Kanske har du just fikat med en vän, pratat livsfrågor eller bara vardagssnackat? Att ta en fika är ju bland det mest trevliga man kan tänka sig, och en kopp te är ju gemenskap och trivsel. Men på 1700-talet kunde det vara en revolutionär handling när det blev på modet i Europa. Kaffedrickande associerades med intellektuella samtal och i upplysningsfilosofernas Paris samlades den framväxande medelklassen i kaffehus för att läsa tidningar och diskutera samhällsfrågor. Sådana samlingsplatser hade inte funnits tidigare. Här ifrågasattes kungahuset och nya samhällsidéer grodde, kaffedrickandet förbjöds. Även i Sverige förbjöds kaffe, men snarare för att man inte hade råd att importera bönan. I England fanns en förkärlek för te och när det som senare skulle bli USA började frigöra sig från det brittiska styret valde de som var för revolutionen att dricka kaffe istället för te. Amerikanska revolutionen började ju också med att en brittisk telast vräktes över bord i Bostons hamn av revolutionärer utklädda till indianer. Kaffedrickandet kommer från Etiopien och spred sig över den afrikanska kontinenten och Europa. Enligt legenden var det en etiopisk herde som såg att hans getter åt kaffeplantans bönor, han provsmakade dem, gillade dem och berättade det för en munk som kom förbi. Munken tog med sig bönor hem till klostret och bryggde en välsmakande uppiggande dryck av dem. I Etiopien kan kaffe också kryddas med vinruta. Vanan att dricka te kommer från Kina där det druckits i tusentals år. Engelska ostindiska kompaniet importerade mängder av te, vilket dracks av den brittiska arbetarbefolkningen. Kineserna ville inte ta emot pengar, men gärna ädelmetaller. Så småningom kom britterna på att de kunde betala med opium istället, vilket ledde till både krig och ett utbrett missbruk. Export till England förbjöds och britterna anlade teplantager i sina kolonier Sri Lanka och Indien istället.
