Urban odling
De gröna skotten i inomhusodlingen artar sig under den nya ledlampsbelysningen. På bilden de första bladparet på pak choi. Vi har också bondbönor, koriander, ruccola och ärtor. Ärtorna är vanliga gula ärtor (eko) från butiken, övriga från Nelson Gardens frön för odling inomhus, Microleaves, sorter som funkar bra att skörda och äta som skott. Jag brukar inte droppa företagsnamn så ofta, men just dessa är jag mycket förtjust i. Snart kan vi skörda och ha dem i salladen. Så enkelt, så gott! 🙂
Har just börjat medodla på en kolonilott i Tanto som min odlarkompis Maria har. Härom dagen beredde vi jorden, planterade vitlök, mest sorten germidour men även andra, och höstsådde för en tidig skörd i vår. På alltihop la vi sedan en massa löv, som blir toppen för jorden nästa år.
Och medan vi sår och planterar går det ännu att skörda både broccoli och brysselkål. Härligt 🙂
Inom arkitekturen används ofta begreppet form follows function, som myntades under slutet av 1800-talet av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan i en tid då formidealen började bryta sig loss från den överlastade jugendstilen. Form follows function tycker jag också kan användas när man skapar odlingar – jag tänker alltid i kretslopp – vilka växter ger näring till jorden? Vilka växter håller undan skadegörarna? Vilka drar till sig pollinerare? Och så vidare. Det är knappast så att mina odlingar är funktionalistiskt strama! Mer så att de är proppfulla av plantor, som trängs, men som också hjälper varandra. Kryddtagetes vars doft skrämmer bort en del av skadegörarna, klövern som ger kväve till jorden som andra växter kommer ha nytta av nästa år. Eller som ovan, den vackra gurkörten – som likt klöver är en bra gröngödslingsväxt och vars blommor inte bara gillas av pollinerarna utan som också kan ätas och är supervackra i sallader och som tårtdekoration.
Samodlingen är också en del i detta, när man odlar växter som klarar att växa tätt tillsammans – perfekt när man bara har en liten yta att odla på. Plantera grönsaker som är skördeklara olika tider på säsongen: spenat (tidig skörd) och mangold (sen skörd) till exempel. Eller växter som växer på olika höjd: majs-bönor-squash eller växter som har ytliga respektive djupa rotsystem, till exempel äppelträd och jordgubbar eller sallat.
Form follows function alltså – där varje växt i rabatten eller köksträdgården har sin funktion. Så vackert! Så enkelt!
Ett par dagar innan jul skördar jag till julens matlagning. Strandkämpe, brysselkål, rödbladig sallat, mangold och kryddgrönt. Jag gillar vinter utan snö och minusgrader.
I morse pratade jag och odlingsgrannen Linus Källander stadsodling i TV4 Nyhetsmorgon. Vi är sju grannfamiljer som odlar i vår bostadsrättsförening, BRF Zinken. Tog en selfie i studion. Med på bilden är också Lovisa Thuresson, en till av odlarna i Zinken. Se inslaget här
För första gången på några veckor besökte jag stadsodlingen i kvarteret Krubban på Östermalm. Vad det vuxit! Intervjuade och plåtade till en artikeln om det hela till Kulturvärden som är Statens Fastignetsverks tidning, Ett roligt uppdrag.
Krubbanodlingen är i gång! Några dagar innan midsommar kom jorden – ekologisk med tillsatt stallgödsel – och vi kunde ha en första träff. Förutom odlarna medverkade Magnus Pettersson från Statens Fastighetsverk – som tagit initiativ till odlingen och Solveig Sidblad, trädgårdsrådgivare från Koloniträdgårdsförbundet. 16 odlingslådor som odlas av 14 grannar till parken och den förskola som ligger alldeles intill.
Krubbanodlingen ligger i kvarteret Krubban, i samma kvarter som Historiska museet. Satsningen på stadsodling är en del i skapandet av en ny fickpark mitt i stenstaden. På parkområdet låg förut en förskola, denna har nu flyttat in i en lokal intill. – Det är barnen från den förskolan som odlar här.
Odlingslådorna ligger intill det som är kvar av en gammal malmgård, i utformingen av stadsodlingen har vi låtit oss inspireras av äldre tiders köksträdgårdar och örtagårdskvarter. Som en klassisk kolsterträdgård. Se mer på vår ritning här nedan. I mitten av odlingen kommer vi också utforma någon form av centralpunkt, kanske en perennrabatt, med sittplatser.
I går anordnade projektet Gröna Linjen – en del av Stadsodling Stockholm, en cykelsafari mellan några stadsodlingar som ligger längs tunnelbanans gröna linje. Vi började i Skarpnäck hos Matparken och Folkodlarma, cyklade vidare till Bagisodlarna och deras nyanlagda skogsträdgård. Bagisodlarna har också gjort en fantastisk timjanrabatt utanför en förskola i området. Vi besökte också Trädgård på spåret, Högalidsodlarna och slutligen Mälarpiraterna i Fredhäll, där vi också bjöd konstnären Andrea Hvistendahl på No waste cooking en preformancemåltid tillagad på råvaror som mataffärerna slängt.
I dag intervjuade Nina Frogneborn från Meny i P1 mig och de bägge kolonisterna Stefan Dahlén och Harald Pernby om att förvara sin skörd av rotfrukt över vintern. Vi funderade över hur framtidens matförvaring kan komma att se ut och jag berättade litet om hur man förvarade sin skörd förr. Harald och Stefans odlingslotter ligger i Stockholmsförorten Skarpnäck. Det blev en superkul förmiddag. Programmet sänds alltså i Meny i P1 i början av september – precis i skördetid.
Stefan berättade hur man kan förvara potatis, morötter och annat i en nergrävd frysbox, Harald Berättade hur man bygger den bästa stukan. Bägge förvarar de rotfrukterna i fuktig sand, som gör att rotfrukterna håller sig fräscha. Men det får inte bli för blött. Och det får inte frysa. I stukan, där råvarorna förvaras ovan jord, måste lådorna vara tätt slutna, i frysboxen som förvaras under jord måste man göra små små hål i locket så att det inte blir kondens i boxen. Ovanpå boxen läggs ett större tättslutande lock. Boxen under jord isoleras med jord runtom. Stukan isoleras med tillexempel torvblock.
Ju mer vi odlar själva, desto större behov av matkällare, kallskafferier och andra svala förvaringsutrymmen med rätt luftfuktighet får vi.
