Ett grönt manifest

Migge stadsoling Berlin

Jag sitter och skriver på en artikel om trädgårdsarkitekten Leberecht Migge som var verksam under Weimarrepubliken, i ett Tyskland ömsom drabbat hyperinflation, ömsom lyft av kreativ konstnärlig depraverad anarki. Hursomhelst, jag har skrivit om Migge förut, hans arbete är oerhört intressant. Migge arbetade för att ge stadsborna möjlighet till självförsörjning – 625 kvm odling, räknade han ut, behövdes för en familj på fyra, för att de skulle klara sig – och han ritade bostadsområden med koloniträdgårdar och köksträdgårdar vid radhus och villor. Om man hade en tomt på 625 kvm var det viktigt att bostadshuset var så litet som möjligt (för att kunna optimera odlingsytan) alltså skapade han det växande huset. Ett hus som till en början var pyttelitet, som en kolonistuga, för att sedan kunna växa efter familjens behov. Migge menade att odlingsarbetet gav själslig vila och att trädgårdskonst skapade ett sug efter annan kultur. Som teater, dans och måleri. I hans och familjens egna trädgård Sonnenhof odlades det på 10 000 kvm… odlingen sköttes av Migges fru Andrea. Hon syltade,saftade och sålde överskottet till restauranger och privatpersoner. Leberecht Migge hoppades att självförsörjningen skulle vara en central del i framtidens samhälle. Och han utvecklade idéer om ett kretsloppssamhälle som känns modernt även i dag. Delar av några bostadsområden i Berlin och Frankfurt finns kvar att besöka… och jag skulle vilja skriva mer om Leberecht Migges fru Andrea, men för det krävs än mer researcharbete…

Migges yteffektiva hus
Den smarta stugan som kunde byggas ut och om vid behov.
Migge stadsoling Berlin
Familj i sin självförsörjningsträdgård, Berlin 1920-tal.
Sonnenhof Worpswede Migge
Familjen Migges självförsörjningsträdgård Sonnenhof i Worpswede.
Sonnenhof Worpswede Migge
Migge trädgårdsdesign
Ett tidigt exempel på Migges trädgårdsdesign, Hamburg.
Migge Låga hyreshus med lägenhetsträdgårdar
Lägenhetsträdgårdar i Leipzig.
Migge självförsörjningsträdgård i stan
Något stiliserad illustration i Migges bok om självförsörjning från 1918.
Migge självförsörjningsträdgård i stan
Lägenhetsodlingar i Dessau. Notera murarna som skapade ett bra mikroklimat.
Migge koloniområde Frankfurt
Ett koloniträdgårdsområde i Frankfurt som Migge ritat.
Migge Trädgårdsdesign
Ett exempel på Migges trädgårdsdesign. Notera de uppslammade bärbuskarna.

Mexikanska läkeörter

Codice Badiano
Codice Badiano
Codice Badiano
Codice Badiano

En bok om aztekernas medicinalväxter från 1552 med fantastiska växtplanscher! Visst är de vackra! Noggrant, men väldigt grafiskt tecknade plantor (inklusive rötter) mot vit bakgrund. De är också en smula hemlighetsfulla. Att växternas namn är på náhuatl har ibland gjort det svårt för sentida att förstå vilka växter det rör sig om. Särskilt som växterna också kunde ha olika namn beroende på region. Namnen var ofta inspirerade av växternas egenskaper och de platser de växte på. Boken skrevs på náhuatl av den aztekiska läkaren Martín de la Cruz och var en dokumentation av den aztekiska läkekonsten. Texterna i boken översattes till latin av en annan aztek, Juan Badiano, men växternas namn behölls på náhuatl. Under växterna finns beskrivningen på de åkommor som plantan botade. Både Martín de la Cruz och Juan Badiano var verksamma vid Colegio de la Santa Cruz de Tlatelolco. En kopia av boken hamnade så småningom i Vatikanen. Mest känd är boken under namnet Códice Badiano.

Codice Badiano

På bilderna i inlägget finns bland annat Tlatocnochtli, (Opuntia, nopal på spanska, pricky pear cactus på engelska) användes mot brännskador. Den andra kaktusen på bilderna botade tandvärk. Xal-tomatl (Jaltomata procumbens) är en vildväxande tomatsläkting (jaltomate, tomate de arena, sandtomat) som användes bland annat mot magsmärtor. Xiu-amolli, (Ipomoea murucoides) är en vindeväxt som växer som ett träd och som har flera medicinska egenskaper, bland annat är den antiinflammatorisk. Ibland dyker växter upp som är medicinalväxter både i den gamla och i nya världen, som Röllika, Tlalquequetzal (Achillea millefolium).

 

 

Codice Badiano
Opuntia

Växterna hade ofta även magiska eller symboliska innebörder. Ayauhquahuitl (Pinus ayacahuite) är en mexikansk tall som växer på höga höjder. Hade man träffats av blixten, så skulle man dricka ett avkok av denna. Iztauhyatl (Artemisia ludoviciana) är en släkting till malörten som för aztekerna var en helig planta tillägnad vattnet och saltets gudar. Inom medicinen användes den bland annat mot magsmärtor. Till de läkeörterna och heliga växterna kom alltså de magiska, de hallucinogena, som Tolohua (Datura sp) Spikklubba…

Det här är en spännande växtvärld och växthistoria som jag börjat fördjupa mig i.

Codice Badiano
Codice Badiano
Codice Badiano
Codice Badiano
Spikklubba
Codice Badiano
Dahlia
Codice Badiano