Rosenlund – utgrävningar av odlat stadskvarter

Trädgårdshistoriska utgrävningar i stadskvarter. Jordlagren i kvarteret Rosenlund är en trädgårdshistorisk guldgruva, här finns spår från medeltidens kålgårdar, en malmgård, fruktlund, prästgård med mera.

Agroarkeolog Jens Heimdal vid utgrävningarna i kvarteret Rosenlund.
Agroarkeolog Jens Heimdal vid utgrävningarna i kvarteret Rosenlund.

Under några höstveckor genomförde arkeologer från Historiska museet utgrävningar i kvarteret och man gjorde många intressanta fynd.

-Här har vi fått så mycket arkeologiskt material så att vi kommer att kunna rekonstruera vad som odlades i trädgårdarna här, förklarar Jens Heimdal som är agroarkeolog och specialiserad på lämningar från gamla odlingar, som fröer.

Välbevarade fynd

De äldsta kartorna på området är från 1600-talets slut och på dessa ser man att det låg en malmgård i kvarteret Rosenlund. I de utgrävningar som genomförts nu har arkeologerna hittat välbevarade fynd från malmgården, som de daterar till kring 1630-talet.
– Det var attraktiv odlingsmark redan före 1600-talet, berättar Jens, för längesedan var här åkermark och under medeltiden låg det kålgårdar här.

Utgrävning av kvarteret Rosenlund
Utgrävning av kvarteret Rosenlund

I det medeltida lagret kan arkeologerna se att marken här under medeltiden var kålgårdsjord, vilket var stadsbornas odlingsland.

– Jorden är behandlad som kålgårdsjord och vi kan också se fröer från oregano och persilja som också är typiska kålgårdsväxter.
Med kålgård menas köksträdgård, det odlades inte bara kål här, utan även sådant som rovor och betor.

Malmgårdarna började anläggas under första hälften av 1600-talet av välbeställda borgare, det var oisolerade sommarbostäder vars främsta funktion var husbehovsodling. I Stockholm låg de på malmarna kring Gamla stan och kallades följaktligen malmgårdar, i andra delar av landet heter de landrier. En del malmgårdar var enkla, medan ofta var de mer påkostade, som herrgårdar.

Skiss på kvareter Rosendal 1700-tal
Skiss på kvarteret Rosendal 1700-tal

På tomten intill malmgården, i samma kvarter, finns resterna av en prästgård från 1600-talets mitt.
– På 1700-talet slogs de bägge tomterna ihop till en bryggarträdgård. Bryggaren som köpte gården 1712 hette Lars Siefert och familjen bedrev bryggeriverksamhet här fram till slutet av 1700-talet.

Utgrävning av kvarteret Rosenlund.
Utgrävning av kvarteret Rosenlund.

Längs Timmermansgatan, en av gatorna som ramar in kvarteret, låg en fruktträdgård som tillhörde prästgården. 1679 hette prästen som bodde där Humbert Hansson, han kom från Danzig och var kyrkoherde i Tyska kyrkan i Gamla stan.
-Vem som ägde malmgården på 1630-talet vet vi inte, men vi har gjord väldigt välbevarade fynd här, säger Jens, marken här är hyfsat torr, vilket gör att många frön finns kvar. Lämningar från trädgårdar brukar inte vara så välbevarade som de är här, vilket är roligt.

Jens berätta att det kommer att bli möjligt att rekonstruera vilka växter som vuxit här under 1600- och 1700-talen.

1600-tals malmgårdens tomt avskildes med ett plank och på utsidan av planket har arkeologerna också funnit spår av välbevarade odlingar.
– Där odlades portlak, opievallmo och stora bestånd av trädgårdsnejlika, säger Jens, vi har hittat gurkört, lök, vinruta och andra medicinalväxter. Inne i malmgården har det mest odlats kål.

 

Medicinalväxter som spikklubba

-Vi har också hittat spår av spikklubba från 1600-talet. När vi började gräva hade det grott spikklubba från fröer från yngre 1700-tals jordlager. Men medicinalväxten spikklubba har alltså odlats här tidigare än så.

Trädgårdsnejlikan förbryllar Jens och hans kollegor en smula.
-Det är en prydnadsväxt, och prydnadsrabatter var inte vanligt vid denna tid, men kanske odlades nejlikan som snittblomma för försäljning.

-Den yngsta bebyggelsen är från 1800-talet och den undersöker vi inte och allt bebyggelse som är från 1850 eller yngre räknas inte heller som fornlämningar. Däremot gräver vi i stengrunderna från 1800-talet och även i dessa jordmassor har vi kunnat göra fynd från äldre tid.
Under 1800-talet anlades småindustrier i kvarteret Rosendal, här fanns ett garveri och ett snickeri. På 1930-talet revs alla industrier och en skola, Södermalmsskolan, byggdes. Tomten som nu undersökts arkeologiskt är en del av skolgården.

 

Odling av tobak

Här finns också spår av tidig tobaksodling. Under 1600-talets första hälft odlades tobaken främst för sina medicinska egenskaper.
-På 1700-talet blir tobaksodlingen populär i våra städer. På 1720-talet kommer ett påbud att alla som kunde skulle odla tobak till den svenska tobaksindustrin och Kommerskollegium delar ut gratisfröer. Det var god förtjänst på tobaksodlingen och alla odlade, från fattiga änkor med små trädgårdsland till adelsmän med stora trädgårdar.
Tobaksodlingen var så lönsam att den slog ut mycket av städernas grönsaksodlingar. Parallellt med tobaksodlingen växer kommersiella handelsträdgårdar i städernas utkanter fram.
-Ungefär 1775 upphör tobaksodlingen i städerna i och med att tobaken börjar odlas i större odlingar i städernas utkanter eftersom detta sätt att odla är mer lönsamt.

Jordprover, tagna för att se vad det finns för bevarade fröer i dem.
Jordprover, tagna för att se vad det finns för bevarade fröer i dem.

-Vi har hittat något som verkar vara en tidig potatisodling från skiftet 1600-1700-tal. Potatis då var en lyxvara och det är ju först senare den slår igenom.

 

Koloniträdgården besöker utgrävningarna under dess sista dagar. I sex veckor har arkeologerna grävt.
-Framförallt har det varit förvånande hur välbevarat allt har varit och att det går att se hur de här gårdarna har sett ut i så stor utsträckning, säger Jens och visar en av schaktgroparna, det du ser där är resterna av en planteringsgrop för ett fruktträd, och där borta ännu ett. Vi har också funnit spår av krusbär och vinbär i 1600-talslagret. Vi kan också se att man gödslade med latrin, som det var brukligt då.

Nu kommer platsen bli en liten park, en så kallad fickpark, och kanske kommer det finnas några av de växter som en gång odlades här.

Så här går fröjakten till:

Jens Heimdal tar jord från ett jordprov, platsen står noga noterad på påsen.
Jens Heimdal tar jord från ett jordprov, platsen står noga noterad på påsen.
Jorden silas...
Jorden silas...
... och silas...
... och silas...
I det som blir kvar hittas fröer av flera olika slag.

 

Texten och videon är ursprungligen publicerad på Koloniträdgårdsförbundets hemsida.