Weeping Willows

Laddar inför morgondagens och lördagens arbete – att inspirera till hållbar livsstil på Globen när Weeping Willows spelar. Jag är medlem i Farm Urbano.
Ett odlingskooperativ i vardande. 🙂

IMG_2923

Odlingsutställning på Naturhistoriska

På måndag, den 23 juni öppnar Naturhistoriska Riksmuseet en sommarutställning som ska inspirera till att odla i staden. Ta en sväng dit i sommar! Så så här skriver museet om sin utställning:

“Att odla sin egen ekologiska mat, en ökad biologisk mångfald i växt- och djurlivet och dessutom en social gemenskap i kvarteret. Fördelarna med att uppmuntra medborgarnas odlarglädje och att börja odla i stadsmiljö är många och intresset bara ökar. Men hur gör man? Den 23 juni öppnar utställningen Odla staden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
– Vi tittade ut på museets innergård och såg inte mycket grönska. Med utställningen Odla staden hoppas vi inspirera fler till att odla i den grå stadsmiljön och bidra till en hållbar utveckling. Dessutom ta ansvar för det offentliga stadsrummet, säger Anna Toräng, producent för utställningen.”

Medverkat har också Stadsodling Stockholmsmedlemmarna Christina Schaffer, Stadsodling Högalid och Stockholms universitet, och Agnes Fischer och Sofie Nuyts, bägge Boodla.

stadsodlingbanner_nrm (1)

 

Bästa jorden för odlingslådan

Som odlare måste man kräva mer av jorden i en upphöjd odlingsbädd en av den som finns i ett vanligt trädgårdsland. För eftersom odlingen är upphöjd är den med väderutsatt till exempel för torka. Jorden i till exempel en pallkrage ska kunna hålla näring länge och om det är torrt ska den hålla fukten – och om det regnar mycket ska den dränera bra. Det finns olika trix och fix. Min kompis och kollega Annika Rehwin, som är en, i mitt tycke, av landets bästa trädgårdsdesigners, har ett toppenbra och enkelt recept på en superbra jord för odlingslådor: välj jord anpassad för urnor. Blanda en knapp näve långtidsverkande gödsel, helst hönsgödsel  – tycker Annika- per säck (50 liter) jord. Hon väljer hönsgödsel för att den är rik på kväve och näringen är mer koncentrerad i den, det behövs alltså en mindre volym än med annan stallgödsel som alltså också funkar. Anpassa den långtidsverkande gödseln efter det du odlar: sallad behöver inte lika långtidsverkande gödsel som till exempel vinterpotatis. Stödgödsla sedan under säsongen med gröngödsel som gräsklipp.

 

Odling i parken ©Ulrika Flodin Furås
Odling i parken ©Ulrika Flodin Furås

Yteffektiv morotsodling

Jag fick just ett tips från en kompis om hur man bäst odlar morötter på liten yta – och hur man får dem raka. Fyll en hink med jord, lite lecakulor eller liknande underst och stoppa ner tomma hushållsrullar tätt i hela hinken. Plantera en morotspluggplanta i varje rulle. Pappersrullen gör att morotsplantorna inte trängs med varandra och får dem att växa rakt ner. Det här sättet att odla morötter måste jag testa på min lilla altan nästa säsong. Skulle funka bra inomhus också!

 

Kokedama

Under hösten arbetar Botkyrka konsthall kring ett grönt tema. Bland dessa finns konstnären Julia Adzuki kokedamas som hon byggt på en workshop tillsammans med barn i kommunen. En kokedama är ett odlingskärl av mossa som hålls ihop av ståltråd eller rep. De kan stå på fat eller hänga i snören, som dessa, som också bevattnas uppifrån via repen de hänger i. Kokedamas kommer ursprungligen från Japan, där man ibland odlar bonzai i dem. Nu när hösten kommer är det perfekt att fixa en kokedama till fönstret. Det ska jag göra. Jag väljer att plantera murgröna i min.

 

 

Odla i rissäckar

Gå in på en restaurang och fråga om de har rispåsar att skänka bort. Odla i dem istället för i vanliga krukor, praktiskt, hållbart och snyggt. Odlar du på balkong så är rissäckar extra bra, eftersom de är lättare än många andra odlingskärl.

 

Biokol blir bästa jordförbättringen

Biokol, som är enkelt träkol, kan användas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vår odlingsjord. Metoden är långtifrån ny, redan aztekerna använde biokol, jorden de fick fram kallades Terra preta eller svarta jorden. Under de senaste åren har forskare åter börjat intressera sig för biokol och har kommit fram till att biokolen förbättrar matjorden på flera sätt: läckaget av kväve, fosfor och andra näringsämnen minskar, förmågan att binda vatten ökar, maskar och mikroorganismer gynnas. Dessutom blir jorden mer lättarbetad!

Biokol framställs genom att träkol hettas upp till omkring 500 grader på ett sätt så att ingen eller bara lite syre tillsätts. Den klassiska kolmilan fungerar på samma sätt. Under processen bildas kol, proylsgas (främst metan, vätgas och kolmonoxid) och tjära.

Biokolet minskar klimatförändringen, det binder koldioxiden under lång tid eftersom dess förmultning sker mycket långsamt.

Att göra egen biokol är inte så svårt. I Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar förra året visade arkitekten Christer Pettersson hur man kan bygga sin egen utomhusspis som samtidigt är en kolmilespis. Den är både snygg och miljövänlig. Dessutom suverän att laga mat på.

Arkitekt Christer Petterssons framtidskolonistuga

En australiensisk film om biokol kan du se här

Läs mer om biokol på MISTRAs (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) hemsida.