Sitter och funderar kring två föreläsningar om stadsodling som medborgarinitiativ och gatukonst. Kan odling i staden provocera? Vad tycker landskapsarkitekten när gerillaodlare planterar äppelträd i snygga rondellen. Och var går gränsen mellan det offentliga rummet och det privata? Kan den som odlar grönsaker i en park egentligen göra anspråk på skörden? Tillhör den inte alla? En tagetes som planterats i gropen efter en uppbruten gatsten, är det fult eller snyggt? Är den inte bara i vägen? Hur uppfattar andra det vi odlar i staden?
Den ena föreläsningen är tillsammans med konstnären Malin Lobell för KTH-studenter som pluggar arkitektur och landskapsarkitektur nu på fredag. Vårt fokus utgår från medborgarens, det icke-planerade och det ofta temporära odlingsrummet. Föreläsningen rör sig från “seedbombing and guerilla gardening to community gardens and collective city farming” med ett fokus på medborgarinitiativ, från den enskilda individens handlande till kollektiva handlingar i stadsrummet. Med historiska odlingsrörelser under kristider (Victory Gardens), till nutida samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och boende som alla har ett deltagarperspektiv. ( ex Amy Franscheschini Victory Gardens 2007+, ParcFiction mfl) Och vad händer när det offentliga blir privat? Vi kommer också in på stadsodling i praktiken.
Den andra föreläsningen gör jag tillsammans med fyra andra stadsodlare på Basis 21 april klockan 17:00. Den är en av tre temakvällar om graffiti och gatukonst. Anmäler sig gör man via Basis eller Studiefrämjandet i Stockholm.
Välkomna!
