Ätbart japanskt på lotten

Det är en vardagskväll i slutet av sommaren och Karin Arver har just kommit på cykeln från jobbet till kolonilotten, som ligger på Årstafältet, strax utanför Stockholms stadskärna. Hon går ett varv runt lotten för att se vad som hänt sedan sist och vad som behöver göras. Alltid finns det något att rensa, binda upp och skörda.

Text, foto och film: Ulrika Flodin Furås

Kring kolonilotterna på Årstafältets koloniområde håller det på att byggas stad och lotterna omges av en byggarbetsplats på ena sidan, öppna fält med cykelvägar på andra sidan, buskage samt en starkt trafikerad motorled. Fjärran syns bostadsområden och på andra sidan motorleden ett köpcentra.

Men på koloniområdet råder det lugn, här och var pysslar kolonister på sina lotter. Karin visar runt på området.
– Vårat område är Stockholms yngsta koloniområde, det anlades 2002 och när staden skulle bygga bostäder där det låg 2017, flyttades det hit, förklarar Karin, här har vi varit sedan dess.
Allt är fortfarande alldeles nytt, träden, buskarna och rabatterna unga.  Det nya föreningshuset är snart iordningställt och koloniföreningens gemensamhetsodling, Kulturträdgården, dignar av skördeklara grönsaker.
-Här odlar kolonister på området tillsammans med några av de som står i kön för att så småningom få kolonilott här.

Förutom kolonilotter med eller utan stuga finns här även fruktlundar och ängar, fyllda av pollen och nektarrika blommor. Dessa gemensamma ytor sköts av kolonisterna och här är förbipasserande välkomna att slå sig ner och njuta av prakten och lugnet.

Vi vandrar tillbaka till Karins lott, en enda stor köksträdgård med grönsaker, allt inramat av bärbuskar och fruktträd.
-Min tanke med det är att skapa ett rum i mitten, min köksträdgård.

På kortsidan vid den lilla stugan finns en perennrabatt från vilken pollinerarna stadiga surr hörs.

Blommande växter gynnar insekter som skyddar grödorna mot skadegörare, en bra anledning att blanda blommor och grönsaker!

Karin täckodlar och hon har många ätbara perenner på lotten – som sparris och rabarber.
– Särskilt viktiga ätbara perenner är funkia och kärleksört. Funkians späda skott om våren är supergoda, en japansk delikatess. Och jordgubbar, de är jätteviktiga. Jag funderade länge på var jag skulle ha mitt jordgubbsland.

Gobo, rödbeta och morot
Gobo, rödbeta och morot.

Mellan de olika grönsaks- och bärkvarteren i köksträdgården löper spänger, praktiska att gå på.
-Idén till att ha träplankor att gå på har jag hämtat från odlingslotterna i Tensta, där är det många som lägger ut plankor just så. Där finns det också många odlare som odlar sådant som inte är så vanligt här. Det är jätteroligt att gå runt och kolla, byta några ord och som sagt, få idéer.

-Jag har också hämtat massor av inspiration från Lena Israelssons Handbok för Köksträdgården – det gröna kulturarvet som jag läst från pärm till pärm många gånger, kanske särskilt när jag inte hade tillgång till en egen köksträdgård. Jag inspirerades av Sara Bäckmos första bok, jag gillar hennes beskrivningar av täckodling. Och jag har läst klassiker Ruth Stout och Charles Dowding.
Amerikanska Ruth Sout som introducerade täckodling på 1950-talet och Britten Charles Downing, som är No-dig-odlandets nestor.

En del av plantorna i köksträdgården sår hon på plats, som gurkorna, annat förkultiverar hon hemma i lägenheten och på balkongen.
-Jag odlar i växelbruk, men jag följer det inte slaviskt. Och jag sår eller planterar nytt när något är skördat, förklarar hon, så när vitlöken är skördad planterar jag andra grödor som jag förkultiverat på balkongen.

För att få en tidig start på säsongen så sår Karin en hel del redan under hösten, som rotfrukter, särskilt morötter och bladgrön som asiatiska mizuna.
–  Rödbetor och mizuna sår jag även i juni i pluggbrätten på balkongen för att sedan plantera ut efter hand.

Matlöken sätter Karin på hösten, och när den skördats i juli planterar hon ut gurka som förodlats på balkongen.

Grön och röd shisho.

I år planterades squashen ut sent, just innan semestern i juli. I gengäld har Karin sin squashsäsong nu, lite senare än vanligt. Praktiskt, eftersom hon var bortrest till barndomens Jämtland under hela juli, squashens högsäsong.
– Jag funderade på om det skulle kunna gå att lämna lotten så länge, men jag längtade ju till Jämtland. En kolonigranne vattnade rejält en gång i veckan och så täckte jag bäddarna med ensilage, så att vattnet inte skulle dunsta. Det funkade. Odlingarna såg bra ut när jag kom tillbaka första veckan i augusti.

Ensilaget köper Karin direkt från en bonde tillsammans med några andra kolonister i föreningen. Ensilaget är fyllt av mineraler som är bra för växterna, och ger jorden en bra struktur när det multnar. Ensilage är dessutom, som sagt, utmärkt att täcka jorden med.
-Nackdelen är väl att ensilagebalar är enorma, man behöver utrymme att ha den på… nu har jag täckt jorden med det överallt och pressat ner resten i en tom kompostlåda. Och så delade jag ensilageinköpet med en kolonigranne.
Hon täckodlar också med blad från ogräsrens och gödslar med guldvatten och egentillverkat ogräsensilage.
-Jag pressar också ner höstlöv i en säck och tillsluter, där får det sedan stå tills det förmultnat.
Och så har hon trädgårdskomposten på lotten och bokashi på balkongen.

På lotten finns en hel del asiatiska grönsaker, som bladgrönsaken shiso och japansk kardborrerot, vars rot man sjuder med soja, dashi (ett slags japansk buljong) och sake och äter.
– Jag gillar det japanska och jag har bott där under en period, säger Karin, Japan är ett land som jag gärna och ofta återvänder till. Förresten var det i Japan som jag kom på idén att jag skulle skaffa en kolonilott. När jag kom hem ställde jag mig i kö och fick erbjudande om lott förvånansvärt snabbt. Årstafältets intressekö var inte så lång eftersom området skulle flytta.

Här finns mer japanskt: azalea, japansk lönn, japansk silverbuske, japansk blåbärstry, körsbär och så ett ännu ungt japanskt plommonträd, vars plommon Karin planerar att lägga in i salt och att göra plommonlikör av, när de kommer.

-Jag har massor av träd och buskar och testar ofta nytt, jag ser om de går att använda i offentliga planteringar i mitt arbete som landskapsarkitekt.

På frågan om hon har några särskilda tips svarar hon
– Ja, plantera lavendel längs gången och låt den sticka ut, när du sedan passerar snuddar du den och då ger lavendeln ifrån sig sin ljuvliga doft. Det är helt oslagbart.

Lokförare Bergfälts jätteärtor.

Karins japanska grönsaker

Japansk shiso, röd och grön, stark smak 
– Shiso har mer en väldigt aromatisk smak än stark tycker jag, säger Karin.

Japansk kardborrerot, Gobo
-Det är roten som skördas, smaken påminner om kronärtskocka.

Japanska blad, som Mizuna och Komatsuna. Det finns också fröblandningar att köpa.

Japanska majrovor
-De är ovanligt milda och goda, och japanska tomater, som är ovanligt goda.

Koreansk chili
-Den heter Gochu, och man odlar den i par, sorterna finns i mild och stark variant så att man kan blanda till sitt chilipulver precis i den styrka man vill ha det. Väldigt smart!

Strandkål en perenn grönsak
Strandkål.

Texten är tidigare publicerad i Allers Trädgård. Videon finns även på Koloniträdgårdsförbundets hemsida under fliken Tidningen.