Jordförbättring och odlingslimpa

jordärtsskocka ©Ulrika Flodin Furås
jordärtsskocka ©Ulrika Flodin Furås

Under de senaste dagarna har vi fixat i Naturhistoriskas Odla staden. Vårlökar har planterats och vi har skördat en hel del, rotselleri, purjolök, zucchini, paprika jordärtskockor, bland annat den vita sorten Bianca som också får vackra gula blommor sommartid (en ny sort för min del, ska bli kul att se hur den smakar :). Och en hink gröna tomater som får mogna inne. In åkte också fyra physalisplantor. De får bo i fönstret i vinter, där de kommer fortsätta ge frukt. Just när vi var färdiga kom minusgraderna krypande…

Jorden förbereddes för våren – löv lades på odlingarna, även i balkonglådorna. Vi la också på blad av uppländsk vallört, som ger prima näring till jorden. Löven ger också näring och jorden får en toppenstruktur. Vill man att löven ska förmultna snabbare i vår, kan man vattna på löven, så går det lite fortare. Nässlorna las, tillsammans med annat ogräsrens, i en svart sopsäck, där alltsammans får förmultna (så att frön och rötter inte sprider ogräset) tills i vår, då vi blandar ner det i jorden innan vi planterar. Av olika skäl har vi ingen kompost på Naturhistoriskas innergård, så vi använder andra metoder för att ta till vara på det gröna. Odlingslimpa är ett annat, där man använder sådant som annars åker i komposten.

Vi började alltså också bygget av en odlingslimpa. Först gjorde vi en ram till odlingslimpan med hjälp av stockar. Stjälkarna/stammarna och bladen från jordärtsskocka, tomater, solros, libbsticka med mera klipptes i delar som vi la i botten, ovanpå detta strödde vi jord från sommarens krukodlingar och sedan ett lager med vallört och löv löv löv. På detta lade vi sedan mer jord, så att inte löven blåser bort. I vår lägger vi på ett lager jord och blandar med det översta skiktet. Förmultningsprocessen i odlingslimpan värmer jorden så att man kan börja odla lite tidigare i vår. Bara en sån sak 🙂 känns bra i novembermörkret.

löv odlingslåda ©Ulrika Flodin Furås
löv odlingslåda ©Ulrika Flodin Furås

odlingslimpa©Ulrika Flodin Furås
odlingslimpa©Ulrika Flodin Furås
höst odla staden©Ulrika Flodin Furås
höst odla staden©Ulrika Flodin Furås

Gör en kokedama

Jordgubbskokedama Ulrika Flodin Furås
Jordgubbskokedama Ulrika Flodin Furås

Vilket höstruskväder! Dags att flytta det gröna inomhus snart… Jag samlar kraft inför vintern genom att göra grönt i fönstren. En favorit är kokedamas. Är även urtjusiga utomhus sommartid.

Idén att göra kokedamas kommer ursprungligen från Japan och är ett roligt sätt att göra fönstret inomhus grönare. Kokedamas funkar också jättebra att ha ute under sommarhalvåret. Bra uteväxter för kokedamas är till exempel jordgubbar, olika mynta och chokladbasilika. Inomhus funkar till exempel ampellilja utmärkt. En kokedama är en kruka eller ampel av mossa, en mossboll som funkar utmärkt för odling. Vattnar den gör du genom att duscha den ofta så mossan håller sig fuktig och genom att då och då låta den stå i en hink vatten en stund.

Det är inte svårt att göra en kokedama, enklast är det om man är två som hjälps åt.

Detta behövs:
1 planta
Planteringsjord
Mossa, helst ett helt stycke, plus smådelar
Rep/fisketråd/band/snöre
Sax

Gör såhär:
Bred ut mossan med mossidan nedåt
Blanda 4/5 delar jord med smådelar av mossan
Lägg jordblandningen mitt på mossan
Plantera plantan mitt i jordhögen
Krama jorden kring plantan
Vik upp mossan runt jordklumpen
Bind rep/fisketråd/band/snöre runt mossan så mossan sitter tätt.
Om du vill att kokedaman ska hänga fäster du ett band runt den
Vattna den genom att sänka den i en hink med vatten cirka tio minuter
Lyft ur den och låt den droppa av innan du placerar ut den.

kokedamas vid Spritmuseum ©Ulrika Flodin Furås
kokedamas vid Spritmuseum ©Ulrika Flodin Furås
workshop idéträdgård Rum utan ramar ©Ulrika Flodin Furås
workshop idéträdgård Rum utan ramar ©Ulrika Flodin Furås
workshop idéträdgård Rum utan ramar ©Ulrika Flodin Furås
workshop idéträdgård Rum utan ramar ©Ulrika Flodin Furås

Ovan några exempel på kokedamas, bananplantor kanske inte är den vanligaste varianten dock, den hade vi i en mässmonter för nåt år sedan 🙂

Urban odling

Nykläckt från tryckeriet förra veckan, nu redan tonåring på väg ut i världen. Puss boken 🙂 och ett stort tack till alls som generöst låtit mig plåta deras tak terasser och balkonger.

Fick också en smärre chock när jag gick förbi Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan… 🙂
image

Odla med P1 på besök

I dag kom Ulla de Verdier från Odla med P1 på besök. Det blev ett trevligt samtal om att odla mycket på liten yta och att odla i kruka. Om betydelsen av bra jord.
Inslaget kommer i radion under våren.

image

Hydroponisk fönsterodling

Nu när solen kommit tillbaka är det dags att sätta upp den hydroponiska odlingen. Längtar efter nyskördade gröna blad. Hör har jag plåtat min Stadsodling Stockholmskollega Sofies fönster.

Hydroponisk odling Ulrika Flodin Furås
Hydroponisk odling Ulrika Flodin Furås

Bildkoll på Urban odling…

På väg mot tryck… Kollar färgerna på fotona till nya boken Urban odling – tak terrass balkong. Jag hoppas att folk får ett gäng nya idéer för sina balkonger och börjar odla på helt nya sätt. Ett väldigt roligt bokprojekt. Boken innehåller även ritningar på olika byggprojekt gjorda av landskapsarkitekten Mattias Gustafsson, Urbio.

Urban odling Ulrika Flodin Furås
Urban odling Ulrika Flodin Furås

Snart ärtskott

Har förgroddat ärtor (vanliga torkade gula ärtor från mataffären) några dagar. Nu ska de strax spridas på det tunna jordlagret på brickan. Ett tunt lager jord ovanpå, sedan är ärtskottsodlingen i gång. Brickan med ärtskottsodlingen får stå i ett fönster och duschas med växtdusch en gång om dagen.
image

Laddar för sensommarsådd

Sallat, rädisor och spenat funkar alla toppen att så fast det hunnit bli augusti, så har du färsk sallat och spenat som inte hinner gå i stock. Och nyskördade rädisor i månadsskiftet är härligt. Dessutom är det ett toppensätt att använda de frön som inte gick åt i våras. Och skulle det vara så att du inte hunnit skörda vårens alla rädisor och låtit dem gå i blom, så är rädisans ärtskida toppengod att ha i sallat, stark som dess rot, men saftigare.

bindsallat @Ulrika Flodin Furås
bindsallat @Ulrika Flodin Furås

Har lite frön från bindsallat som jag tänkte så… funkar toppen i en kruka på balkongen också, eller varför inte på ett soligt fönsterbräde inomhus?

Mango från frö

Att dra upp mango från frö är inte svårt och väldigt roligt. Själva mangofröet är så stort att det liknar en liten ailen. När groddarna så småningom tittar fram ser de helt fantastiska ut. De har alla en helt egen personlighet och är mycket vackra. Man kan tydligt se deras växtkraft och lust att leva, vilket är fascinerande.

Mango ©Ulrika Flodin Furås
Mango ©Ulrika Flodin Furås

Så här gör vi:
När vi ätit en perfekt mogen mango sköljer vi fruktköttet av kärnan. När det är gjort tas det yttre skalet bort. Det är papperstunt, men hårt som trä. Bäst är att ta en täljkniv eller liknande och skrapa upp ena långsidan. När det är öppet plockas själva fröet ut. Lägg det mörkt i fuktat hushållspapper. Håll pappret fuktat, efter ett par veckor börjar fröet groddas. När grodden blivit cirka fem cientimeter lång är det dags att plantera den, antingen ståendes på höjden med grodden nedåt, eller stående på bredden. Låt en tredjedel av fröet sticka upp ur jorden. Placera krukan soligt och håll jorden fuktig. Snart kommer själva plantan.

Utomhus trivs plantan i soligt, vindstilla läge.

Till skillnad från medelhavsväxter fungerar det utmärkt att övervintra mango inomhus. Mangon är en tropisk växt med ursprung i Asien och behöver inte en vintermånad, det vill säga en period av cirka 12 grader som medelhavsväxter, för att må bra.

Mangon är på det hela taget en tacksam växt, men den kan lätt drabbas av svamp, som kureras med kopparsulfat. Mangoträdet blir mycket stort och har ett tätt grenverk som breder ut sig flera meter åt sidorna. Redan som litet träd ger den frukt.

Mangon på bilderna groddades i maj.

Mangofrön ©Ulrika Flodin Furås
Mangofrön ©Ulrika Flodin Furås
Mango ©Ulrika Flodin Furås
Mango ©Ulrika Flodin Furås