Naturen läker oss

På ett seminarium anordnat av FOR (Fritidsodlingens riksorganisation) på  KSLA – Kungliga skogs- och lantbruksstyrelsen lyssnade jag bland annat på trädgårdsdesignern Simon Irvine (som till exempel har gjort en fantastisk köksträdgård på Läckö Slott) Simon berättade att han började sin bana med att arbeta på ett slott i Dorset som byggts om till vilohem för soldater som led av PST (posttraumatiskt stressymptom) från andra världskriget. Simon påpekade också att redan de gamla romarna använde odling som terapi.

På 500-talet före Kristus lät Hippokrates, läkekonstens fader, bygga en trädgård, Asclepieion, dels för att få örter till medicin, men också för att trädgården skulle hjälpa människor att bli friska. Hippokrates ansåg att naturen hade en läkande kraft.

Vi har alltså sedan länge kunskap om att vackra platser, som trädgårdar, spelar en stor roll för tillfrisknande, både fysiskt men kanske ännu mer psykiskt.

Simon har anlagt en rehabiliteringsträdgård för missbrukare. För att minska känslan av stress har han till exempel valt mjuka harmoniska former – grösaksraderna är inte raka, utan böjda i snäckform. Den runda formen gör också att vi inte blir lika uppmärksamma på om det skulle finnas ogräs bland grönsakerna – sånt som kan stressa oss, för vi vet att ogräset måste bort om odlingen ska växa bra. Trädgårdsodlandet läker och stärker självkänslan, men Simon är noga med att påpeka att handledaren, trädgårdsmästaren måste vara skicklig för att rehabiliteringsträdgården ska fungera. En bra handledare vet vilken nivå odlandet ska ha och dela ut uppgifter som de som arbetar i trädgården orkar med och klarar av.

Peter Währborg var en annan av de på seminariet, han är läkare och forskar om naturen och hälsan på SLU i Alnarp. Även hans perspektiv sträcker sig århundraden bakåt. I det gamla bondesamhället dog människor främst av infektionssjukdomar, när industrialismen slog igenom började vi röra oss mindre och ät mer. Då ökade hjärt- kärlsjukdomar och cancer. Nu är vi på väg in i en ny fas där dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar minskar
– På 15 år har antalet hjärtinfarkter halverats. Istället ökar den psykiska ohälsan. Och det lavinartat. Det är en monumental utmaning vi står inför. Vi vet alltså vad vi och vad våra barn kommer att bli sjuka av. Vad ska vi göra åt det?

I sin forskning letar Peter efter svaret på den frågan. Mycket av hans arbete handlar också om att vetenskapligt visa att den gröna staden påverkar vår hälsa positivt. Vi vet att vår livsstil har stor betydelse för hur vi mår. Som att typ 2 diabetes ökar för att vi rör oss för lite och äter fel. 

– Men vi vet väldigt lite om hur hjärnan påverkas av naturen. Det finns flera små forskningsstudier som visar hur naturen påverkar oss, men få stora.
Ett undantag är en brittisk studie där hela den brittiska befolkningen, dryga 40 000 000 människor ingår och som visar att de som bor nära naturen och grönområden är friskare än de som bor i betong. Peter påpekar att det antagligen också finns socioekonomiska aspekter på resultatet. Men ändå. I Skåne finns en liknande studie där man under sju år följde människor och studerade hur närheten till naturen påverkade deras psykiska hälsa. Bland annat minskade antalet besök i primärvården som handlade om utbrändhetssymptom.

– Naturens former, som moln och vågor ger oss avkoppling och återhämtning. Dessa former, eller fraktaler som de också kallas, gör att hjärnan kopplar av.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *