husqvarna. 3 500 personer vardera i Sverige, Frankrike, Tyskland, Polen, Ryssland, USA och Storbritannien svarat på frågor om parker och stadsmiljö.

När nya stadsdelar planeras måste en del av ytan bestå av grönytor. Men bristen på yta att bygga på gör att risken är stor att städernas grönytor så småningom kommer att bebyggas.  Fastigheters värde mäts i kronor och ören, medan parkers värde oftast beskrivs mjukare, som att en park ökar livskvaliteten.

Men det finns ekonomiska perspektiv på parker, som att närheten till en park ökar det ekonomiska värdet på bostäderna i närheten även utsikten mot ett grönområde ökar bostadens värde. Bostadsområden med välskötta parker är alltså attraktiva även i ekonomiska termer, till skillnad från bostäder i närheten av vanskötta parker, där sjunker istället bostädernas värde i takt med parkens vanskötsel.

Ett exempel på detta är anläggandet av parken på High Line ett gammalt tågspår som slingrar sig fram några meter ovan New Yorks Manhattan. Intill de delar där trädgården är färdig har bostadspriserna också stigit. Och värdet på Central Park i New York uppskattas till 800 biljoner USD. Skulle parken bebyggas skulle alltså de omgivande fastigheternas värde sjunka med detta svindlande värde.

I Sverige är vi mer urbaniserade än vad vi kanske tror, 85 procent av svenskarna bor i större tätorter och 75 procent av oss spenderar 30 minuter eller mer varje vecka i en park under den varma årstiden. Men det finns en pessimism, bara 24 procent tror att mängden grönyta kommer att öka under de närmaste tio åren.

Detta trots att Boverket säger att när nya bostadsområden planeras så ska vi inte bo längre bort än 200 meter från en grönyta… Och detta trots att forskarna på SLU i sin forskning visar i sin att de som bor nära en park upplever att de är lyckligare och mer harmoniska jämfört med hur de som har långt till parken upplever sin vardag.

I Malmö arbetar man sedan tio år med en grönytefaktor som går ut på att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs på respektive tomt med gröna ytor, det kan röra sig om vertikalodling, gröna tak som sedumtak eller växtbäddar, träd och buskar.  När Norra Djurgårdsstaden nu planeras i Stockholm finns grönytefaktorn med som en parameter.

Stadsplanerarnas och landskapsarkitekternas utmaning är att skapa stadsdelar med hög boendedensitet och listigt inplanerade intilliggande grönområden.  I Stockholms nya detaljplan ska det finnas tio procent grönyta per boende när nya områden byggs. Det är ett ganska tufft mål, men kanske nödvändigt. För om man tittar på trycket på Vasaparken där de boende har kanske tre till fyra procents grönyta per person, så kan man se hur hårt grönytorna i en stad slits. I Vasaparken förvandlades gräsmattorna till lera. För att minska slitaget har man nu byggt om parken och bland annat skapat lekytor med konstgjort gräs…

Landskapsarkitekter har också visat olika sätt att både bygga bostäder och samtidigt skapa gröna oaser. Ett vanligt exempel på detta är just vertikal odling, där husfasader förvandlats till växtplatser. Ett spektakulärt exempel är Singapores Supertree där vertikala odlingar klänger längs stammen på gigantiska trädstukturer, så stora att de konkurrerar med de kringliggande höghusen.

Städernas gröna skinn

Husfasader, trottoarer, plank, fönster, gator. Alla är de delar av den tättbefolkade steniga biotop som är stenstaden. Om vilda örter kan växa i vanliga bergskrevor, varför odlar vi inte oftare på husfasaderna? Tankarna är den holländska stadsplaneraren Helga Fassbinders och hon delade med sig av dem på ett seminarium som Movium, SLUs centrum för urban miljö, höll i Alnarp den 26 januari.

Under senare år har grönska och odling i staden kommit upp på agendan, men Helga Fassbinder tror att vi står inför en vändpunkt där städerna börjar planeras utifrån grönskan och att alla stadens byggelement glas, betong och grönt värderas lika. Hon vill se fasaderna grönska. Det finns också flera exempel på avancerad fasadodling. Till exempel i Singapore där arkitektkontoret Hamzan och Young skapat den gröna skyskrapan EDITT Tower (Ecological Design in The Tropics) där den 26 våningar höga skyskrapan är inklädd i grönska. Förutom att odla fasaden också skapat olika miljövänliga lösningar. Istället för att installera luftkonditionering har man placerat luftinsläpp på den fasad som är mest utsatt för vind.
http://www.trhamzahyeang.com/project/skyscrapers/edit-tower01.html

Helga Fassbinder påpekar också att gröna fasader sänker temperaturen i staden, minskar luftföroreningar och tar tillvara på regnvattnet. Hon är aktiv i nätverket Biotope city journal. På deras hemsida www.biotope-city.net kan man bland annat läsa om olika väggodlingstekniker.

Nu har Gatsmart odling gått i tryck!

… och eftersom det händer så mycket inom stadsodlingen just nu så startar jag den här bloggen. Här kommer jag att skriva om alla möjliga sorters odling i staden, om permakultur, ekologisk odling och om olika kryddor, bär, grönsaker och frukter. Jag kommer också att följa forskning och stadsplanering. Häng med på en odlingsresa bland landskapsarkitekter, hortonomer, passionerade odlare och revolutionära gröna gerillaräder!

Bilderna nedan kommer från supercoola Stadsjord som odlar grönsaker på gamla industritomter i Göteborg. Just den här ligger på Hisingen.