Urban odling
Jag fick just ett tips från en kompis om hur man bäst odlar morötter på liten yta – och hur man får dem raka. Fyll en hink med jord, lite lecakulor eller liknande underst och stoppa ner tomma hushållsrullar tätt i hela hinken. Plantera en morotspluggplanta i varje rulle. Pappersrullen gör att morotsplantorna inte trängs med varandra och får dem att växa rakt ner. Det här sättet att odla morötter måste jag testa på min lilla altan nästa säsong. Skulle funka bra inomhus också!
Under hösten arbetar Botkyrka konsthall kring ett grönt tema. Bland dessa finns konstnären Julia Adzuki kokedamas som hon byggt på en workshop tillsammans med barn i kommunen. En kokedama är ett odlingskärl av mossa som hålls ihop av ståltråd eller rep. De kan stå på fat eller hänga i snören, som dessa, som också bevattnas uppifrån via repen de hänger i. Kokedamas kommer ursprungligen från Japan, där man ibland odlar bonzai i dem. Nu när hösten kommer är det perfekt att fixa en kokedama till fönstret. Det ska jag göra. Jag väljer att plantera murgröna i min.
Gå in på en restaurang och fråga om de har rispåsar att skänka bort. Odla i dem istället för i vanliga krukor, praktiskt, hållbart och snyggt. Odlar du på balkong så är rissäckar extra bra, eftersom de är lättare än många andra odlingskärl.
Biokol, som är enkelt träkol, kan användas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vår odlingsjord. Metoden är långtifrån ny, redan aztekerna använde biokol, jorden de fick fram kallades Terra preta eller svarta jorden. Under de senaste åren har forskare åter börjat intressera sig för biokol och har kommit fram till att biokolen förbättrar matjorden på flera sätt: läckaget av kväve, fosfor och andra näringsämnen minskar, förmågan att binda vatten ökar, maskar och mikroorganismer gynnas. Dessutom blir jorden mer lättarbetad!
Biokol framställs genom att träkol hettas upp till omkring 500 grader på ett sätt så att ingen eller bara lite syre tillsätts. Den klassiska kolmilan fungerar på samma sätt. Under processen bildas kol, proylsgas (främst metan, vätgas och kolmonoxid) och tjära.
Biokolet minskar klimatförändringen, det binder koldioxiden under lång tid eftersom dess förmultning sker mycket långsamt.
Att göra egen biokol är inte så svårt. I Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar förra året visade arkitekten Christer Pettersson hur man kan bygga sin egen utomhusspis som samtidigt är en kolmilespis. Den är både snygg och miljövänlig. Dessutom suverän att laga mat på.
En australiensisk film om biokol kan du se här
Läs mer om biokol på MISTRAs (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) hemsida.