Biokol

Invigning av Stockholms stads biokolsanläggning. Här ska stadens trädgårdsavfall bli biokol och användas i stadens planteringar. Biokol har många goda egenskaper, bland annat lagrar den näringen som inte används av växterna på en gång. På så sätt har växterna näring att hämta senare när de behöver det och överbliven näring rinner inte ut i vattendrag där det bidrar till övergödning. Lagrar vatten gör biokol också. Miljöborgarrådet Katarina Luhr tar ett spadtag. IMG_2909

IMG_2910

IMG_2912

IMG_2915

Ge jorden näring

Tidig vår och perfekt att börja fundera och planera, vad man ska odla och inte minst över jorden som man odlar i. Det finns massor man kan göra för att få en bra odlingsäsong och för att växterna ska må bra.
Läs här om hur du odlar din jord i ett kapitel ur Urban odling.

jorden ©UlrikaFF

jorden ©UlrikaFF

Höstfix på grannodlingen

Höstfix på grannodlingen. Vi sätter vitlök (germidor) och rensar. Snart lägger vi oxå löv över alltihopa. Löven ger bra struktur till jorden. Förutom löven tillför vi biokol, som är jordens reservbatteri. Överflödig näring som annars skulle spolats bort binds i biologen så att växterna kan använda jorden när de behöver den.

image

Grannodlarna Rebecka och Sanna.

Spritmuseums Berusande trädgård

Cyklade förbi Den Berusande trädgården på Spritmuseum och det växer så det knakar. Jorden och biokolen från Rölunda levererar, liksom Klostras plantor. Det växer bokstavligen så det knakar :)

image

image

image

image

Jorden och groendet

Står med en av fjolårets krukor i handen, Bönplantan som bodde där finns kvar, som ett visset mjukt skelett. Jag funderar över över förgänglighet och kretslopp när jag drar upp plantan. I en av odlingslådorna har jag en jordhög som består av gammal krukjord. Jag klipper bönplantan och låter växtdelarna falla ner på jorden. Jag blandar i löv som ännu inte förmultnat, stallgödsel och biokol. Långsamt börjar det dofta jord igen. Odlingen börjar bli redo.

Under glas, som en enkel drivbänk, står späda plantor på vänt. Inomhus under växtlampor ytterligare några som snart längtar ut. Som vill sträcka ut sina rötter i den mörka varma fuktiga jorden. Som vill veckla ut sina blad och låta dem värmas av solen.

groende ©Ulrika Flodin Furås

groende ©Ulrika Flodin Furås

Biokol blir bästa jordförbättringen

Biokol, som är enkelt träkol, kan användas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vår odlingsjord. Metoden är långtifrån ny, redan aztekerna använde biokol, jorden de fick fram kallades Terra preta eller svarta jorden. Under de senaste åren har forskare åter börjat intressera sig för biokol och har kommit fram till att biokolen förbättrar matjorden på flera sätt: läckaget av kväve, fosfor och andra näringsämnen minskar, förmågan att binda vatten ökar, maskar och mikroorganismer gynnas. Dessutom blir jorden mer lättarbetad!

Biokol framställs genom att träkol hettas upp till omkring 500 grader på ett sätt så att ingen eller bara lite syre tillsätts. Den klassiska kolmilan fungerar på samma sätt. Under processen bildas kol, proylsgas (främst metan, vätgas och kolmonoxid) och tjära.

Biokolet minskar klimatförändringen, det binder koldioxiden under lång tid eftersom dess förmultning sker mycket långsamt.

Att göra egen biokol är inte så svårt. I Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar förra året visade arkitekten Christer Pettersson hur man kan bygga sin egen utomhusspis som samtidigt är en kolmilespis. Den är både snygg och miljövänlig. Dessutom suverän att laga mat på.

Arkitekt Christer Petterssons framtidskolonistuga

En australiensisk film om biokol kan du se här

Läs mer om biokol på MISTRAs (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) hemsida.