Anna Lindhagens täppa!


Mer stadsodlings- och trädgårdshistoria: Anna Lindhagens täppa! Precis här intill bodde hon, centralfiguren kring Koloniträdgårdsförbundets grundande. På förbundet smider vi planer inför 100-års jubileet nästa år… i dag besökte vi inte bara i Anna Lindhagens täppa, utan även på Stigbergets Borgarrum där Anna Lindhagen både bodde och startade ett museum som visade hur en borgarfamilj bodde på mitten av 1800-talet. (Museet finns även i dag) Anna Lindhagen var otroligt engagerad, hon tog inte bara koloniträdgårdsrörelsen till Stockholm, hon var med och startade både Naturskyddsföreningen och Skönhetsrådet. Hon drev också frågan att en del av stadens gamla unika bebyggelse skulle bevaras för framtid, till exempel kåkarna här på Stigberget och Fjällgatan.

Kålhuvudstävling 1923

…”Ett jättevitkålshuvud i en prisbelönad kollektion från en koloniträdgård vid Stadshagen. Koloniträdgårdarna hedrade sig på denna utställning, där stad och land möttes.” Ett klipp i Idun 1923. Själva utställningen var en höstmarknad på Liljevalchs. Ett litet stycke koloniträdgårdshistoria. Själva kålhuvudet var odlat på en kolonilott i Stadshagen. Det finns mycket roligt och intressant att läsa i dessa gamla tidningar. Det är både tidningshistoria och trädgårdshistoria och kvinnohistoria.

Malmös äldsta kolonier

Koloniträdgårdarna i Malmö var de allra första i Sverige. Pildammskolonin först av alla. Nyfikna kom resande på besök för att få inspiration. Anna Lindhagen var en av dem. Hon vandrade i gångarna och gladdes. Här och i Köpenhamn såg hon vad koloniträdgårdarna gav till stadens arbetare. I Malmö var det Malmös Planteringsförening som startade en koloniträdgårdsförening genom att stycka upp en bit av stadens mark vid Pildammarna och göra dem till lotter. Föreningen startade 1880, då fanns det knappt parker i den växande staden. Pildammskolonin invigdes 1895. Dessförinnan hade Malmö Planteringsförening köpt loss mark till det som blev Slottsparken. Föreningen bestod av välbärgade herrar. En av dem ägde flera fartyg som gick på exotiska trader. Eftersom han var intresserad av trädgård såg han till att exotiska ovanliga växter planterades i parken. Pildammskolonin försvann så småningom. Men till exempel Zenith finns kvar. Citadellet i Landskrona sägs vara det äldsta existerande – och på sätt och vis kanske det äldsta, för när det var militäranläggning hade militärerna tillgång till odlingslotter utanför citadellet. Och så småningom, på 1870-1880-talen började ett antal av stadens borgare odla på lotter där och de byggde lusthus på sona Lotter. 1904 blev det ett organiserat koloniträdgårdsområde. I andra städer omvandlades vid förra seklets början områden med gamla kålgårdar som funnits i århundraden till organiserade koloniträdgårdsföreningar. 

Odlingarna på Centralbadet

Lite mer av stadsgrönskavisionären Wilhelm Klemming. På Centralbadets tak och terasser planterade han 20 äppelträd, rosor, plommon, jordgubbar mm. Och en hiskelig massa Blomsterkrasse såddes. Plantorna fick välla över räckena. ’Bad är hälsa’ står det också på fasaden. Bassängerna var inomhus, men på ett av taken fanns en avdelning för solbad. Klemming gillade inte burspråk, utan ville hellre ha balkonger. Han önskade oxå att arkitekterna skulle öka sitt hortikulturella intresse och börja rita loggior, terasser och tak för grönska. Dessutom konstruerade han fiffiga odlingskontainrar som också delvis kunde täckas med lock och därmed även kunna fungera som sittmöbler. 1905 alltså. 🌱

Takträdgården på Götgatan

Takträdgården på Götgatan anlades 1907, arkitekten bakom, Wilhelm Klemming, ville se stenstaden grönska och förordade platta tak med odlingslådor av cement och fiffiga avrinningar för smältsnö osv. På hans tak planterades fruktträd, bärbuskar, grönsaker, sommarblommor och perenner. Takträdgården var unik, men samme arkitekt anlade också takträdgårdar på Centralbadet. Numer tillhör fastigheten Riksdagen och takträdgården är borta. På fotot med den sittande fryntlige herren syns Katarinahissen i bakgrunden. Visst vore det väl fint om takträdgården återställdes.

Balkongodling år 1915

Tomater, störbönor och krasse var några av tidningen Iduns tips på balkongodling 1915. Visst är skisserna fina! Gurka, pumpa, andra sorters bönor och sallat rekommenderades också, liksom välgödslad kompostjord (stall- och hönsgödsel). Under sommaren skulle man också stödgödsla med blodvatten, 1 del blod till 9 delar vatten. Även ett konstgödsel vid namn Plantagén rekommenderas. (Plantagén var en näringslösning framtagen av en tysk professor Wagner). Första världskriget pågick så kanske var det en anledning till att man skrev just om grönsaksodling på balkongen. Balkongerna började bli populära mot 1800-talets slut, men det är klart, de fanns framförallt på förnäma hus. Balkongerna i artikeln är nog jugend. Så det var inte alls alla stadsbor som hade tillgång till en balkong. Det var först med funkisen på 1930-talet som balkongerna blev riktigt vanliga.

70% av insekterna har dött ut

Besökte P1:s Studio ett nu i eftermiddags för att tipsa om hur man kan hjälpa insekterna. Flera rapporter visar att 70% eller mer av insekterna har dött ut sedan 1970-talet. Nu är det hög tid att hjälpa de som finns kvar. Odla pollinerarvänliga blommor hela säsongen, erbjud dem vatten att dricka och lämna skräpigs hörn och kanske också en sandhög för dem att bo i. Med i inslaget var också en professor från SLU. Att vara med i direktsändning är kul. Jag gillar tempot 🙂 lyssna på inslaget här. Inslaget börjar 33:33.

I väntan på sändning.

Vinterskörd av purjo

Ååå, det är den bästa skörden, det man skördar på vintern. Som purjolök. Den kan man låta stå kvar i jorden och skörda när man vill. Dessa nyskördade purjosar kokade vi i tio minuter för att sedan grilla dem i ugnen. På tallriken serverade vi dem med riven ost, hackade ägg och en vinägrett på olivolja, vitvinsvinäger, citroncest, dijonsenap och lite salt. Supergott 🙂