Är stadsodlat giftfritt?

Jag får ofta frågan om det går att äta sådant som odlas i staden. Och det går alldeles utmärkt. Svenska städer är relativt rena och redan 30 meter från en större infart, som till exempel Roslagstull går det att äta det man odlat. Sätter man upp en skyddande barriär, som till exempel ett plank, så kan man äta det som odlats ännu närmre. Avgaser och partiklar från bildäck (PAH, policykliska aromatiska kolväten) når inte så långt, detta har man gjort undersökningar på.  Eftersom avgaser och andra partiklar lägger sig ovanpå växten är det alltid bra att skölja grönsaker och frukt innan man äter dem.

Däremot bör man kolla vad jorden man odlar i innehåller, särskilt om man tänker odla på en gammal industritomt eller i jord bestående av schaktmassor från olika håll. Vill man vara på den säkra sidan kan man välja att odla i ny jord i pallkragar eller liknande. Växter tar upp tungmetaller och gifter ur jorden, men olika mycket. Rotfrukter ska man skala, eftersom föroreningarna sitter i skalet. Gurka och squash tar upp mer gifter än många andra grönsaker. Tomat och äpple tar inte upp kadmium, medan spenat och sallad gör det, även svamp och solros- och linfrö (där det sätter sig i fröskalet). Även bly lagras i grönsaker,  jämfört med till exempel kvicksilver som lagras i fisk…

Så kan man ju fundera på vad som är renast, de grönsaker man odlat själv i staden eller grönsaker som besprutats i den konventionella odlingen…