Gästar Naturhistoriskas Instagram

Under två veckor är jag instagrammare på Naturhistoriskas Instagram, vars flöde är fyllt av naturfoton av olika slag. Jag känner mig hedrad att jag får vara med på ett hörn. Det är väldigt roligt att välja bilder, motiv och plåta nytt. Här är några av fotona:

Stäpplök
Stäpplök

Hej! Ulrika Flodin Furås heter jag @ullisfuras_gatsmart och jag har fått den äran att gästa Naturhistoriska Riksmuseets Instagram med mina foton. Jag jobbar med trädgård och odling och jag sköter om Naturhistoriskas utomhusutställning Odla staden, som finns på museets innergård. Odla staden är en skogsträdgård där ätbara perenner samsas med blommor för pollinerarna och där även en del vilda växter som smugit sig in. Här finns också en dinosaurieträdgård, en balkongodling och en hel del mer. Förutom att arbeta med stadsodling och museieträdgårdar är jag också trädgårdsjournalist och så guidar jag sommartid i trädgårdar och stadsodlingar. När jag odlar tycker jag om att blanda blommor med grönsaker och annat ätbart, jag gillar att kombinera vilda växter med klassiska rabattperenner. På bilden ser ni en av mina favoriter, Stäpplök (Allium Christophii) på engelska kallas den Star of Persia och den växer vilt i Iran och Turkiet. Det är en fantastisk lökväxt som har lång blomning – i Odla staden, där fotot är taget, blommar den hela juni.

Honungsfacelia
Honungsfacelia

Honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia) är en av de vackraste sommarblommor jag vet. Jag gillar den för dess mångsidighet: för dess blommor, blad och vackra färgtoner, för sättet den växer på, ingen planta är den andra lik. Jag odlar dem för att de är rika på nektar och pollen (det är ett ständigt surr kring honungsfacelior) och, inte minst för att honungsfacelian är en utmärkt gröngödslingsväxt eftersom dess djupa rötter samlar upp näring som finns längre ner i jorden. Om hösten, när den vissnar ner, hamnar den näringen i det översta lagret jord. Ursprungligen kommer honungsfacelian från Västra USA, där den växer vilt. Den kan finnas förvildad här också, längs vägrenar och i gammal kulturmark. Jag gillar att odla den med grönsaker (och den är ursnygg tillsammans med ringblomma) eller som gröngödslingsväxt, tillexempel där det tidigare under säsongen vuxit potatis eller vitlök. Och den blommar hela säsongen och den kan sås hela säsongen, bara en sån sak 🙂 Honungsfacelia trivs bäst i sol, men just den på fotot växer lite i skuggan i grönsakslandet på kolonilotten där jag är medodlare.

Vårbruk i Vasamuseets trädgård

Vårbruk i Vasamuseets trädgård

I går när vi jobbade i Vasamuseets trädgård hängde snön i luften. Om ni tittar noga så syns flingorna. Kumi sådde bondbönor i tjusiga diagonaler och Tove förberedde en bädd för växtfärgningsväxter. Här ska bland annat renfana och vejde växa.

Vårbruk i Vasamuseets trädgård
Vårbruk i Vasamuseets trädgård

Mycket nytt på Naturhistoriska

Bygge av risstaket

Det är en superkall vår i Stockholm, men vi jobbar på. Just nu rensar vi odlingarna, klipper ner gamla perenner som stått över vintern, förbereder inför säsongens odlingar. Vi anlägger en liten äng och bygger risstaket. 

Skiss på en bibar
Mats, som är en av museets snickare skissar och bygger en bibar, en miniinstallation som ska placeras lite hemligt ute på gården.
Nedbrytbar markduk skyddar mot ogräs som kirskål
Nedbrytbar markduk skyddar mot ogräs som kirskål
Jorden till ängen kommer
Drygt tio ton ängsjord kom till museet...

Aprilvår på uteplatsen

Viva

Iskallt, hagelskurar och på uteserveringarna sitter folk inlindade i filtar, fikar eller dricker iskall öl. Det är så kallt att fåglarna håller tyst. Men på uteplatsen spirar det. Viva och pensé! Sparris! Den är skördeklar och blir middag i morgon. Klematis Omoshiro knoppas, liksom björnbär, blodfläder och de andra klematisarna sätter fart. Så fint. Hyacinten och tulpanerna. Aprilvår.

Pensé
Pensé
Krukodlad sparris
Krukodlad sparris
Viva
Viva
Tulpan på uteplatsen
Tulpan på uteplatsen
Julros
Julros
Hyacint
Hyacint
Våriris
Våriris
botanisk tuplan Tulipa turkestanica, snart utslagen
botanisk tuplan Tulipa turkestanica, snart utslagen
Klematis Omoshiro knoppas
Klematis Omoshiro knoppas
Klematis
Klematis
Björnbär
Björnbär

Lärarutbildning i hållbar odling på Naturhistoriska

Naturhistoriska Riksmuseet innergård stadsodling

Härom dagen höll jag en digital föreläsning för lärare 1-6 om Odla staden på Naturhistoriskas innergård.  Det var en del av lärare fortbildningen Mer surr i skolan och handlade om hur man kan skapa bra miljöer för pollinerar och andra ljud och insekter. Kollegor från Naturhistoriska och Naturskyddsföreningen föreläste också. Det helas var givande och inspirerande. Och det är väldigt roligt att föreläsa för lärare. Bilderna till mitt föredrag ligger här. Det är inte så mycket text, men det kan ju vara kul att kolla ändå. Jag berättade mycket om hur vi arbetar med jorden i Odla staden, att vi täckodlar, tillför massor med kompostmaterial, använder nässlor och vallört som gödsel och mycket mer. 

Naturhistoriska Riksmuseet innergård stadsodling
Odla staden på Naturhistoriska Riksmuseets innergård, sommaren 2017.

Liten film från koloniområdena

Nordiska Trädgårdar 2021

Det är klippet gjorde jag inför Koloniträdgårdsförbundets medverkan i Nordiska Trädgårdar 2021. Filmerna är tagna sommaren 2020 på Långholmen, Ärvinge, Akalla, Husby gård, Dränggråten, Årstafältet och Igelbäckens koloniområden. 

The City Gardener – bok från 1722

The City Gardener Thomas Fairchild

The City Gardener – en bok om stadsodling utgiven i London 1722 – och skrevs av Thomas Fairchild, som drev en plantskola i Londonförorten Hoxton. Fairchild var bekymrad över alla växter som dog i Londons dåliga luft, redan på 1700-talet fylld med rök från all koleldning.

Fairchild skrev om vilka växter som trivdes i Londons stadsmiljö. Han hade många idéer som är lika aktuella i dag som för 300 år sedan – som att grönskande städer är viktigt för den biologiska mångfalden och människors fysiska hälsa och själsliga välmående.Fairchild propagerade för planteringar som var inspirerade av naturen på stadens torg, bland annat för att artrikedomen blev större och för att fåglar trivdes bättre där. Dessutom, tillägger han, är sådana planteringar vackrare för ögat.

Noggrant går han igenom stadens olika miljöer och gör rekommendationer. Mullbär, fläder och körsbär trivs i trånga miljöer. Andra bra stadsträd var: Päron, mandel, och fikon. Vid sidan av träd och buskar gav han också förslag på blommande perenner som krollilja, daglilja och stormhatt. Bland sommarblommor rekommenderade han ringblomma och solros. För balkongen föreslog han myrten, aloe och apelsin. Köpte man sin apelsin hos honom kunde man lämna in den för vinterförvaring i växthusen på hans plantskola.

Fairchild menade också att växter även på en liten trädgårdsplätt eller balkong, skänkte ro och glädje. En intressant iakttagelse har gjorde var att växter som dragits upp i London var vana vid den dåliga luften och växte bra, medan växter som kom från landsbygden dog i Londons smog.

Hans plantskola var ett omtyckt utflyktsmål för vid sidan av ett traditionellt utbud hade han exotiska växter. Han experimenterade gärna med odling och sägs också ha varit den förste som odlade bananer i England. Han var djupt växtintresserad och brevväxlade med Carl von Linné. Fairchild var också den förste som lyckades göra en artificiell hybrid. Den kallades Fairchild’s mule och var en nejlika.

Thomas Fairchild okänd konstnär
Thomas Fairchild, Trädgårdsmästare i London i början på 1700-talet. okänd konstnär
The City Gardener Thomas Fairchild