Jardines del aire – unik parfym med växter från slitna kvarter

Det här är sååå cooolt, ett slitet kvarter med en egen parfym… Jardines en el aire (Luftträdgårdar) heter parfymen som skapats av essenser från växter som finns i stadsdelen Tres Barrios-Amate, ett av Sevillas (och Spaniens) fattigaste och mest nedgångna områden. Under året har ungdomarna samlat de favoritväxter som växer i grannskapet, parfymören Barnabé Fillion har sedan skapat parfymen av dessa växter.

Eftersom det bor människor från hela världen i Tres Barrios-Amate, representerar de utvalda växterna också olika världsdelar. I parfymen finns bland annat pomerans, jasmin, rosmarin, ros och eukalyptus.

Gemensamma projekt

Jardines en el aire är en del i ett större projekt, Luces del barrio*), som varit igång sen i februari och som kunnat genomföras trots pandemin (dock i något annan form). En del av projektet har varit att skapa mötesplatser och gemensamma projekt som skapar tillhörighet och samhörighet. Man har också gett utomhuskonserter med musik komponerad med inspiration från området, inte minst från fåglarna. Tillsammans med barn och ungdomar har man byggt en vertikal trädgård av de luftkonditioneringslådor som hänger på väggarna. I dessa har de planterat växter (framförallt kryddväxter) och byggt fågelholkar. Kondensvattnet från luftkonditioneringen används till bevattning.

Pomeransträd i Murcia
Pomeransträd i Murcia

Under projektet fick också barnen och ungdomarna lära sig om alla de mer än 70 fågelarter som finns i kvarteret.

Jag läste just om detta i El País och googlade sedan vidare. Jag blir så glad och nyfiken, detta projekt skulle jag vilja besöka och göra ett reportage, sen senare post covid, när det nu blir… Det vore också roligt att kunna genomföra något liknande i Sverige.

Studerat botanik

Gillar också kombon att parfymören Bernard Fillon som jobbar med några av världens största modehus också gör detta. Han är botaniker i grunden. Det var när han studerade botanik som han började blanda dofter från naturen. I dag använder han många växtbaserade dofter i sina parfymer.

Bi och rosmarin, stadsodlingen Huerto del Rey Moro i Sevilla
Bi och rosmarin, stadsodlingen Huerto del Rey Moro i Sevilla

*) Luces del barrio undersöker samexistensen mellan människa, samhälle och natur. Det är ett kommunalt projekt som är inne på sjätte år.

Honungsfacelia

I januari kan man drömma sig bort till junis sommarblommor. Dessa odlade vi på kolonilotten i somras… 

Honungsfacelia
Honungsfacelia

Honugsfacelia är fantastisk vacker, med sina snirklande organiska former. Jag upphörs inte av att fascineras av den.  Och invid den, stadig ringblomma och förgänglig vallmo, vars blomblad faller av vid häftigt regn.

Honungsfacelia
Honungsfacelia
Ringblomma och ringblomma
Ringblomma och ringblomma
Vallmo
Vallmo

Ett grönt manifest

Ekonomiskt välstånd, social trygghet och själsligt välmående genom stadsgrönska och odling.

Ett grönt manifest – en bättre värld om alla var självförsörjande odlare, även i staden. En av mina favoriter i stadodlingens historia är den tyske landskapsarkitekten Leberecht Migge som var verksam under Weimarrepubliken. Han är en mycket intressant person som gjorde mycket för stadsodlingens, skolträdgårdarnas och koloniträdgårdarnas utveckling.  1918 publicerade han en skrift, Jederman Selbstversorger, om att alla borde ges möjlighet att bli självförsörjande, året efter gav han ut ett grönt manifest, Das grüne Manifest.

Seidlungen-trädgård med höns, Berlin 1920-tal
Seidlungen-trädgård med höns, Berlin 1920-tal

Leberecht Migge var funktionalist och arbetade med tidens viktiga tyska arkitekter, som Bruno Taut. Han var ingen naturromantiker, utan förstod att industrialismen kommit för att stanna och att städerna skulle fortsätta växa.  Han skapade bättre bostäder till städernas växande befolkning, med solljus, grönska – och odlingsmöjligheter. I hans syn på staden var koloniträdgårdarna och småträdgårdar i anslutning till bostaden centrala element. Han ritade små yteffektiva odlingsträdgårdar, Seidlungen, i de nybyggda funktionalistiska förstäderna. Trädgårdarna var också en förlängning av själva bostaden.

Leberecht Migge, en Siedlungen-trädgård vars yta motsvarar en familjs behov för att bli självförsörjande.
Leberecht Migge, en Siedlungen-trädgård vars yta motsvarar en familjs behov för att bli självförsörjande.
Leberecht Migges självförsörjningsschema
Leberecht Migges självförsörjningsschema

Dessa trädgårdar skulle användas till självförsörjning och rekreation, helst skulle de även vara självförsörjande på näring. För detta utvecklade Migge en särskild toalett så att det skulle vara enkelt att gödsla med urin och fekalier. När han ritade en park, la han gärna till koloniträdgårdar i parkens utkant.

Leberecht Migges Schema för kretsloppssjälvförsörjning.
Leberecht Migges Schema för kretsloppssjälvförsörjning.

Städernas odlingar och trädgårdar var också till för stadsbornas hälsa och själsliga välmående. Ett exempel på detta är en park han ritade för unga soldater som skadats under första världskriget. I grönskan skulle de få ro och möjlighet till rehabilitering (liknande metoder att motverka krigsskador som shell chock dök upp vid samma tid bland annat i Storbritannien). Leberecht Migge anlade skolträdgårdar, som i den lilla staden Worpswede, där han också bodde fram till sin död 1933. I Worpswede bodde många konstnärer, arkitekter och författare, det är en intressant plats som jag gärna skulle besöka, när det nu går…

Uppvuxen Seidlungen.
Uppvuxen Seidlungen.
Trädgårdsskisser
Trädgårdsskisser

Skolträdgårdar

Skolträdgårdarna, en gång en viktig del av undervisningen. Förutom fruktträdgård och botanisk del fanns barnens trädgårdsland. Här hade de varsin lott som skulle skötas och så småningom skördas. Och skörden fick barnen ta med hem, på så vis bidrog de till hushållet. De lärde sig odla och skötseln av odlingslotten ansågs danande. När min farmor slutade skolan i sexan för att gå ut i arbetslivet fick hon med sig ett litet äppelträd som hon själv ympat och dragit upp. Var hon så småningom planterade det vet jag inte. Men jag tror det var ett Åkerö. Kanske står det kvar någonstans ännu… fotona är från 1910-talets Stockholm, skolträdgårdarna fanns över hela landet, de sista försvann på 1970-talet. Då fanns de kanske mest för de barn som var kvar i stan över sommaren. När min farbror Anders läste till lärare i slutet av 1940-talet/början av 1950-talet i gick trädgård i utbildningen. Pedagogiska trädgårdar (för främst allmogen) börjar dyka upp kring sekelskiftet 1800. Skolträdgårdarna slår igenom på 1860-talet när svenska pomologins fader Olof Eneroth skriver om skolträdgård, gör designförslag och anlägger skolträdgårdar.

Olof Eneroth skiss över skolträdgård, Trädgårdsbok för allmogen, 1860
Olof Eneroth skiss över skolträdgård, Trädgårdsbok för allmogen, 1860.
Trolleholms skolträdgård, länsträdgårdsmästare Bengt Kjellsson, 1880-tal
Trolleholms skolträdgård, länsträdgårdsmästare Bengt Kjellsson, 1880-tal.
Skolträdgård Stockholm 1913
Skolträdgård Stockholm 1913.
Skolträdgård Stockholm 1913
Skolträdgård Stockholm 1913.
Skolträdgård, Bläcktornsparken, Stockholm 1910
Skolträdgård, Bläcktornsparken, Stockholm 1910.

Skisserna kommer från Wikimedia commons, fotografierna från Stockholmskällan.

Koloniträdgården nr 4 2020

För några dagar sedan gick vinternumret av Koloniträdgården till tryck. I nästa vecka landar den hos alla prenumeranter och medlemmar i Koloniträdgårdsförbundet. Omslaget till detta nummer är så fint, illustrerat av Lina Ekstrand. Motivet är ett dött äppelträd på Österlen. Jag gillar att göra tidningen, det är kul att vara redaktör med alla kluriga kreativa medarbetare, formgivarna Vera Söder Gonzales och Jenny Bisander på Irons Design,  medarbetarna på Kolonikansliet och så klart alla frilansar. Nästa år fyller Koloniträdgårdsförbundet 100 år och tidningen Koloniträdgården går in på sin 103:e årgång. Minsann.

Omslag Koloniträdgården

Fotostyling vid Tomteboda

Just innan kölden kom till Stockholm gjorde vi ett kul stylingjobb utanför Tomteboda tillsammans med Irons Design och Wacholz kommunikation och kocken Kristian.  Tomteboda är ju en helt galen stor byggnad, men väldigt cool i sin snygga 1980-talsarkitektur. Snacka postmodernism. Ju mer man tittar på fastigheten, desto fler detaljer hittar man. Roligt att låta den lite yviga grönskan och Kristians förmodade gerillaodling möta betongen. 

Gatsmart fotostyling
Jenny och Toni fixar detaljerna innan fotografen Anders börjar plåta.
Gatsmart fotostyling
Jenny och Toni
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling
André och Kristian.
Gatsmart fotostyling
Kocken Kristian förbereder gerilla odling av vitlök.
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling

Odla korogi

Korogi, Stachys affinis, är en ätbar perenn vars rotknölar skördas om hösten och vintern. Knölarna ser möjligen lite märkliga ut, men är supergoda. Korogi skalas inte, utan sköljs och skrubbas försiktigt innan tillagning. Man kan förvälla dem och servera med salt, olivolja och eventuellt några droppar sherryvinäger. Eller förvälla dem och sedan steka dem lätt i olivolja med vitlök. De går även att tillaga dem till mixad soppa. Korogi är lättodlad, men msn bör vara vaksam, för det kan sprida sig glatt. Så odla helst i en egen bädd. Den bildar ett vackert täcke med sina ljusgröna blad. Blommar från mitten av sommaren och fram till hösten. Blommorna älskas av pollinerare, särskilt rödmurarbin. Vi odlar den på Naturhistoriskas innergård sedan flera år och jag har aldrig sett några skadegörare på den. Den är perfekt för skogsträdgården. Ursprungligen kommer korogi från Kina, där den också växer vilt. Den är inte så vanlig i Europa, men odlas för försäljning i Frankrike, där den kallas Crosne, efter den stad som först odlade och introducerade den i landet.I Sverige har den odlats under lång tid och nämns i Trädgårdsförenings frökatalog  från slutet av 1800-talet och finns med i diverse böcker några decennier framåt, tex i Nils Sonessons Handbok för trädgårdsodlare från 1930. Sen dyker den upp igen i slutet på 1990-talet, bland annat i Philippe Plöninges bok Asiatiska blad och rötter från 1999.

Korogi
Nyskördad Korogi, Stachys affinis.
Blommande Korogi, Stachys affinis
Blommande Korogi, Stachys affinis
Korogi, Stachys affinis
Korogi.
Korogi, Stachys affinis
Korogins knölar sköljes och skrubbas försiktigt och noga innan de tillagas.

Odlingslotter istället för asfalt

Här, i Bergiusdalen mellan Lappis och Naturhistoriska ligger ett märkligt bred asfaltsväg, som är mycket sparsamt trafikerad. Nu ska en av filerna rivas upp, i dess ställe kommer ett odlingslottsområde anläggas – och en äng och en skogsträdgård. Ett helt underbart projekt som initierats av Förbundet för Ekoparken, Vetenskapens hus och Djurgårdsförvaltningen. Koloniträdgårdsförbundet medverkar också, liksom bland annat Länsstyrelsen, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholms universitet och Rosendals trädgård. Marken ägs av Kungliga Djurgårdsförvaltningen och Stockholms stad. Närmast i tid står en historisk genomgång av området. Jordprover på schaktmassor från asfaltvägens byggande ska också göras. Anläggningen kommer att göras under nästa år. Jag kommer att följa arbetet och skriva om det i tidningen Koloniträdgården. Superkul 🙂

odlingslotter

Odla långa morötter

På sin odlingslott odlar Jim och  Gunnar långa morötter, närmare bestämt är de 60 cm långa, precis som höjden på de n odlingsbädd de odlar dem i. Sorten är long carrot ‘St Valery Type’. I Storbritannien tävlar man med den här sorten, men Jim och Gunnar lagar morotssoppa och  ugnsbakade rotfrukter på dem. Morötterna odlas i vanlig sandlådesand. Just där morötterna växer har Jim och Gunnar gjort som en strut av finfördelad näringsrik jord. Morötterna sås i slutet av april och bädden täcks med fiberduk – eller som i Jim och Gunnars fall – med tyllgardin från Ikea. Jag håller på att redigera en video om det hela, liksom skriva en utförlig  artikel om det. Prilligt roligt det hela, men vill ju testa att odla långmorötter själv. Palsternackan på bilden är förkultiverad. 

Skörd av långmorötter 'St Valery Type'
Skörd av lång morötterna 'St Valery Type'.
Långmorötter St Valery Type
Palsternackan är odlad på samma sätt, men förkultiveras.
Långmorötter St Valery Type
Långmorötter St Valery Type.
Jim och Gunnar skördar långmorötter
Jim och Gunnar skördar långmorötterna.
Jim och Gunnar på lotten
Jim och Gunnar på odlingslotten.