Sitter och skriver på kommande bok om hur staden blir grönare, vackrare och mer hållbar. Urban odling ut på balkonger och terasser, ut på taken 🙂
Fina loggan är ritad av Camilla Eltell och animerad av Andreas Hallin.
Urban odling
Från och med i dag bloggar jag på Naturhistoriska Riksmuseets Odla i staden blogg Naturhistoriska satsar stort på Stadsodling, vilket är kul. På deras innergård har de en visningsodling och odlingsworkshops hela sommaren 🙂
Fotot är från vår grannodling, plåtat i början av juni i år.
Alla odlare är olika. Jag besöker ofta trädgårdar, köksträdgårdar, stadsodlingar och kolonilotter. Ju mer jag pratar med odlare desto närmare tycker jag att jag kommer odlandets själ och dess kreativa obändiga livsglädje.
Ibland bubblar odlingsglädjen alldeles särskilt mycket. Då blir jag alldeles extra glad. Och ännu gladare när odlandets obändiga livsglädje låter sig fångas i text och bild.
I julnumret av Koloniträdgården intervjuade jag den numer inte så Secretgardener-odlaren Elin Unnes. En tidig kväll i juli klev vi omkring på hennes lott och pratade odling och inspiratörer. Jag fotade och antecknade. Någon dag efteråt satte jag mig och skrev och gick igenom bilderna. Tänkte att jag har världens roligaste jobb!
Credd till alla trädgårdsmänniskor vars odlingar jag får besöka och fota, som delar med sig av sin kunskap och sina tankar och sina stiltips. Där finns massor av form- och färgglädje och djup visdom – från rädisorna i balkonglådan, kolonilotterna och stadsodlingarna till Piet Oudolfs perennpark i Skärholmen.
Odla i sand och skörda rikt! För Nils Åkerstedt ger sand gödslad med gräsklipp bästa resultatet. Häng med till Elin Unnes och hennes kolonilott. I sin bok the Secret Gardener beskriver hon sig väg till odlandet. Eva Rönnblom berättar hur du lyckas med citrus. Denna gång känns det extra roligt att bläddra i tidningen. En sann glädje att vara med och göra Koloniträdgården. Vill du också läsa? Skicka i så fall ett mejl till ulrika@uhskribent.se
Så här skriver Elin om artikeln på sin blogg
Stockholms stad bygger växtvägg. Den tar sig så smått. Bräken, lingon och kinesisk kärleksört finns redan planterat. Väggen ska vara klar i vår. Väggen kommer att dämpa bullret från bilarna på Götgatan, ge mat till insekter och bryta ner föroreningar. Växtväggen är ett pilotprojekt med ny teknik som fastighetskontoret vill testa för att utveckla ekosystemtjänster.
Väggen är konstruerad med ett raster av betongelement som tillsammans med titandioxid bryter ner luftföroreningar från trafiken.
Betongen med att bryta ner giftiga kväveoxider, medan växterna filtrerar luften från skadliga partiklar.
Danske formgivaren Anker Bak vill ge fler möjlighet att ha höns i stan och har skapat en bur för dvärghöns tänkt för stadsmiljö. Buren på bilden är en prototyp med finurliga bo-, mat- och vattningssystem. Hönsburen heter Høns och finns som byggsats. Kolla in detaljerna här. Klicka på Høns. Finurligt och snyggt!
Förberedelser inför dagens lunchföreläsning i Västerås. Inspirerad! Nya tankar och som vaknat till liv under arbetet med Täppan i beredskap på Armémuseums gård trängs med gamla insikter. Hur mycket mat kan vi odla i staden och dess närhet? När börjar arkitekterna, landskapsarkitekterna, stadsplanerarna och byggherrarna – tjänstemännen och politikerna att på allvar att bygga den verkligt hållbara staden med odlingsmöjligheter för den som vill – växthus på innergårdarna för en längre odlingssäsong och för rikare skörd och inte minst gemensamma matkällare för lagring av skörden. För att inte tala om gamla tiders kallskafferier. Jag vill se mer sånt i våra bostadskvarter. Hållbart, klimatsmart och snyggt! Platsen för lunchföreläsningen är Slottsgatan 6, klockan 11:30 Soppa serveras 🙂
Fotot är från när vi anlade Täppan i beredskap på Armémuseets gård i Stockholm under helgen som gick. Odlingsutställningen kommer att finnas där hela sommaren, gå dit och kika på den om du har vägarna förbi.
Sitter och funderar kring två föreläsningar om stadsodling som medborgarinitiativ och gatukonst. Kan odling i staden provocera? Vad tycker landskapsarkitekten när gerillaodlare planterar äppelträd i snygga rondellen. Och var går gränsen mellan det offentliga rummet och det privata? Kan den som odlar grönsaker i en park egentligen göra anspråk på skörden? Tillhör den inte alla? En tagetes som planterats i gropen efter en uppbruten gatsten, är det fult eller snyggt? Är den inte bara i vägen? Hur uppfattar andra det vi odlar i staden?
Den ena föreläsningen är tillsammans med konstnären Malin Lobell för KTH-studenter som pluggar arkitektur och landskapsarkitektur nu på fredag. Vårt fokus utgår från medborgarens, det icke-planerade och det ofta temporära odlingsrummet. Föreläsningen rör sig från “seedbombing and guerilla gardening to community gardens and collective city farming” med ett fokus på medborgarinitiativ, från den enskilda individens handlande till kollektiva handlingar i stadsrummet. Med historiska odlingsrörelser under kristider (Victory Gardens), till nutida samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och boende som alla har ett deltagarperspektiv. ( ex Amy Franscheschini Victory Gardens 2007+, ParcFiction mfl) Och vad händer när det offentliga blir privat? Vi kommer också in på stadsodling i praktiken.
Den andra föreläsningen gör jag tillsammans med fyra andra stadsodlare på Basis 21 april klockan 17:00. Den är en av tre temakvällar om graffiti och gatukonst. Anmäler sig gör man via Basis eller Studiefrämjandet i Stockholm.
Välkomna!
Här är länken till mitt nya blogginlägg på Arkitekturmuseums webbsida Hållbar stad.
Här ett utdrag:
Hur ska framtidens matförsörjning gå till? Hur ska alla vi som lever och bor i staden få tillgång till mat? En central del i skapandet av den hållbara staden är just vilken mat vi ställer på bordet, hur den vuxit och tillverkats och, inte minst, hur den transporterats. Ur det perspektivet är stadsodling i allra högsta grad en realistisk framtidsväg att gå. Vi måste helt enkelt börja framställa mer mat i staden och i stadens närhet.
Jag tror också att vi längtar efter en närmare relation till det vi tillagar och äter. Att åka och köpa lammet direkt från bonden, älgen direkt från jägaren, grönsakerna från kolonisten och honungen från killen som har bikupor på taket skapar en historia kring maten vi äter. Det blir vår mat och inte snabbköpets.