Odla tomater året om

Istället för att slänga skotten när du tjyvar tomatplantorna i fönstret så stoppa skotten i jorden. På så sätt får du tomatplantor året om. Det måste testas. Vintertid behöver mina mörka fönster extrabelysning. Det fixar jag med ledlampor. Tipset hittade jag i senaste Hus och Hem trädgård i ett rep om Johannes Wetterbäck och Theres Lundin som är fenor på lägenhetsodling. Tillsammans driver de också bloggen Farbror Grön som jag följer med glädje.

 

Tomater i Södra Årstalunden ©Ulrika Flodin Furås
Tomater i Södra Årstalunden ©Ulrika Flodin Furås

Matperformance på Moderna

Är man trött på vanliga julbord kan man gå på Sol Invictus och 50 000 Lux, en julbordsperformance på Moderna Museet med premiär i dag. Ett nytt grepp på jultraditionerna. Det är närodlat, närproducerat, serverat av dansare och skådespelare i en föreställning som längtar efter solen och våren (det ingår oxå en ljusbox med 50 000 lux). Fotona kommer från när förrätten serveras i Modernas entré. Helt galet och väldigt roligt! Perfekt när det regnar och snöar och blåser utomhus.

Det är kocken Malin Söderström på Moderna Museets restaurang MoMuMat, scenografen Nikolaj Danielsen som står för den gastronomiska iscensättningen och koreografen Teresia Björk har gjort koreografin. Nikolaj har tidigare gjort liknande uppsättningar på Det Konglige i Köpenhamn. Väldigt danskt, väldigt moderna…

Förrätten serveras på tre stationer. Man tar en morot och en burk med en tartar, går vidare till tre damer som väntar på att mala ner moroten i  glasburken…

 

På andra stationen får man bryta sig en bit hårdbröd och gå till en som klipper lite smörgåsgrasse till mackan…

Över hela alltet spelas en gammal Lill Lindforsschlager. Så småningom får middagsgästerna gå ner till huvudrätten som serveras en trappa ner. 

 

 

 

Det händer i Västerås

I går träffade jag Västerås stadsodlingsnätverk i samband med att jag pratade om stadsodling på stadsbiblioteket. Det händer mycket på stadsodlingsfronten i Västerås! Det var jätteroligt att höra om nätverkets planer! Väldigt kul är att det kommunala fastighetsbolaget Mimer är aktiva och positiva till stadsodling. Vill du följa utvecklingen kan du gå in på Farbror Gröns blogg. Mejla till Lena Bergquist i nätverket om du vill veta mer: lena.bergquist@sv.se

Föredrag i Västerås

På torsdag 15 november håller jag föredrag kring stadsodling och boken Gatsmart odling. Västerås Stadsbibliotek klockan 19.00-20.00 fritt inträde. Välkomna!

Odling vid busshållplatsen

Långt bortom turiststråken i London, i Stockwell just norr om Brixton hittar man the Edible Bus Stop som tillsammans med boende i området börjat odla just vid busshållplatser.

Grönsaker, bär, perenner och sommarblommor trängs vid busskuren och en förbipasserande kvinna böjer sig ner och plockar något – en jordgubbe! Hon stoppar den i munnen, smakar, ler och skyndar vidare.

Tanken att odla upp trottoarerna kommer från förra sommarens upplopp i dessa fattigare delar av södra London, när arbetslösa boende plundrade och slog sönder butiker. Butiker som de själva bodde nära och handlade i.

– Det säger något om hur människor känner för sitt bostadsområde när de slår sönder affärerna de handlar sin mat i, säger Will Sandy, en av initiativtagarna till Edible Bus Stop. Han berättar att odlandet vid busshållplatser började som illegal gerillaodling för att snart övergå till ett samarbete mellan odlarna och London Transport.

Genom att odla vid busshållplatserna vill de skapa trivsel i området och genom det också en positiv anda. Och det verkar som de lyckas. Will berättar att de till en början var lite oroliga för att odlingarna skulle vandaliseras. Men hittills har de fått stå orörda. Han menar att det är samtidens zeit geist, att folk är trötta på att se stadens slitna platser och tar eget initiativ till att att göra staden de bor i vackrare. Att den omsorgen sedan sprider sig i området och skapar trivsel. Han kallar det för beautification.

Liz Sewmour är en annan av initiativtagarna till Edible Bus stop. Sedan flera år bor hon i Stockwell och upplevde upploppen på nära håll.

-Jag vill också väva in andra element i detta, det handlar inte bara om trädgårdsodling, det är så mycket mer, inte minst om att skapa ett hållbart samhälle. Jag vill att människor ska vakna upp.

– För 15 år sedan hade ingen ens tänkt tanke att börja odla såhär, konstaterar hon, då befann sig inte världen alls i en sådan situation som den gör nu.

(en längre version av artikeln finns i kommande nummer av Koloniträdgården)

Odling i parken får studiebesök

I går kom Svenska byggnadsvårdsföreningens trädgårdshistoriska läger till Odling i parken på studiebesök. Under en dryg vecka kartlägger de och röjer fram en gammal stadsträdgård i Vaxholm. Och i går var de på inspiration i Stockholms innerstad. Det blev ett välding intressant samtal om stadsodling och hur man kan bevara grönytor i staden – och inte minst underhålla de odlingar som finns. Inte bara kollektivodlade grönsaker eller minikolonilotter som här i parken, utan även hur man kan hitta vägar att få intresserade att hjälpa till med skötseln av rabatter – kanske som ett slags faddrar – och på så sätt även få tillgång till yta att odla på. Se dig omkring i din stads parker! Det finns massor med ställen som behövs skötas om… Om parkförvaltningarna inte har råd, kanske vi alla kan hjälpa till och skapa en vackrare grönare stad.

Om explosionen av stadsodling i P1s Godmorgon världen

I veckan cyklade jag och reportern Julia från Godmorgon världen runt på Söder och kollade in stadsodlingar. Vi pratade om varför stadsodlandet exploderat just denna sommar. Det råder en galleriafatigue och köpcentrumsutmattning – istället för att köpa mat som besprutats och transporterats långt odlar vi där vi bor. Det är också hantverk och konst att odla – staden blir vackrare och vi tar tillbaka platser som förut var öde, skräpiga och grå. Forskaren Karin Bradley understryker också att vi börjar föredra att göra saker själv – laga och köpa begagnat istället för att alltid välja nytt. Och i Oakland i USA odlar man för att de boende inte längre har råd att handla mat.

Den här bilden kommer från London där man börjat odla vid busshållplatserna… jag var just där och skriver mer om det snart.

 

Kan växter bli politiska?

Under Almedalsveckan samtalar jag och Malin Lobell, gerillaodlare, konstnär och trädgårdsmästare om växterna i stadsrummet, om växter i gatu- och aktionskonst och om hur marken används i staden. Vi ger exempel på allt från konstprojekt och illegala planteringar till organiserade kollektiva odlingar och kolonilotter. Den fjärde juli klockan tre på Gocart Gallery.

Stort intresse för odling i parken

För någon dag sedan satte jag och Solveig på Koloniträdgårdsförbundet upp lappar om en grönsaksodling i parken invid Koloniträdgårdsförbundet här på Södermalm. (Du kan läsa själva lappen här nedan). Intresset är enormt och våra odlingslådor blev bokade på en gång! Nu ska vi försöka utöka odlingen så att fler söderbor kan odla sina grönsaker supernära. Roligt är också att stadsdelsnämnden gillar projektet och stöttar med ekologisk jord. På torsdag klockan 18.00 drar vi i gång!

Är stadsodlat giftfritt?

Jag får ofta frågan om det går att äta sådant som odlas i staden. Och det går alldeles utmärkt. Svenska städer är relativt rena och redan 30 meter från en större infart, som till exempel Roslagstull går det att äta det man odlat. Sätter man upp en skyddande barriär, som till exempel ett plank, så kan man äta det som odlats ännu närmre. Avgaser och partiklar från bildäck (PAH, policykliska aromatiska kolväten) når inte så långt, detta har man gjort undersökningar på.  Eftersom avgaser och andra partiklar lägger sig ovanpå växten är det alltid bra att skölja grönsaker och frukt innan man äter dem.

Däremot bör man kolla vad jorden man odlar i innehåller, särskilt om man tänker odla på en gammal industritomt eller i jord bestående av schaktmassor från olika håll. Vill man vara på den säkra sidan kan man välja att odla i ny jord i pallkragar eller liknande. Växter tar upp tungmetaller och gifter ur jorden, men olika mycket. Rotfrukter ska man skala, eftersom föroreningarna sitter i skalet. Gurka och squash tar upp mer gifter än många andra grönsaker. Tomat och äpple tar inte upp kadmium, medan spenat och sallad gör det, även svamp och solros- och linfrö (där det sätter sig i fröskalet). Även bly lagras i grönsaker,  jämfört med till exempel kvicksilver som lagras i fisk…

Så kan man ju fundera på vad som är renast, de grönsaker man odlat själv i staden eller grönsaker som besprutats i den konventionella odlingen…