Nytt nummer av Koloni!! Nu går Koloniträdgårdens vinternummer i tryck med jordärtskockor från grannodlingen i Zinken i en tjusig skål av Calle Forsberg på omslaget. I det här numret kan du läsa om en koloniförening i Göteborg som har djur, hänga med till Piet Oudolf i Nederländerna, träffa odlare i Bagarmossen och läsa om biokol. Med mera 🙂 vill du provläsa ett nummer av Koloni? Mejla kansli@koloni.org
A new issue of our garden magazine on its way to the printers.
Städar i höstsolen
Stillsamt i höstsolen. Städade i växthuset. Det är supersmalt så man måste lixom trassla sig runt sig själv när man jobbar där inne 🙂 Började förbereda bäddarna inför nästa säsong. Att odla jorden är bland det roligaste. Det ska på en himla massa löv i lådorna oxå, men innan dess ska vitlöken sättas. Härligt att städa i höstsolen.
Biokol
Invigning av Stockholms stads biokolsanläggning. Här ska stadens trädgårdsavfall bli biokol och användas i stadens planteringar. Biokol har många goda egenskaper, bland annat lagrar den näringen som inte används av växterna på en gång. På så sätt har växterna näring att hämta senare när de behöver det och överbliven näring rinner inte ut i vattendrag där det bidrar till övergödning. Lagrar vatten gör biokol också. Miljöborgarrådet Katarina Luhr tar ett spadtag. 
Ge jorden näring
Tidig vår och perfekt att börja fundera och planera, vad man ska odla och inte minst över jorden som man odlar i. Det finns massor man kan göra för att få en bra odlingsäsong och för att växterna ska må bra.
Läs här om hur du odlar din jord i ett kapitel ur Urban odling.
Vitlök på kolonin
Vi testar nya sorters vitlök i år, bland annat Unikat, Pure white och morado. Får se vilka som funkar bäst här. Vitlök vill ha mycket näring, så här lägger vi löv ovanpå (bra för jordens struktur också) så kommer vi blanda ner bokashi så småningom.
Höstfix på grannodlingen
Höstfix på grannodlingen. Vi sätter vitlök (germidor) och rensar. Snart lägger vi oxå löv över alltihopa. Löven ger bra struktur till jorden. Förutom löven tillför vi biokol, som är jordens reservbatteri. Överflödig näring som annars skulle spolats bort binds i biologen så att växterna kan använda jorden när de behöver den.
Grannodlarna Rebecka och Sanna.
Spritmuseums Berusande trädgård
Cyklade förbi Den Berusande trädgården på Spritmuseum och det växer så det knakar. Jorden och biokolen från Rölunda levererar, liksom Klostras plantor. Det växer bokstavligen så det knakar 🙂
Jorden och groendet
Står med en av fjolårets krukor i handen, Bönplantan som bodde där finns kvar, som ett visset mjukt skelett. Jag funderar över över förgänglighet och kretslopp när jag drar upp plantan. I en av odlingslådorna har jag en jordhög som består av gammal krukjord. Jag klipper bönplantan och låter växtdelarna falla ner på jorden. Jag blandar i löv som ännu inte förmultnat, stallgödsel och biokol. Långsamt börjar det dofta jord igen. Odlingen börjar bli redo.
Under glas, som en enkel drivbänk, står späda plantor på vänt. Inomhus under växtlampor ytterligare några som snart längtar ut. Som vill sträcka ut sina rötter i den mörka varma fuktiga jorden. Som vill veckla ut sina blad och låta dem värmas av solen.
Urban odling
Nykläckt från tryckeriet förra veckan, nu redan tonåring på väg ut i världen. Puss boken 🙂 och ett stort tack till alls som generöst låtit mig plåta deras tak terasser och balkonger.
Fick också en smärre chock när jag gick förbi Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan… 🙂
2015 year of soils
95 procent av vår mat kommer direkt eller indirekt från jorden. 2015 är jordens år – 2015 the International Year of Soils – med utnämnandet vill FN sprida kunskapen om jorden, att vi ska ta bättre hand om den, arbeta för hållbarare jordbearbetning och öka kunskapen om hur man får en bra hållbar, näringsrik jord med bra struktur genom växelbruk, användning av biokol, biologisk bekämpning, gröngödsling, genom att undvika konstgödsel med mera. Bra jord är också en viktig del av den biologiska mångfalden. Jorden, var rädd om den. Det är ju ändå den vi står på.
