Grann- och kolonilottsodling i kombo

I Paris på besök i en stadsodling som både består av små odlingslotter (där var och en har en egen odling på 25 kvadrat) och en yta för gemensam odling. Ett smart sätt att använda innergårdarna. Förr låg här bara en gräsmatta som inte utnyttjades, i dag är halva gräsmattan uppodlad, den andra halvan är fortfarande gräsmatta. Området är organiserat som ett koloniområde och medlem i franska Koloniträdgårdsförbundet, som står till tjänst med odlingsråd och hjälper till att organisera odlingsgruppen så att det skapas kontinuitet. Odlingarna tillhör de som bor kring innergården. Det vore fantastiskt om innergårdarna i svenska städer odlades upp på liknande vis.

kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås
kolonilotts- och grannodling på innergård i Paris ©Ulrika Flodin Furås

Sergeltaket

Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Ett av besöken på Gröna Linjen cykelsafari i dag (vad det regnade!!!) var odlingen på en av terasserna till en av Hötorgsskraporna. Sju odlare testar att odla här. Norrläge men rätt bra med sol ändå – problemet är blåsten! Det blir turbulens mellan huskropparna. De kallar sig – Takodlarna Sergel. Margareta från Tillväxt var med och startade odlingen. Idén till odlingen kom från en av de som jobbar i Hötorgsskrapan, inspirationen kom från Odling i parken, grannodlingen i Axel Landqvistspark på Södermalm i Stockholm.Lite höstigt är det, flera av plantorna har börjat vissna. Men det finns en hel del att skörda, som rödbetor. Takodlarna Sergel satsar på mer odling här nästa år.

Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås
Gröna Linjen besöker Takodlarna Sergel ©Ulrika Flodin Furås

Grön oas skapas på övergiven plats – Gröna Linjen in action

På Fortums tak i Vanadislunden vill Gröna Linjen starta grannodlingar och plats för lek. I dag är taket övergivet och slitet. Men det är en plats med stor potential. Platsen är också slutpunkt för dagens cykelsafari mellan stenstadens odlingar. Vi startar klockan tre i Hjorthagen på kollektivodlingen vid Hjorthagens IP, fortsätter till Krubbanodlingen på Östermalm, vidare till Sergeltaket för att slutligen landa i Vanadisparken. Där bjuder vi på stadsodlat och parkodlat och visar film.

Vanadislunden, Fortums tak  Malin Lobell och Anna-Maria Orru förbereder inför dagens cykelsafari
Vanadislunden, Fortums tak Malin Lobell och Anna-Maria Orru förbereder inför dagens cykelsafari

Låt de gröna kvarteren omsluta oss

Här är länken till mitt nya blogginlägg på Arkitekturmuseums webbsida Hållbar stad.

Här ett utdrag:

Hur ska framtidens matförsörjning gå till? Hur ska alla vi som lever och bor i staden få tillgång till mat? En central del i skapandet av den hållbara staden är just vilken mat vi ställer på bordet, hur den vuxit och tillverkats och, inte minst, hur den transporterats. Ur det perspektivet är stadsodling i allra högsta grad en realistisk framtidsväg att gå. Vi måste helt enkelt börja framställa mer mat i staden och i stadens närhet.

Jag tror också att vi längtar efter en närmare relation till det vi tillagar och äter. Att åka och köpa lammet direkt från bonden, älgen direkt från jägaren, grönsakerna från kolonisten och honungen från killen som har bikupor på taket skapar en historia kring maten vi äter. Det blir vår mat och inte snabbköpets.

 

Kolonilott i Bryssel ©Ulrika Flodin Furås

Urbana svenskar vill ha grönt

I dag presenterades Global Garden report 2012 som tagits fram av Kairos Future på uppdrag av Husqvarna. 3 500 personer vardera i Sverige, Frankrike, Tyskland, Polen, Ryssland, USA och Storbritannien svarat på frågor om parker och stadsmiljö.

När nya stadsdelar planeras måste en del av ytan bestå av grönytor. Men bristen på yta att bygga på gör att risken är stor att städernas grönytor så småningom kommer att bebyggas.  Fastigheters värde mäts i kronor och ören, medan parkers värde oftast beskrivs mjukare, som att en park ökar livskvaliteten.

Men det finns ekonomiska perspektiv på parker, som att närheten till en park ökar det ekonomiska värdet på bostäderna i närheten även utsikten mot ett grönområde ökar bostadens värde. Bostadsområden med välskötta parker är alltså attraktiva även i ekonomiska termer, till skillnad från bostäder i närheten av vanskötta parker, där sjunker istället bostädernas värde i takt med parkens vanskötsel.

Ett exempel på detta är anläggandet av parken på High Line ett gammalt tågspår som slingrar sig fram några meter ovan New Yorks Manhattan. Intill de delar där trädgården är färdig har bostadspriserna också stigit. Och värdet på Central Park i New York uppskattas till 800 biljoner USD. Skulle parken bebyggas skulle alltså de omgivande fastigheternas värde sjunka med detta svindlande värde.

I Sverige är vi mer urbaniserade än vad vi kanske tror, 85 procent av svenskarna bor i större tätorter och 75 procent av oss spenderar 30 minuter eller mer varje vecka i en park under den varma årstiden. Men det finns en pessimism, bara 24 procent tror att mängden grönyta kommer att öka under de närmaste tio åren.

Detta trots att Boverket säger att när nya bostadsområden planeras så ska vi inte bo längre bort än 200 meter från en grönyta… Och detta trots att forskarna på SLU i sin forskning visar i sin att de som bor nära en park upplever att de är lyckligare och mer harmoniska jämfört med hur de som har långt till parken upplever sin vardag.

I Malmö arbetar man sedan tio år med en grönytefaktor som går ut på att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs på respektive tomt med gröna ytor, det kan röra sig om vertikalodling, gröna tak som sedumtak eller växtbäddar, träd och buskar.  När Norra Djurgårdsstaden nu planeras i Stockholm finns grönytefaktorn med som en parameter.

Stadsplanerarnas och landskapsarkitekternas utmaning är att skapa stadsdelar med hög boendedensitet och listigt inplanerade intilliggande grönområden.  I Stockholms nya detaljplan ska det finnas tio procent grönyta per boende när nya områden byggs. Det är ett ganska tufft mål, men kanske nödvändigt. För om man tittar på trycket på Vasaparken där de boende har kanske tre till fyra procents grönyta per person, så kan man se hur hårt grönytorna i en stad slits. I Vasaparken förvandlades gräsmattorna till lera. För att minska slitaget har man nu byggt om parken och bland annat skapat lekytor med konstgjort gräs…

Landskapsarkitekter har också visat olika sätt att både bygga bostäder och samtidigt skapa gröna oaser. Ett vanligt exempel på detta är just vertikal odling, där husfasader förvandlats till växtplatser. Ett spektakulärt exempel är Singapores Supertree där vertikala odlingar klänger längs stammen på gigantiska trädstukturer, så stora att de konkurrerar med de kringliggande höghusen.