Vertikala växthus fixar framtidens matförsörjning

I Linköping byggs det första industriella växthuset i Sverige. Växthuset, som är tänkt att finnas i städer, är konstruerat med tanke på framtidens matförsörjning. FN beräknar att jordens befolkning når nio miljoner 2050 och att 80 procent av oss kommer att bo i städer. Varken traditionell teknik eller odlingsbar mark kommer att räcka till – nya metoder måste skapas. Det är Plantagon som ritat detta vertikala växthus, där grödorna odlas på höjden i substrat i stället för jord.

Biokol blir bästa jordförbättringen

Biokol, som är enkelt träkol, kan användas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vår odlingsjord. Metoden är långtifrån ny, redan aztekerna använde biokol, jorden de fick fram kallades Terra preta eller svarta jorden. Under de senaste åren har forskare åter börjat intressera sig för biokol och har kommit fram till att biokolen förbättrar matjorden på flera sätt: läckaget av kväve, fosfor och andra näringsämnen minskar, förmågan att binda vatten ökar, maskar och mikroorganismer gynnas. Dessutom blir jorden mer lättarbetad!

Biokol framställs genom att träkol hettas upp till omkring 500 grader på ett sätt så att ingen eller bara lite syre tillsätts. Den klassiska kolmilan fungerar på samma sätt. Under processen bildas kol, proylsgas (främst metan, vätgas och kolmonoxid) och tjära.

Biokolet minskar klimatförändringen, det binder koldioxiden under lång tid eftersom dess förmultning sker mycket långsamt.

Att göra egen biokol är inte så svårt. I Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar förra året visade arkitekten Christer Pettersson hur man kan bygga sin egen utomhusspis som samtidigt är en kolmilespis. Den är både snygg och miljövänlig. Dessutom suverän att laga mat på.

Arkitekt Christer Petterssons framtidskolonistuga

En australiensisk film om biokol kan du se här

Läs mer om biokol på MISTRAs (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) hemsida.

Städernas gröna skinn

Husfasader, trottoarer, plank, fönster, gator. Alla är de delar av den tättbefolkade steniga biotop som är stenstaden. Om vilda örter kan växa i vanliga bergskrevor, varför odlar vi inte oftare på husfasaderna? Tankarna är den holländska stadsplaneraren Helga Fassbinders och hon delade med sig av dem på ett seminarium som Movium, SLUs centrum för urban miljö, höll i Alnarp den 26 januari.

Under senare år har grönska och odling i staden kommit upp på agendan, men Helga Fassbinder tror att vi står inför en vändpunkt där städerna börjar planeras utifrån grönskan och att alla stadens byggelement glas, betong och grönt värderas lika. Hon vill se fasaderna grönska. Det finns också flera exempel på avancerad fasadodling. Till exempel i Singapore där arkitektkontoret Hamzan och Young skapat den gröna skyskrapan EDITT Tower (Ecological Design in The Tropics) där den 26 våningar höga skyskrapan är inklädd i grönska. Förutom att odla fasaden också skapat olika miljövänliga lösningar. Istället för att installera luftkonditionering har man placerat luftinsläpp på den fasad som är mest utsatt för vind.
http://www.trhamzahyeang.com/project/skyscrapers/edit-tower01.html

Helga Fassbinder påpekar också att gröna fasader sänker temperaturen i staden, minskar luftföroreningar och tar tillvara på regnvattnet. Hon är aktiv i nätverket Biotope city journal. På deras hemsida www.biotope-city.net kan man bland annat läsa om olika väggodlingstekniker.