Om explosionen av stadsodling i P1s Godmorgon världen

I veckan cyklade jag och reportern Julia från Godmorgon världen runt på Söder och kollade in stadsodlingar. Vi pratade om varför stadsodlandet exploderat just denna sommar. Det råder en galleriafatigue och köpcentrumsutmattning – istället för att köpa mat som besprutats och transporterats långt odlar vi där vi bor. Det är också hantverk och konst att odla – staden blir vackrare och vi tar tillbaka platser som förut var öde, skräpiga och grå. Forskaren Karin Bradley understryker också att vi börjar föredra att göra saker själv – laga och köpa begagnat istället för att alltid välja nytt. Och i Oakland i USA odlar man för att de boende inte längre har råd att handla mat.

Den här bilden kommer från London där man börjat odla vid busshållplatserna… jag var just där och skriver mer om det snart.

 

Det växer i parken

I går kväll träffade jag och Solveig från Koloniträdgårdsförbundet några av odlarna i Axel Landqvists park och vi kunde konstatera att det växer så det knakar i odlingslådorna. Ännu ligger fiberduken kvar som skydd för kyliga nätter, men därunder spirar tomat, stevia, sallad, kryddväxter, rädisor och allt vad man kan tänka sig… När odlarna av våra minikolonier luckrar upp jord, vattnar och gallrar stannar så gott som alla förbipasserande till för att få en pratstund – våra odlingslådor gör människor nyfikna och glada!


 

Kan växter bli politiska?

Under Almedalsveckan samtalar jag och Malin Lobell, gerillaodlare, konstnär och trädgårdsmästare om växterna i stadsrummet, om växter i gatu- och aktionskonst och om hur marken används i staden. Vi ger exempel på allt från konstprojekt och illegala planteringar till organiserade kollektiva odlingar och kolonilotter. Den fjärde juli klockan tre på Gocart Gallery.

Härodlat på riktigt

I fredags och lördags planterade och sådde odlarna i Axel Landqvist park i sina odlingsbäddar. Odling i parken består av tio pallkragar som delas av drygt 15 stycken boende kring parken. Antingen har man en egen pallkrage, eller så delar man. Med odlingen vill vill inspirera till husbehovsodling där du bor, varför inte sätta upp en pallkrage på din egen bakgård? Mer härodlat än så kan det inte bli.

 

 

 

Stort intresse för odling i parken

För någon dag sedan satte jag och Solveig på Koloniträdgårdsförbundet upp lappar om en grönsaksodling i parken invid Koloniträdgårdsförbundet här på Södermalm. (Du kan läsa själva lappen här nedan). Intresset är enormt och våra odlingslådor blev bokade på en gång! Nu ska vi försöka utöka odlingen så att fler söderbor kan odla sina grönsaker supernära. Roligt är också att stadsdelsnämnden gillar projektet och stöttar med ekologisk jord. På torsdag klockan 18.00 drar vi i gång!

Urbana svenskar vill ha grönt

I dag presenterades Global Garden report 2012 som tagits fram av Kairos Future på uppdrag av Husqvarna. 3 500 personer vardera i Sverige, Frankrike, Tyskland, Polen, Ryssland, USA och Storbritannien svarat på frågor om parker och stadsmiljö.

När nya stadsdelar planeras måste en del av ytan bestå av grönytor. Men bristen på yta att bygga på gör att risken är stor att städernas grönytor så småningom kommer att bebyggas.  Fastigheters värde mäts i kronor och ören, medan parkers värde oftast beskrivs mjukare, som att en park ökar livskvaliteten.

Men det finns ekonomiska perspektiv på parker, som att närheten till en park ökar det ekonomiska värdet på bostäderna i närheten även utsikten mot ett grönområde ökar bostadens värde. Bostadsområden med välskötta parker är alltså attraktiva även i ekonomiska termer, till skillnad från bostäder i närheten av vanskötta parker, där sjunker istället bostädernas värde i takt med parkens vanskötsel.

Ett exempel på detta är anläggandet av parken på High Line ett gammalt tågspår som slingrar sig fram några meter ovan New Yorks Manhattan. Intill de delar där trädgården är färdig har bostadspriserna också stigit. Och värdet på Central Park i New York uppskattas till 800 biljoner USD. Skulle parken bebyggas skulle alltså de omgivande fastigheternas värde sjunka med detta svindlande värde.

I Sverige är vi mer urbaniserade än vad vi kanske tror, 85 procent av svenskarna bor i större tätorter och 75 procent av oss spenderar 30 minuter eller mer varje vecka i en park under den varma årstiden. Men det finns en pessimism, bara 24 procent tror att mängden grönyta kommer att öka under de närmaste tio åren.

Detta trots att Boverket säger att när nya bostadsområden planeras så ska vi inte bo längre bort än 200 meter från en grönyta… Och detta trots att forskarna på SLU i sin forskning visar i sin att de som bor nära en park upplever att de är lyckligare och mer harmoniska jämfört med hur de som har långt till parken upplever sin vardag.

I Malmö arbetar man sedan tio år med en grönytefaktor som går ut på att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs på respektive tomt med gröna ytor, det kan röra sig om vertikalodling, gröna tak som sedumtak eller växtbäddar, träd och buskar.  När Norra Djurgårdsstaden nu planeras i Stockholm finns grönytefaktorn med som en parameter.

Stadsplanerarnas och landskapsarkitekternas utmaning är att skapa stadsdelar med hög boendedensitet och listigt inplanerade intilliggande grönområden.  I Stockholms nya detaljplan ska det finnas tio procent grönyta per boende när nya områden byggs. Det är ett ganska tufft mål, men kanske nödvändigt. För om man tittar på trycket på Vasaparken där de boende har kanske tre till fyra procents grönyta per person, så kan man se hur hårt grönytorna i en stad slits. I Vasaparken förvandlades gräsmattorna till lera. För att minska slitaget har man nu byggt om parken och bland annat skapat lekytor med konstgjort gräs…

Landskapsarkitekter har också visat olika sätt att både bygga bostäder och samtidigt skapa gröna oaser. Ett vanligt exempel på detta är just vertikal odling, där husfasader förvandlats till växtplatser. Ett spektakulärt exempel är Singapores Supertree där vertikala odlingar klänger längs stammen på gigantiska trädstukturer, så stora att de konkurrerar med de kringliggande höghusen.

I have a plan(t)

Konstnären och trädgårdsmästaren Malin Lobell har en plan – en fröplan. Den 17-19 februari ställde hon ut på Supermarket på Kulturhuset i Stockholm.

Malin har tagit fram fyra fröpåsar. En innehåller blandade blomfrön som man ska sprida ut på platser i staden som ingen sköter om. En annan påse innehåller blomfrön som ska spridas genom att man har dem i leran under stövlarna. Tanken är att fröna ska spridas medan man är ute och går… Fröpåsarna är en del i ett idéprojekt om att skapa ett grönare stadsrum. Projektet på Supermarket, där Malin ställde ut tillsammans med konstnären Annelie Wallin på ID:I galleri undersökte också hur grönytor påverkar stadsrummet, relationer mellan människor och etiska värderingar.

Supermarket deltog smågallerier från flera länder. I år återkom stadsodlat som ett tema hos flera gallerister. En av dem var lettiska SERDE som i sitt gröna projekt betraktar samtiden och kulturarvet genom vårt användande av vilda växter. I krukor, på ödetomter och längs stadens husväggar växter medicinalväxter och grönsaker.