Du skall vårda det träd i vars skugga du sitter. Så står det på portalen över ingången till Södra Kolonin.
Södra kolonin i Gävle är en riktig pärla, ett smultronställe för alla som gillar koloniträdgårdar, trädgårdar och historia, området är med sina 115 år, ett av Sveriges äldsta. När man strövar omkring hittar man gott om gamla stugor med en fantastisk arkitektur, hus, byggda i en elegant välproportionerad stil, i samma skala som sekelskiftesvillor, men mindre. Arkitekturen gör att man blir väldigt nyfiken.
Mitt i området finns en festplats, en stor öppen äng där det brukar ordnas konserter och danser sommartid. Och mitt på ängen står en åttakantig kiosk, områdets äldsta byggnad. Ursprungligen byggdes den för Gävleutställningen som hölls i staden 1901. Detta var en hantverks- och industriutställning och Norrlands första av sitt slag. Gävle industrialiserades under slutet av 1800-talet och staden blev också en av landets viktiga järnvägsknutar. Sedan gammalt var Gävle också nedre Norrlands viktigaste hamnstad.
-På området finns ytterligare en unik byggnad, en svanstuga som tidigare stått i den omtyckta Gävleparken Boulognerskogen och fungerat just som ett svanhus, berättar Ingemar Oscarsson i föreningens styrelse.
När Koloniträdgården kommer på besök hänger regnmolnen tunga, men det är lugnt och stilla, en fridsam augustiförmiddag. Så gott som hela områdets styrelse har mött upp. Vi fikar vid föreningsstugan som ligger vid festplatsen.
– Vi har en fin sammanhållning här, säger ordförande Anne Nordlund och häller upp påtår till de som vill ha, Södra Kolonin är verkligen en unik plats. Det är också det största av Gävles fyra koloniträdgårdsområden.
I bakgrunden hörs ett godståg tuffa förbi. Vid andra änden av festplatsen ligger ladan, som man som utomstående kan hyra och ha konserter i.
-Gävleborna gillar vår festplats och evenemangen som hålls här är välbesökta, säger Ann-Charlotte Parmkrans, som också sitter i styrelsen, det är roligt att ha den kontakten med gävleborna.
Och i hjärtat av hela koloniområdet således denna åttakantiga kiosk, i lokalpressen kallad Runes kiosk, efter en annan av styrelsens medlemmar, Rune Fredriksson, som oförtrutet arbetat med renoveringen av kiosken.
Koloniområdet som sådant har både vuxit och förändrats sedan invigningen 1901. Några av områdets äldsta stugor har också flyttats från sin ursprungliga plats, detta i samband med att grannverksamheten, Bilbolaget, utökade sin verksamhet. På en yta som på 1940-talet blev kraftledningssgata ligger numer odlingslotter utan stuga. En del av stugorna som låg här flyttades till en annan del av området, men alla stugor gick inte att rädda.
På en kulle precis i utkanten av området ligger en röd stuga som är aningen större än de andra på området. Detta är den gamla vaktmästarbostaden. Här bodde alltså Södra Kolonins vaktmästare, som skötte om och vakade över koloniområdet. Särskilt så under första världskriget när vaktmästaren hade som uppgift att vaka och jaga bort potatistjuvar. Vaktmästartjänsten fanns kvar till 1927.
Den äldsta delen av Södra kolonin ligger i den norra delen av området, den del vars ingångsportal pryds med orden Du skall vårda det träd i vars skugga du sitter.
– Det är här i krokarna som områdets äldsta stuga finns, berättar föreningens sekreterare Britt-Marie Westman, den är så liten att det inte går att stå rakt i den, nästan som en liten lekstuga. Stugan ligger på von Posts väg, uppkallad efter en av de som drev koloniträdgårdsrörelsen i Gävle. Rikard von Post var läkare i Gävle vid förra sekelskiftets början, han såg hur stadens arbetarbefolkning levde och när Gefle Dagblads redaktör Karl Magnus Lindh år 1904 började driva frågan om att anlägga kolonistugeföreningar i Gävle, så hakade von Post på. Von Post var också ledamot i stadens hälsostyrelse och såg också koloniträdgårdarna som ett sätt att minska smittospridningen av TBC. Lindh och von Post var också bägge politiskt aktiva i det då nyligen bildade Liberala samlingspartiet.
Genom åren har koloniområdet varit hotat flera gånger, inte bara av elnät som dras utan även av annat. Så sent som på 1990-talet planerades en ny väg genom området. Denna väg innebar också att stadens sjömanskyrka skulle rivas.
-Det gillade ju inte Gävleborna så en stark opinion bildades för bevarandet av Sjömanskyrkan. Kampanjen Rädda sjömanskyrkan var lyckosam, kyrkan står kvar än i dag, detaljplanen ritades om och därmed drogs inte heller vägen genom koloniområdet.
Förutom detta har även byggande av en motorled, Hemstaleden, och dess påfart mot E3:an hotat koloniområdet. För närvarande är detta hot avvärjt och Gävleborna kan fortsätta ströva omkring i området.
Fakta
Södra kolonin invigdes 1905 och är Gävles äldsta koloniområde. I år fyller Södra kolonin 115 år. Området har 232 stuglotter och 15 odlingslotter. Lotterna är mellan 150-500 kvm stora och stugorna 12 kvm.
Området har också en festplats där det sommartid ordnas konserter och andra evenemang som riktar sig inte bara till föreningens medlemmar utan också till allmänheten. Festplatsen är omtyckt bland Gävleborna. Förutom styrelsen så finns ett antal olika ansvarsgrupper inom föreningen, bland annat byggnadsgruppen som bland annat hjälper till med frågor som rör byggregler och enklare byggnationer. De sköter också om föreningens tolv byggnader. Cirka 25 stuglotter får nya ägare varje år och snittpriset ligger på 300 000 – 400 000 kronor.
Till odlingslotterna finns en intresselista. När någon lämnar sin odlingslott går den tillbaks till föreningen, och nya odlare som står på listan får chansen att odla.
Artikeln finns publicerad i Koloniträdgården 2020