Industrins överskottsvärme kan producera mat

Det är sedan länge känt att växters och fiskars tillväxt stimuleras av måttliga temperaturökningar. Nu vill SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i praktisk handling visa på möjligheterna att utnyttja de mycket stora mängder låggradig värme som avgår från olika industriella processer och från elproduktionsanläggningar. Denna vision har fått flera organisationer och företag att inleda ett långsiktigt samarbete med SLU kring kostnadseffektiv och hållbar matproduktion och ny samhällsutveckling.

Hur kan vi på ett ekonomiskt sätt ta på vara de mycket stora mängder överskottsvärme som idag kyls bort? Den värme som i olika processer går förlorad i Sverige uppgår minst till 150 TWh. Detta är lika mycket energi som den totala svenska elanvändningen, men nyttan har hittills varit obefintlig beroende på att den bortkylda värmen till stor del består av låga temperaturer. Nu har ett samarbetsavtal undertecknats där olika intressenter från vitt skilda områden ska samverka för att producera grönsaker och fisk, att skapa nya hälsosamma livsmiljöer för människor, att bidra till lokal och regional utveckling och att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv. Källa: SLU

Mangold @Ulrika Flodin Furås

Vertikala växthus fixar framtidens matförsörjning

I Linköping byggs det första industriella växthuset i Sverige. Växthuset, som är tänkt att finnas i städer, är konstruerat med tanke på framtidens matförsörjning. FN beräknar att jordens befolkning når nio miljoner 2050 och att 80 procent av oss kommer att bo i städer. Varken traditionell teknik eller odlingsbar mark kommer att räcka till – nya metoder måste skapas. Det är Plantagon som ritat detta vertikala växthus, där grödorna odlas på höjden i substrat i stället för jord.

Omställningsgatan

På lördag, 6 oktober är det dags för Omställningsgatan – en manifestation för ett hållbarare samhälle. Bland de medverkande finns Naturskyddsföreningen, Föreningen Permakultur, Klimataktion Sverige, Koloniträdgårdsförbundet, Hästa gård, Rafnaslakt och Stockholms biodlareförening. Det kommer att finnas finfina tillfällen att prata med alla möjliga hållbarhetsexperter. Själv kommer jag att finnas i Koloniträdgårdsförbundets monter. Omställningsgatan är öppet från 12.00-16.00, i  Bryggarhuset (Studiefrämjandets lokaler), Norrtullsgatan 12 i Stockholm. Välkomna!

 

Naturen kanske har lösningen?

Tipping point är punkten där något stabilt och till synes för evigt faller, förändras och blir till något annat. Tipping point är läget där det bara behövs en liten knuff för att allt ska falla samman. Det kan vara när en diktatur faller, eller som i naturen, när ett skogsbeklätt område förvandlas till öken. När man passerat en tipping point finns ingen återvändo. Vårt utnyttjande av naturens resurser närmar sig den här punkten och Kulturhusets utställning, som just har namnet Tipping Point, visar vad som händer med miljön runt oss. Men det är ingen domedagsutställning, tvärtom, därför blir jag så glad när jag vandrar runt i den. Här finns Do Tanks där besökare kan lämna förslag på ekologiska- och klimatsmarta lösningar. Och en tävling i den klimatsmartaste lunchen hålls. Visste du att den mat vi äter står för cirka 25 procent av världens koldioxidutsläpp? Att siffran är så hög beror inte bara på alla förpackningar och transporter, utan också på hur vi tillagar vår mat och hur tar hand om matavfallet. En del i utställningen handlar om biomimik, när ingenjörerna tar efter naturen och till exempel bygger flerfamiljshus med ventilation som bygger på hur termitstackar är konstruerade. Eller snabbtåg som fixar luftmotståndet genom att ha en nos lik Kungsfiskarens näbb!

En spännande del handlar om agroforestry, eller skogsträdgårdsodling, när man odlar i ett slutet kretslopp. Träden skyddar grödan som odlas från väder och vind, buskar och annan flerårig gröda minskar erosionen. Marken är täckt med gröngödsling, exempelvis slaget gräs, precis som i den riktiga skogen är marken täckt av material som både skyddar och ger näring. Tipping Point har massor med tankvärda infallsvinklar! Gå dit och kolla om du har möjlighet. Utställningen, som pågår till den tredje juni är snillrikt utformad av Guringo.

 

Biokol blir bästa jordförbättringen

Biokol, som är enkelt träkol, kan användas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vår odlingsjord. Metoden är långtifrån ny, redan aztekerna använde biokol, jorden de fick fram kallades Terra preta eller svarta jorden. Under de senaste åren har forskare åter börjat intressera sig för biokol och har kommit fram till att biokolen förbättrar matjorden på flera sätt: läckaget av kväve, fosfor och andra näringsämnen minskar, förmågan att binda vatten ökar, maskar och mikroorganismer gynnas. Dessutom blir jorden mer lättarbetad!

Biokol framställs genom att träkol hettas upp till omkring 500 grader på ett sätt så att ingen eller bara lite syre tillsätts. Den klassiska kolmilan fungerar på samma sätt. Under processen bildas kol, proylsgas (främst metan, vätgas och kolmonoxid) och tjära.

Biokolet minskar klimatförändringen, det binder koldioxiden under lång tid eftersom dess förmultning sker mycket långsamt.

Att göra egen biokol är inte så svårt. I Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar förra året visade arkitekten Christer Pettersson hur man kan bygga sin egen utomhusspis som samtidigt är en kolmilespis. Den är både snygg och miljövänlig. Dessutom suverän att laga mat på.

Arkitekt Christer Petterssons framtidskolonistuga

En australiensisk film om biokol kan du se här

Läs mer om biokol på MISTRAs (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) hemsida.