Agroforestry – ett självförsörjande ekosystem

Det har gått drygt 15 år sedan Martin Craford anlade sin skogsträdgård i ett skogsparti i Dartington i Devon, England. Tilltalande djupt mörkgrön breder den ut sig bakom en stenmur med en grind. Vid ett snabbt första ögonkast ser det ut som vilken skogsdunge som helst, men så snart man låter blicken svepa över träden och buskarna ser man att detta är någonting annat, något spännande. Det som i förstone verkar vara självsådda träd och buskar är i själva verket noggrant utplacerade för att fylla sin funktion i ekosystemet. I denna försöksträdgård växer ungefär 500 olika arter och Martin, som är chef på the Agroforestry Research Trust, (en forskningsstiftelse specialiserad på plantförsök och odlingsmetoder) prövar hela tiden nya arter.

Skogsträdgården är uppbyggd i sju lager som alla korresponderar med varandra, högst upp finns trädkronorna, som inte får bli så täta att de inte släpper igenom solljus, al tillexempel, sedan följer lägre träd, sedan buskar, följt av ett lager med högre örter som avlöses av ett lager med låga örter. Lager nummer sex är klätterväxter, medan det sista lagret är rötter och svampmycel. Ju längre ner i lagren växten finns, desto viktigare är det att den trivs i skuggan. Samtidigt bidrar träden till ett bra mikroklimat nere på marken.
– Svamparna är mycket viktiga i skogsträdgårdens naturliga system, berättar Martin, de gör en hel del arbete.
Han förklarar att ingen näring tillförs i skogsträdgården, allt sköter sig självt. Just det är också en av grundidéerna med trädgården. Martin jobbar bara en dag i veckan i trädgården. Resten av tiden sköter den sig själv.
– Skogsträdgården ger kanske inte någon stor avkastning, men den är både hållbar och produktiv.
en gång i månaden rensar han ogräs. han tar bort trädskott och sådant som nässlor men hugger bara av annat ogräs, som vallört och syra som får ligga kvar och multna. Ogräsen fyller sin funktion i ekosystemet, som just vallörten, som med sina djupa rötter binder mineraler. När vallörten multar, hamnar mineralerna i det översta jordlagret.
– Vallörten är också en av de växter som bina gillar.

-En av teorierna bakom skogsträdgården är just att näringsåtervinningen blir mer och mer robust efterhand som åren går. Jorden borde alltså bli näringsrikare för varje oår och faktum är att vi efter ungefär sex års odling märkte att något hände. Växtligheten förändrades och fick mer formen av en fullvuxen skog.

Trädgårdens växter har ett eller flera användningsområden, Martin skördar nötter, örter, bär och frukt från vissa träd medan han använder andra som ved eller så använder han dess fibrer.
– En skogsträdgård måste planeras noga, säger Martin, men när den väl är på plats så sköter den sig nästan själv.
Plantorna placeras precist, utifrån sitt behov av fuktighet, ljus, mineraler, behov av växtskydd och pollinering. Många av växterna odlas också för att förbättra jorden. ginst (Cytisus scoparius), italiensk al (Alnus cordata) och lupiner av sorten Lupinus arboreus och Elaeagnus umbellata binder kväve. Den senare är en av Martins favoriter, inte minst för att bären är goda som sylt och för att den drar till sig bin.

Ju djupare man kommer in i skogen, desto fler exotiska träd upptäcker man, en del av träden och buskarna har man knappt hört talas om. Martin hävdar dock att exotiska eller inte, många av växterna har en härdighet ner till -20 och borde alltså kunna växa åtminstone i södra Sverige. En del av växterna har man sett förr – blomsterkrasse, majs, bönor och oregano tillexempel. Av hagtornssorterna märks Crataegus ellwangeriana. Kornellerna är också bekanta.

Martin bjuder på bär och skott – och pratar om allt som finns att äta, bambuskotten till exempel, som han steker och äter med smält smör. Han stannar upp vid en ekstock där det växer ätlig svamp. Runt hörnet finns amerikansk fläder, (Sambucus nigra subsp. canadensis) som blommar från juli till mitten av oktober. Den sibiriska portlaken Claytonia sibirica har blad som är perfekta till sallad.

Längst in i en glänta står två kanadensiska tallar, Monterrey pines, imponerade stora fast de såddes för bara 15 år sedan. Träden tappas på sav, som Martin använder till terpentin. Högre upp sitter fladdermusholkar.

Lite längre bort växer ett vackert mullbärsträd – Morus ’Illinois Everbearing’ vars bärsäsong sträcker sig från mitten av juli till mitten av september.

Han stannar till vid några sechuanpepparträd, (Zanthoxylum species) som hör till de härdigare träden.
– De har ingenting med vanlig svart peppar att göra, men pepparkornen från de här träden använder jag i matlagningen.
Han visar två olika sorter; Z. schinifolium som har en anings citrussmak, medan Z. armatum är stark – den peppar han har i pepparkvarnen där hemma.

Bland medicinalväxterna finns Eucalyptus johnstonii som Martin själv använder när han är förkyld.
– Jag tar skotten och lägger dem i en skål med kokande vatten, sedan andas jag in ångorna. Eller så lägger jag lite eukalyptus vid huvudkudden när jag ska sova.

De flesta växterna är ätliga men här finns också växter som används till annat. Det nya zeeländska linets (Phormimum tenax) blad ger starka fibrer och av berberisens rötter kan man färga tyg vackert gult.

– Från den här, en nordamerikansk pors, eller wax myrtle på engelska, kan man ta de vaxartade frukterna, koka dem för att skilja bort vaxet, som man sedan kan göra ljus av.

– Och här, säger Martin och klappar på en stam, är tandvärks trädet, ett träd vars löv bedövar i ungefär tio minuter och som indianerna använde när de hade tandvärk.

Det är lite som att vandra i ett levande botaniskt uppslagsverk och Martin förmedlar gärna sin kunskap. Sådana här trädgårdar, funderar man, skulle ju kunna gå att anlägga lite varstans, i ett hörn av en park kanske, eller på en övergiven plätt i en åker. Kretsloppstänkandet i skogsträdgården är inspirerande. Skogsträdgårdens djupa gröna färg hänger kvar länge i medvetandet, en färg som berättar att skogen mår alldeles prima.

Artikeln är tidigare publicerad i Koloniträdgården 2 10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *