Ett grönt manifest

Ekonomiskt välstånd, social trygghet och själsligt välmående genom stadsgrönska och odling.

Ett grönt manifest – en bättre värld om alla var självförsörjande odlare, även i staden. En av mina favoriter i stadodlingens historia är den tyske landskapsarkitekten Leberecht Migge som var verksam under Weimarrepubliken. Han är en mycket intressant person som gjorde mycket för stadsodlingens, skolträdgårdarnas och koloniträdgårdarnas utveckling.  1918 publicerade han en skrift, Jederman Selbstversorger, om att alla borde ges möjlighet att bli självförsörjande, året efter gav han ut ett grönt manifest, Das grüne Manifest.

Seidlungen-trädgård med höns, Berlin 1920-tal
Seidlungen-trädgård med höns, Berlin 1920-tal

Leberecht Migge var funktionalist och arbetade med tidens viktiga tyska arkitekter, som Bruno Taut. Han var ingen naturromantiker, utan förstod att industrialismen kommit för att stanna och att städerna skulle fortsätta växa.  Han skapade bättre bostäder till städernas växande befolkning, med solljus, grönska – och odlingsmöjligheter. I hans syn på staden var koloniträdgårdarna och småträdgårdar i anslutning till bostaden centrala element. Han ritade små yteffektiva odlingsträdgårdar, Seidlungen, i de nybyggda funktionalistiska förstäderna. Trädgårdarna var också en förlängning av själva bostaden.

Leberecht Migge, en Siedlungen-trädgård vars yta motsvarar en familjs behov för att bli självförsörjande.
Leberecht Migge, en Siedlungen-trädgård vars yta motsvarar en familjs behov för att bli självförsörjande.
Leberecht Migges självförsörjningsschema
Leberecht Migges självförsörjningsschema

Dessa trädgårdar skulle användas till självförsörjning och rekreation, helst skulle de även vara självförsörjande på näring. För detta utvecklade Migge en särskild toalett så att det skulle vara enkelt att gödsla med urin och fekalier. När han ritade en park, la han gärna till koloniträdgårdar i parkens utkant.

Leberecht Migges Schema för kretsloppssjälvförsörjning.
Leberecht Migges Schema för kretsloppssjälvförsörjning.

Städernas odlingar och trädgårdar var också till för stadsbornas hälsa och själsliga välmående. Ett exempel på detta är en park han ritade för unga soldater som skadats under första världskriget. I grönskan skulle de få ro och möjlighet till rehabilitering (liknande metoder att motverka krigsskador som shell chock dök upp vid samma tid bland annat i Storbritannien). Leberecht Migge anlade skolträdgårdar, som i den lilla staden Worpswede, där han också bodde fram till sin död 1933. I Worpswede bodde många konstnärer, arkitekter och författare, det är en intressant plats som jag gärna skulle besöka, när det nu går…

Uppvuxen Seidlungen.
Uppvuxen Seidlungen.
Trädgårdsskisser
Trädgårdsskisser

Skolträdgårdar

Skolträdgårdarna, en gång en viktig del av undervisningen. Förutom fruktträdgård och botanisk del fanns barnens trädgårdsland. Här hade de varsin lott som skulle skötas och så småningom skördas. Och skörden fick barnen ta med hem, på så vis bidrog de till hushållet. De lärde sig odla och skötseln av odlingslotten ansågs danande. När min farmor slutade skolan i sexan för att gå ut i arbetslivet fick hon med sig ett litet äppelträd som hon själv ympat och dragit upp. Var hon så småningom planterade det vet jag inte. Men jag tror det var ett Åkerö. Kanske står det kvar någonstans ännu… fotona är från 1910-talets Stockholm, skolträdgårdarna fanns över hela landet, de sista försvann på 1970-talet. Då fanns de kanske mest för de barn som var kvar i stan över sommaren. När min farbror Anders läste till lärare i slutet av 1940-talet/början av 1950-talet i gick trädgård i utbildningen. Pedagogiska trädgårdar (för främst allmogen) börjar dyka upp kring sekelskiftet 1800. Skolträdgårdarna slår igenom på 1860-talet när svenska pomologins fader Olof Eneroth skriver om skolträdgård, gör designförslag och anlägger skolträdgårdar.

Olof Eneroth skiss över skolträdgård, Trädgårdsbok för allmogen, 1860
Olof Eneroth skiss över skolträdgård, Trädgårdsbok för allmogen, 1860.
Trolleholms skolträdgård, länsträdgårdsmästare Bengt Kjellsson, 1880-tal
Trolleholms skolträdgård, länsträdgårdsmästare Bengt Kjellsson, 1880-tal.
Skolträdgård Stockholm 1913
Skolträdgård Stockholm 1913.
Skolträdgård Stockholm 1913
Skolträdgård Stockholm 1913.
Skolträdgård, Bläcktornsparken, Stockholm 1910
Skolträdgård, Bläcktornsparken, Stockholm 1910.

Skisserna kommer från Wikimedia commons, fotografierna från Stockholmskällan.