Koloniträdgården nr 4 2020

För några dagar sedan gick vinternumret av Koloniträdgården till tryck. I nästa vecka landar den hos alla prenumeranter och medlemmar i Koloniträdgårdsförbundet. Omslaget till detta nummer är så fint, illustrerat av Lina Ekstrand. Motivet är ett dött äppelträd på Österlen. Jag gillar att göra tidningen, det är kul att vara redaktör med alla kluriga kreativa medarbetare, formgivarna Vera Söder Gonzales och Jenny Bisander på Irons Design,  medarbetarna på Kolonikansliet och så klart alla frilansar. Nästa år fyller Koloniträdgårdsförbundet 100 år och tidningen Koloniträdgården går in på sin 103:e årgång. Minsann.

Omslag Koloniträdgården

Fotostyling vid Tomteboda

Just innan kölden kom till Stockholm gjorde vi ett kul stylingjobb utanför Tomteboda tillsammans med Irons Design och Wacholz kommunikation och kocken Kristian.  Tomteboda är ju en helt galen stor byggnad, men väldigt cool i sin snygga 1980-talsarkitektur. Snacka postmodernism. Ju mer man tittar på fastigheten, desto fler detaljer hittar man. Roligt att låta den lite yviga grönskan och Kristians förmodade gerillaodling möta betongen. 

Gatsmart fotostyling
Jenny och Toni fixar detaljerna innan fotografen Anders börjar plåta.
Gatsmart fotostyling
Jenny och Toni
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling
André och Kristian.
Gatsmart fotostyling
Kocken Kristian förbereder gerilla odling av vitlök.
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling
Gatsmart fotostyling

Odla korogi

Korogi, Stachys affinis, är en ätbar perenn vars rotknölar skördas om hösten och vintern. Knölarna ser möjligen lite märkliga ut, men är supergoda. Korogi skalas inte, utan sköljs och skrubbas försiktigt innan tillagning. Man kan förvälla dem och servera med salt, olivolja och eventuellt några droppar sherryvinäger. Eller förvälla dem och sedan steka dem lätt i olivolja med vitlök. De går även att tillaga dem till mixad soppa. Korogi är lättodlad, men msn bör vara vaksam, för det kan sprida sig glatt. Så odla helst i en egen bädd. Den bildar ett vackert täcke med sina ljusgröna blad. Blommar från mitten av sommaren och fram till hösten. Blommorna älskas av pollinerare, särskilt rödmurarbin. Vi odlar den på Naturhistoriskas innergård sedan flera år och jag har aldrig sett några skadegörare på den. Den är perfekt för skogsträdgården. Ursprungligen kommer korogi från Kina, där den också växer vilt. Den är inte så vanlig i Europa, men odlas för försäljning i Frankrike, där den kallas Crosne, efter den stad som först odlade och introducerade den i landet.I Sverige har den odlats under lång tid och nämns i Trädgårdsförenings frökatalog  från slutet av 1800-talet och finns med i diverse böcker några decennier framåt, tex i Nils Sonessons Handbok för trädgårdsodlare från 1930. Sen dyker den upp igen i slutet på 1990-talet, bland annat i Philippe Plöninges bok Asiatiska blad och rötter från 1999.

Korogi
Nyskördad Korogi, Stachys affinis.
Blommande Korogi, Stachys affinis
Blommande Korogi, Stachys affinis
Korogi, Stachys affinis
Korogi.
Korogi, Stachys affinis
Korogins knölar sköljes och skrubbas försiktigt och noga innan de tillagas.

Odlingslotter istället för asfalt

Här, i Bergiusdalen mellan Lappis och Naturhistoriska ligger ett märkligt bred asfaltsväg, som är mycket sparsamt trafikerad. Nu ska en av filerna rivas upp, i dess ställe kommer ett odlingslottsområde anläggas – och en äng och en skogsträdgård. Ett helt underbart projekt som initierats av Förbundet för Ekoparken, Vetenskapens hus och Djurgårdsförvaltningen. Koloniträdgårdsförbundet medverkar också, liksom bland annat Länsstyrelsen, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholms universitet och Rosendals trädgård. Marken ägs av Kungliga Djurgårdsförvaltningen och Stockholms stad. Närmast i tid står en historisk genomgång av området. Jordprover på schaktmassor från asfaltvägens byggande ska också göras. Anläggningen kommer att göras under nästa år. Jag kommer att följa arbetet och skriva om det i tidningen Koloniträdgården. Superkul 🙂

odlingslotter