Koloniträdgården nr 4 2020

För några dagar sedan gick vinternumret av Koloniträdgården till tryck. I nästa vecka landar den hos alla prenumeranter och medlemmar i Koloniträdgårdsförbundet. Omslaget till detta nummer är så fint, illustrerat av Lina Ekstrand. Motivet är ett dött äppelträd på Österlen. Jag gillar att göra tidningen, det är kul att vara redaktör med alla kluriga kreativa medarbetare, formgivarna Vera Söder Gonzales och Jenny Bisander på Irons Design,  medarbetarna på Kolonikansliet och så klart alla frilansar. Nästa år fyller Koloniträdgårdsförbundet 100 år och tidningen Koloniträdgården går in på sin 103:e årgång. Minsann.

Fotostyling vid Tomteboda

Just innan kölden kom till Stockholm gjorde vi ett kul stylingjobb utanför Tomteboda tillsammans med Irons Design och Wacholz kommunikation och kocken Kristian.  Tomteboda är ju en helt galen stor byggnad, men väldigt cool i sin snygga 1980-talsarkitektur. Snacka postmodernism. Ju mer man tittar på fastigheten, desto fler detaljer hittar man. Roligt att låta den lite yviga grönskan och Kristians förmodade gerillaodling möta betongen. 

Gatsmart fotostyling
Jenny och Toni fixar detaljerna innan fotografen Anders börjar plåta.
Gatsmart fotostyling
Jenny och Toni
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling
André och Kristian.
Gatsmart fotostyling
Kocken Kristian förbereder gerilla odling av vitlök.
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling

Odla korogi

Korogi, Stachys affinis, är en ätbar perenn vars rotknölar skördas om hösten och vintern. Knölarna ser möjligen lite märkliga ut, men är supergoda. Korogi skalas inte, utan sköljs och skrubbas försiktigt innan tillagning. Man kan förvälla dem och servera med salt, olivolja och eventuellt några droppar sherryvinäger. Eller förvälla dem och sedan steka dem lätt i olivolja med vitlök. De går även att tillaga dem till mixad soppa. Korogi är lättodlad, men msn bör vara vaksam, för det kan sprida sig glatt. Så odla helst i en egen bädd. Den bildar ett vackert täcke med sina ljusgröna blad. Blommar från mitten av sommaren och fram till hösten. Blommorna älskas av pollinerare, särskilt rödmurarbin. Vi odlar den på Naturhistoriskas innergård sedan flera år och jag har aldrig sett några skadegörare på den. Den är perfekt för skogsträdgården. Ursprungligen kommer korogi från Kina, där den också växer vilt. Den är inte så vanlig i Europa, men odlas för försäljning i Frankrike, där den kallas Crosne, efter den stad som först odlade och introducerade den i landet.I Sverige har den odlats under lång tid och nämns i Trädgårdsförenings frökatalog  från slutet av 1800-talet och finns med i diverse böcker några decennier framåt, tex i Nils Sonessons Handbok för trädgårdsodlare från 1930. Sen dyker den upp igen i slutet på 1990-talet, bland annat i Philippe Plöninges bok Asiatiska blad och rötter från 1999.

Korogi
Nyskördad Korogi, Stachys affinis.
Blommande Korogi, Stachys affinis
Blommande Korogi, Stachys affinis
Korogi, Stachys affinis
Korogi.
Korogi, Stachys affinis
Korogins knölar sköljes och skrubbas försiktigt och noga innan de tillagas.

Odlingslotter istället för asfalt

Här, i Bergiusdalen mellan Lappis och Naturhistoriska ligger ett märkligt bred asfaltsväg, som är mycket sparsamt trafikerad. Nu ska en av filerna rivas upp, i dess ställe kommer ett odlingslottsområde anläggas – och en äng och en skogsträdgård. Ett helt underbart projekt som initierats av Förbundet för Ekoparken, Vetenskapens hus och Djurgårdsförvaltningen. Koloniträdgårdsförbundet medverkar också, liksom bland annat Länsstyrelsen, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholms universitet och Rosendals trädgård. Marken ägs av Kungliga Djurgårdsförvaltningen och Stockholms stad. Närmast i tid står en historisk genomgång av området. Jordprover på schaktmassor från asfaltvägens byggande ska också göras. Anläggningen kommer att göras under nästa år. Jag kommer att följa arbetet och skriva om det i tidningen Koloniträdgården. Superkul 🙂

odlingslotter

Odla långa morötter

På sin odlingslott odlar Jim och  Gunnar långa morötter, närmare bestämt är de 60 cm långa, precis som höjden på de n odlingsbädd de odlar dem i. Sorten är long carrot ‘St Valery Type’. I Storbritannien tävlar man med den här sorten, men Jim och Gunnar lagar morotssoppa och  ugnsbakade rotfrukter på dem. Morötterna odlas i vanlig sandlådesand. Just där morötterna växer har Jim och Gunnar gjort som en strut av finfördelad näringsrik jord. Morötterna sås i slutet av april och bädden täcks med fiberduk – eller som i Jim och Gunnars fall – med tyllgardin från Ikea. Jag håller på att redigera en video om det hela, liksom skriva en utförlig  artikel om det. Prilligt roligt det hela, men vill ju testa att odla långmorötter själv. Palsternackan på bilden är förkultiverad. 

Skörd av långmorötter 'St Valery Type'
Skörd av lång morötterna 'St Valery Type'.
Långmorötter St Valery Type
Palsternackan är odlad på samma sätt, men förkultiveras.
Långmorötter St Valery Type
Långmorötter St Valery Type.
Jim och Gunnar skördar långmorötter
Jim och Gunnar skördar långmorötterna.
Jim och Gunnar på lotten
Jim och Gunnar på odlingslotten.

Nässlor som gödning

Jorden i odlingsbäddarna på Naturhistoriska Riksmuseets innergård är uppbyggd av kompostjord, löv, ensilage och olika täckmaterial. Vi odlar också nässlor, som vi bland annat använder som gödning. Det klassiska är att ju att göra nässelvatten (där nässlorna får jäsas i vatten, sedan späds nässelvattnet ut i vattnet i en kanna) men nässelvatten luktar inte gott och det är svårt att använda det i staden om man har grannar tätt inpå. Istället tar vi tillvara på nässlorna, antingen genom att täckodla med dem (vi klipper bort fröställningar och rötter först) eller så stoppar vi ner dem i en plastsopsäck (gärna tillsammans med annat som sprider sig vilt med frön och rötter och som man därför inte kan ha i en kompost). Samla under hela sommaren och låt säcken ligga försluten över vintern. Nästa vår läggs det näringsrika materialet på jorden i bäddarna. Nässlor innehåller mycket kväve, men också fosfor och kalium.

nässlor som gödning
Klippta nässlor till täckodling, fröställningar och rötter lagts i ensilagesäcken.
nässelensilage
När nässlorna legat i en försluten säck över vintern är de färdiga att läggas på odlingarna.

Kaktus ute året om

Kaktus ute året om, ja det funkar, tom zon 3, ev 4. Vår frilandskaktus, Opuntia missouriensis, står soligt och väldränerat, i 2-5 mm stenflis, planterad i en kruka. Vissa somrar blommar den med vackra gula blommor. På vintern står den torrt, den tömmer sig på vatten och ser lite skrynklig ut. Även Opuntia phaeacantha och Opuntia fragilis funkar i vårt klimat.

Frilandskaktus Opuntia
Vår frilandskaktus, Opuntia missouriensis, nu i september.
Opuntia missouriensis
Kaktusen står i stenflis, ovanpå ligger ostronskal.
Blommande Opuntia missouriensis
Blommande Opuntia missouriensis fotad förra sommaren.

Platsprovning i park utan namn

En av Grönhetsrådets platsprovningar, en fickpark utan namn vid Långholmsgatan på Södermalm i Stockholm, nära Västerbrons brofäste. Parken anlades i början av 1940-talet och är en funkispark i tidens anda. Här Men har den egentligen någonsin använts? Och är det ens trevligt att vistas här? Mitt i parken finns dock en söt fontän som vi gillar, trots att den inte verkar fungera. Hur fungerar parken i dag? Ja, det testar vi genom en picknickprovning.

Swedish grace & stadsodlingens hus

Macken på Birger Jarlsgatan

Jag brukar cykla förbi här ofta, macken på Birger Jarlsgatan. Nu hotas den med rivning, jag tycker det är synd. Vi har inte många sådana här vardagliga byggnader från 1920-talet kvar i vår stad. Arkitekturen är underbar tycker jag, och det stålgråblå färgen. Ett stycke Swedish grace, 1920-tals klassicism, ritad av Sven Wranér, som också ritade den svenska montern på Parisutställningen 1925 – då Swedish grace slog igenom. Mer 1920-tal kan det liksom inte bli, än denna bensinstation, invigd i en tid då bilen var det nyaste nytt… Byggnaden borde bevaras – och kanske bli ett stadsodlingens hus? Det vore helt underbart. Tänk alla odlingar bakom, caféet man kan ta en fika på och bara hänga i grönskan. Vila i en hängmatta. Gå en kurs, dela fröer och sticklingar. Mitt i stan. Min kompis Gustavo Llansó såg fotot på macken som jag lagt ut på Instagram, blev inspirerad och ritade en idéskiss. Underbart, känslan av denna plats 🙂

Skiss på stadsodlingens hus av Gustavo Llansó
Idéskiss på hur ett stadsodlingens hus skulle kunna ta sig ut, ritad av Gustavo Llansó.

Biet och malvan

Det är så fint, biet och malvan.  Biet som energiskt far runt malvan, full med pollen, samlat på benen och till och med pollen som en liten mössa på huvudet. Och malvan, som nästan verkar självlysande. 

biet och malvan
biet och malvan
biet och malvan
biet och malvan
biet och malvan
biet och malvan
biet och malvan