Slottsskogskolonien i hjärtat av Göteborg

Slottskogsskolonien grundades 1916 och har sedan dess legat på samma plats som i dag, i kanten av Slottsskogen. Då, i början av 1900-talet var det landsbygd runt omkring, men under de hundra år som passerat har Göteborg vuxit och i dag ligger koloniområdet i hjärtat av staden, mitt i stadsdelen Kungsladugård och nära Majorna.

Slottsskogskolonien Göteborg

Det är en kär plats, omtyckt inte bara av kolonisterna själva, utan även av de kringboende och när Slottskogsskolonien ordnar skördefest kommer folk från hela Göteborg.
– Vi har årligen tre stora publika evenemang, berättar Tore Norrby, som är föreningens ordförande, förutom skördefesten har vi midsommarfirande och valborgs-, eller påskbrasa.
Föreningen medverkade också på Tusen Trädgårdar när evenemanget ägde rum nu senast 2018. Kontakten med grannskapet är viktig.
-Det är ett av våra uppdrag som koloniförening att vara öppna och publika för allmänheten, säger Tore.

Slottsskogskolonien Göteborg

Koloniföreningen ligger i kanten av Göteborgs stadspark Slottsskogen som anlades på 1870-talet. Koloniföreningen var också en viktig del i stadsplanen när det nya göteborgskvarteret Kungsladugård växte fram. Även i dag har koloniområdet en central betydelse för stadsbilden och ingår i stadens program för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Koloniområdet har ett särskilt skyddsvärde vilket innebär att stugorna ska ha en lämplig utformning när det gäller färg och form.
-Den ursprungliga karaktären på området ska bevaras, säger Tore, vi jobbar mycket med detta i föreningen. Bland annat ska stugorna ha sadeltak och en färgsättning som stämmer överens med tiden för områdets anläggande.

På koloniområdet har det skett en föryngring på senare år när många barnfamiljer skaffat kolonilott. Detta märks också i styrelsens sammansättning där majoriteten av ledamöterna är yngre, detta trots att det kan vara knepigt att hinna engagera sig i föreningslivet som småbarnsförälder.
– Jag är väl själv ett exempel på detta, ler Tore, som både yngre och småbarnsförälder…

Slottskogskolonien Göteborg

Representanter från styrelsen hälsar på hos nyblivna kolonister, önskar dem välkomna till Slottskogsskolonien och berättar om områdets föreningsliv.
– Det är också viktigt att fånga upp vilka kompetenser de nya kolonisterna har, säger Tore, det kan vara en väg in i föreningslivet. Är man till exempel skicklig på att snickra, kan man ingå i snickargruppen och så vidare.

Att ha kolonilott är populärt i Göteborg, en stuga på Slottskogsskolonien köps via mäklare och kostar mellan 800 000 kronor och lite över en miljon. Det är mycket pengar och det finns ett problem med priserna – alla har inte råd eller möjlighet att ta lån för att köpa en stuga.
-De höga priserna gör också att själva grundidén med koloniträdgårdar börjar förskjutas, säger Tore, många har inte råd, vilket leder till en olycklig segregation.
Samtidigt har unga familjer, förutsatt att de har god ekonomi, möjlighet att skaffa kolonilott utan att stå i kö under många år.

När man strövar runt på koloniområdet slås man av den vackra genuina miljön. De flesta stugorna är i gott skick, denna sensommardag snickras och spikas det på flera lotter, här och var leker barn gräsmattor och i kojor.

Katt på kolonin
Katten Tjockmox bor på koloniområdet.

På en lott sitter en loj katt – det visar sig vara Tjockmox, en före detta vildkatt som tagits om hand av föreningen.

-Han bor under grannens stuga, berättar kolonisten Karsten, som också är med i områdets kattgrupp, vi kallar honom kärvänligt Tjockmox och han är en av fem vildkatter vi tar hand om här.

Genom åren har det alltid funnits vildkatter på området, som kommunen regelbundet skjutit av. Några av kolonisterna gillade inte detta, utan började ta hand om katterna, de gick med dem till veterinären så att de fick vacciner, steriliserades och så vidare. I dag får katterna mat varje dag, även vintertid.
– Vi turas om, säger Karsten, jag kommer hit var fjortonde dag och ger dem mat, året om.

Artiklen finns publicerad i Koloniträdgården 2019

 

Fakta

Slottskogsskolonien
Slottskogsskolonien (eller Slottskogsskolonin) anlades 1916. Området har cirka 150 stuglotter, stugorna får vara max 26 kvadratmeter, egentligen en stuga på 20 kvadratmeter och en inbyggd veranda). Lotten får också ha en bod eller ett växthus på 5 kvadratmeter. Själva lotten är 200 kvadratmeter.

Området kring Slottskogsskolonien
Stadsbyggnadsingenjören Albert Lilienberg var verksam i Göteborg under 1900-talets första decennier och har haft stor betydelse för stadens utformning, han designade till exempel Götaplatsen. 1915 upprättade han stadsplanen för Kungsladugård i vilket Slottsskogskolonien skulle ingå i planen. Idealet var slingrande kvarter och Albert Lilienberg var noga med hur och var bostadsfastigheterna skulle placeras. Den nya stadsdelen Kungsladugård, växte fram kring Slottskogsskolonien under 1920- och 1930-talen, bland annat med de typiska så kallade landshövdingehusen, trevånings flerfamiljshus med slutna fasader mot gatan och grönskande innergårdar. Bottenvåningarna i landshövdingehusen var byggt i sten. Husen byggdes för att minska bostadsbristen framförallt för arbetarfamiljer. I området byggdes också egna hemsvillor, Kungsladugård skulle bli ett mönsterområde.

Kungsladugård ligger i kanten av Slottsskogen, en skog som under medeltiden tillhörde Älvsborgs slott. Genom århundradena har skogen varit både jaktmark för kungligheter och rekreationsområde för alla stadens innevånare. Under en lång period från 1700-talet var slottsskogen enkom för välbärgade borgare. På 1870-talet omformades skogen till publik park.

Slottskogskolonien Göteborg
Slottskogskolonien Göteborg
Ros i september
Slottskogskolonien Göteborg