I det trädgårdshistoriska giftskåpet

Allt var inte bättre förr, om nu någon skulle känna så med tanke på genmodifierade grödor och neonikotinider. Då kan man ju drömma sig bort till 1920-talets blommande kolonitäppa. Men det var på 1920-talet som den kemiska bekämpningen av skadegörare slog igenom och blev populärt. Det fanns en förtjusning över allehanda kemiska preparat, som användes flitigt både i yrkes- och fritidsodlingen. Den kemiska bekämpningen av ogräs kom först på 1940-talet.

Gammal Koloniträdgården @Ulrika Flodin Furås

Gammal Koloniträdgården @Ulrika Flodin Furås

I ett nummer av Koloniträdgården från 1928 beskrivs klumprotssjuka och hur man blir av med den – genom att dränka den angripna jorden i formalin. Klumprotssjuka är en rätt äcklig och läskig svampsjukdom som angriper kålens rötter, slemmiga knölar utvecklas som liksom ruttnar. Har man fått in svampen i sin odling tar det år att få bort den. Ville man bli av med eländet förr desinficerade man jorden med formalin…

I artikeln i Koloniträdgården beskrivs hur man ska undvika hur sporerna sprids, bland annat genom att undvika att hästhovar, hjul och människofötter först inte passerar ett smittat område innan man kom till ett friskt.

Laborator d:r Th. Lindfors vid Exprimentalfältets botaniska avdelning, berättar tidningen, ägnade många år med att hitta en bra metod att bekämpa klumprotssjukan och landade just i desinfektion medelst formalin som späddes ut med vatten och vattnades ut på den angripna jorden som sedan täcktes under några veckor. Sedan var jorden vips brukbar igen.

På den tiden betade man också utsädet av kål med formalin i förebyggade syfte. Betning var populärt – man betade också spannmålsutsäde med kvicksilver ända in på 1960-talet då man upptäckte att fåglar blev kvicksilverförgiftade och det förbjöds. I dag betar man fortfarande utsäde – i en undersökning från förra året beskrev SLU att raps betad med neonikotinider ger pollinerare nervskador.

Man propagerade för växelbruk, men snarare ur näringssynpunkt än för att minska sjukdomsspridning. Man visste att växterna fick näring från jorden, men till en början visste man inte av vad.

I dag används växelbruk både ur näringssynpunkt och för att undvika klumprotssjuka, vilket är det mest effektiva sättet att stoppa både denna sjuka och andra skadegörare. Sporerna överlever inte i jorden hur länge som helst utan sina värdväxter. Svampsporerna finns kvar i jorden i cirka fem år och under dessa år kan man inte odla kål i jorden.

Fakta
Exprimentalfältet grundades redan 1816 och fanns kvar till 1960-talet och låg där Stockholms universitet finns i dag. Den var Kungliga Lantbruksakademins testfält, den akademi som grundades av den förste Bernadotten i syfte att modernisera svenskt jordbruk, öka den odlade arealen och därmed produktionen.