Naturhistoriska Odla staden

Nu i sommar gör jag inlägg på Naturhistoriska riksmuseets Facebooksida. En ära att få representera en sådan gedigen institution. Denna vecka skriver jag om ringblommor.
image
Förra veckan om vattenbarer till humlorna
image

Form follows function

Gurkört ©Ulrika Flodin Furås

Gurkört ©Ulrika Flodin Furås

Inom arkitekturen används ofta begreppet form follows function, som myntades under slutet av 1800-talet av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan i en tid då formidealen började bryta sig loss från den överlastade jugendstilen. Form follows function tycker jag också kan användas när man skapar odlingar – jag tänker alltid i kretslopp – vilka växter ger näring till jorden? Vilka växter håller undan skadegörarna? Vilka drar till sig pollinerare? Och så vidare. Det är knappast så att mina odlingar är funktionalistiskt strama! Mer så att de är proppfulla av plantor, som trängs, men som också hjälper varandra. Kryddtagetes vars doft skrämmer bort en del av skadegörarna, klövern som ger kväve till jorden som andra växter kommer ha nytta av nästa år. Eller som ovan, den vackra gurkörten – som likt klöver är en bra gröngödslingsväxt och vars blommor inte bara gillas av pollinerarna utan som också kan ätas och är supervackra i sallader och som tårtdekoration.

Samodlingen är också en del i detta, när man odlar växter som klarar att växa tätt tillsammans – perfekt när man bara har en liten yta att odla på. Plantera grönsaker som är skördeklara olika tider på säsongen: spenat (tidig skörd) och mangold (sen skörd) till exempel. Eller växter som växer på olika höjd: majs-bönor-squash eller växter som har ytliga respektive djupa rotsystem, till exempel äppelträd och jordgubbar eller sallat.

Form follows function alltså – där varje växt i rabatten eller köksträdgården har sin funktion. Så vackert! Så enkelt!

Önskar att all bönder bojkottade neonikotinider!!

Forskningsmagasinet Nature publicerar en viktig vetenskaplig artikel om neonikotiniders förödande påverkan. Så här skriver SLU i sitt pressmeddelande: Unik fältstudie visar att vilda bin far illa av växtskyddsmedel. För första gången har ett forskningsprojekt undersökt hur ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Studien visar att honungsbina klarar att utsättas för växtskyddsmedlet, men att vilda bin påverkas mycket negativt.Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insektsangrepp. Forskarna från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har, i samarbete med Jordbruksverket, undersökt hur neonikotinoiden klotianidin påverkar tama och vilda bin i Sverige. Forskningsresultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, och visar att växtskyddsmedlet påverkar vilda bin negativt. Det är allvarligt eftersom vilda bin är viktiga för pollineringen av grödor. Vilda bin är i Sverige humlor och solitärbin.

pollinerarna ©Ulrika Flodin Furås

pollinerarna ©Ulrika Flodin Furås

– Vi såg en tydligt negativ påverkan på humlesamhällenas tillväxt och förmåga till reproduktion vid behandlade rapsfält, säger Maj Rundlöf, Lunds universitet, som är koordinator och vetenskapligt ansvarig för fältstudien.

Förutom problem med tillväxt och reproduktion, så fanns det även färre vilda bin i de behandlade rapsfälten. Forskarna fann däremot ingen negativ påverkan på honungsbinas samhällstillväxt.

Studien visar på behov av nya sätt att utvärdera risker i samband med att växtskyddsmedel godkänns.

– Om vi endast undersöker hur ett nytt växtskyddsmedel påverkar honungsbin räcker det inte för att förutsäga konsekvenserna för vilda bin i verkliga landskap, säger Maj Rundlöf.

Neonikotinoider används bland annat för utsädesbetning vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU har sedan 2013 begränsat användningen av växtskyddsmedlet i grödor som är attraktiva för bin.

– Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket. Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige.

– Vi testar nu nya metoder för att hantera jordlopporna, säger Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Projektet har genomförts i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och biodlarorganisationerna och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning, Kungliga fysiografiska sällskapet, Vetenskapsrådet och Formas.

Koloniträdgården

Alltid glädje när en tidning jag har jobbat med i veckor kommer från tryckeriet – på papper! Prasslet, doften av trycksvärtan, papprets textur. (Koloniträdgården är tryckt på ett matt ganska kompakt papper som ger fotografierna rätt ton och lyster). I höstnumret kan du läsa om att odla egen mat på hållbart vis, Perennparken i Skärholmen och mycket mer i senaste numret. Läs oxå om biodling och stökande påfåglar – udda kompisar i köksträdgården… En salig blandning reportage och artiklar som vanligt. Formgivet, författat och fotat av Koloniträdgårdens suveräna och superkunniga medarbetare. Hör av dig om du vill ha ett eget ex!
Höstnumret av Koloniträdgården 20

Koloniträdgården formges på suveränt vis av Jenny på Irons Design

Både vilda insekter och tambin behövs

Resultaten från en stor studie som publicerats i tidskriften Science visar att vilda insekter inte kan ersättas av tama honungsbin och att både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet inom jordbruket. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.

Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.

-Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, kommenterar Riccardo Bommarco på SLUs hemsida.

Humla ©Ulrika Flodin Furås

 

Elektrisk laddning drar humlor till blommor

Hörde på Vetenskapsradion i morse att humlorna dras till blommor inte bara genom doft och färg utan också från den elektriska laddning som blommorna sänder ut. Det är brittiska biologer som kommit fram till detta när de satte i gång små elektriska fält kring blommor med belöning och det visade sig att humlorna snabbare och oftare hittade dit. Fascinerande!

Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås

Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås

 

Hela artikeln finns i Science Express: Referens:D Clarke et al ”Detection and Learning of Floral Electric Fields by Bumblebees” 21 Februari 2013 Science, DOI: 10.1126/science.1230883

Omställningsgatan

På lördag, 6 oktober är det dags för Omställningsgatan – en manifestation för ett hållbarare samhälle. Bland de medverkande finns Naturskyddsföreningen, Föreningen Permakultur, Klimataktion Sverige, Koloniträdgårdsförbundet, Hästa gård, Rafnaslakt och Stockholms biodlareförening. Det kommer att finnas finfina tillfällen att prata med alla möjliga hållbarhetsexperter. Själv kommer jag att finnas i Koloniträdgårdsförbundets monter. Omställningsgatan är öppet från 12.00-16.00, i  Bryggarhuset (Studiefrämjandets lokaler), Norrtullsgatan 12 i Stockholm. Välkomna!

 

Bekämpningsmedel hot mot bin

Bina är en av våra viktigaste pollinatörer, men de är hotade, inte bara av nosema- och varroakvalster (som bär med sig virus) utan även av bekämpningsmedel. Ny forskning som presenteras bland annat i senaste numret av Sience visar att en grupp bekämpningsmedel som kallas för neonikotinoider inte bara dödar skadedjur, utan även bin och humlor. De dör inte direkt av neonikotinoider, men humle- och bisamhällena får färre drottningar och inom några år riskerar samhället att dö. Teorin är neonikotinoider gör att bina förlorar både sitt lokalsinne och sitt minne. Neonikotinoider används i konventionell odling av bland annat sockerbetor och raps. De undersökta neonikotinoiderna är imidacloprid och tiametoxam.