Skydda växterna i vinter

Vintern lägger sig över landets kolonilotter och trädgårdarna ligger nästintill öde, de som rör sig mellan lotterna är alla de som aldrig tar vinterledigt – djuren på jakt efter mat.

De finns där under hela året, rådjuret, fåglarna, haren, sorken och vildsvinet, så det är sannerligen inte bara vintertid odlingslotten behöver skyddas från rådjur som äter upp rabatten och sorkar som gräver gångar och äter rötter, harar som gnager gnager gnager och så vildsvinen som börjar bli vanligare.

Rådjur
Det händer att man promenerar förbi en trädgård där ägaren trappat upp sitt krig mot rådjuren och hägnat in hela trädgården. Någon gång ser man också hur en desperat odlare satt nät kring rabatten – där inuti frodas blomsterprakten, men inte mycket av blommornas skönhet tar sig genom gallret. Däremot fungerar en inhägnad köksträdgård bättre, på något sätt känns det mer logiskt att välja att hägna in just den.

Rådjurens skador är omfattande, de biter av blomknoppar, blad och skott. Inte nog med det, för att markera revir fejar de sig också mot trädstammar. Särskilt yngre träd, som fortfarande är böjliga, tar skada av detta och det är inte ovanlig att de dör av fejningsskadorna.

Fejningsskador undviker du om du sätter upp störar kring det unga trädets stam eller placera hönsnät runtom. För att undvika att få in rådjur på koloniområdet kan staket, minst 1,8 meter högt, sättas upp runtom. Det behövs bygglov för att bygga ett så högt staket. Är området särskilt utsatt kan man sätta upp el- eller viltstängsel. I rabatten kan du sätta upp ett vindspel av cd-skivor – de skrämmer bort rådjuren. Vintertid kan du hänga cd-skivorna i trädkronorna. Det går också att skrämma rådjuret med lukt – sätt oasiskuber doppade i blodmjöl och ammoniak på pinne i rabatterna. Dock måste blodmjölet fyllas på efter regn. Det går också att sätta upp pinnar med otvättad ull eller hundhår.

Att inte odla sådant som rådjuret tycker om att äta är ytterligare en metod. Bland dessa finns blodört, narcisser, vallmo, sippor, krokus, dragon, fuchsia, kaprifol, mahonia och vresros.

Hare
Harar och vildkaniner älskar barken på fruktträd, särskilt unga och helst äpple och plommon. Särskilt under vintrar med mycket snö kan träden bli hårt åtgångna och bli ringbarkade. Sommartid låter hararna sig väl smaka i både rabatter och köksträdgårdland.

Stängsla in ömtåliga växter med höns – eller finmaskigare kycklingnät. Stängslet måste vara minst en meter högt. Eftersom harar och vildkaniner är skickliga på att ta sig in, måste man vara noggrann när man stängslar in, se till så att haren inte tar sig under stängslet. Gräv ner nätet en till två decimeter i marken och tryck till jorden kring nätet. Nät kan också läggas på marken så att haren inte kan börja gräva. Placeras nätet en bit upp från marken skyddas krokus, vintergröna och annat från att bli uppätet. Denna åtgärd skyddar även mot rådjur. Kommer det mycket snö måste man trampa ner snön runt stängslet så att haren inte kan ta sig över.

Även när det gäller harar är det en god idé att välja växter som hararna inte gillar, till exempel buskpion, fläder, magnolia, vildkaprifol, kungslilja, daglilja och björk.

Vildkaniner äter mycket grönt, men det är främst genom att de gräver bohål i marken som de skadar odlingarna. När de gräver kan de också riva upp stora breda gropar i marken.

Mullvad och sork
Åkersork och vattensork kan ställa till stor skada på odlingslotten. Vattensorken äter upp rötter, åkersorken gnager av barken på träden. Mullvadar orsakar inte samma skador som vattensorkar även, men att symtomen kan se lika ut med jordhögar. Bägge gräver långa gångar i marken, mullvaden skapar dessutom toppiga jordhögar. Vattensorkens jordhögar är platta.

Vattensorken är en hemlig skadegörare – skadorna märks först när man tar tag i ett träd och trädet bara viker sig mot marken – rötterna är uppätna!

De samlar för vintern. En kolonist hittade nästan hela sin potatisskörd i en sorkhåla.

Vattensorkar har starka tänder och förutom att gnaga rötter tar de sig också igenom gummidukar som dammar byggs av. För att undvika detta ska du placera ett dubbelt lager hönsnät under duken när du bygger damm. Vattensorkar gillar särskilt rotfrukter, rosrötter och fruktträd. En vattensork kan både vara svart och ljusbrun, den saknar svans och är mellan 12-20 centimeter.

Mullvaden är ett rovdjur som livnär sig på sniglar och insektslarver som lever i jorden. Men allra helst äter den daggmask. Den äter alltså inte växter, men dess framfart i jorden kan skada växternas rötter. Mullvaden är svart som skiffer, 13-14 centimeter, den har en liten svans och dess framben är formade som skovlar. Den lever i jorden och gräver gångar som är vitt förgrenade. Mullvadar finns i södra Sverige, till och med Väster- och Östergötland. Men inte på Gotland och Öland.

Skydda dina växter genom att lägga två lager hönsnät längst ner i planteringsgropen. Bäst bekämpas mullvadar och vattensork genom att fånga in dem, vilket lättast görs genom att använda någon form av fälla, liknande råttfällor. Dessa placeras i djurets gångar. Fällorna måste vittjas minst en gång om dagen. En annan metod är att placera kolsyre is i gångarna, kolsyran tränger ut syret och djuret blir medvetslöst innan det dör. Det finns också sorkskrämmare på marknaden som alstrar ljud som skämmer bort sorken, men det finns inget forskat på om detta är ett effektivt sätt att skrämma bort vattensork. En annan metod är att jaga bort djuren med hjälp av dofter, placera färsk fisk i de grävda gångarna. Metoden fungerar så länge man minns att lägga dit nya så kallade repellenter, som till exempel fisk.

De skador åkersorken gör kommer främst på vintern, när den äter bark och på så sätt också ringbarkar dem. Åkersorken är liten och når bara 15 centimeter upp på stammen. Den är drygt tio centimeter lång och brungrå, har svans. Till skillnad från vattensorken gör den inga gångar i jorden.

Åkersorken trivs i högt gräs – ett sätt att skydda sina växter är att klippa gräset kort runt träd och buskar. Allra helst ska jorden vara öppen. Alternativt kan gnagskydd placeras kring stammen, men det bör vara nedgrävt några centimeter. Unga, nyplanterade träd är extra känsliga och bör skyddas extra under de första åren. Eftersom åkersorken också trivs under snötäcket ska man trampa ner snön runt träd och buskar för att skydda dem.

Fåglar
Det flesta av oss tycker om att ha fåglar i trädgården, men när de äter frön, frukt, bär. Ärtor och bönor vill vi helst inte ha dem där.
Vintertid ärter domherrar buskarnas knoppar, annars kommer de flesta skadorna under odlingssäsongen. Starar, björktrastar och koltrastar kalasar på bär och frukt som körsbär, jordgubbar, äpplen och vinbär. Gråsparvar, duvor, fasaner och pilfinkar äter frön. De bägge större äter också ärtgroddar. De bägge mindre äter främst frö, men kan också ge sig på ärtskidor för att komma åt ärtorna.

Undvik fågelskador genom att täcka sådd med fiberduk och täck fruktträd, bärbuskar och jordgubbsland som bär frukt med nät. Sätt också upp fågelskrämmor, blå remsor och liknande.

Vildsvin
Någon har beskrivit vildsvin som levade jordfräsar. Och nog är de skador vildsvinen åstadkommer i trädgårdar till exempel i gräsmattor snarlika resultatet av en jordfräs. Vildsvin nattdjur som letar sin föda i jordens översta ytskikt. De lever i flock, vilket medför att stora skador kan uppkomma på kort tid.

Efter att ha varit utrotade i drygt 200 år kom vildsvinen tillbaka på 1970- 1980-talen. De stammar vi har nu har sitt ursprung från vildsvin som rymt från hägn och från illegala utsläpp av vildsvin. De har etablerat sig i stora delar av landet, man beräknar att det finns drygt 150 000 djur och i år beräknas 90 000 vildsvin skjutas. Som en jämföresle skjuts mellan 80 000 – 85 000 älgar årligen. Enligt Jordbruksverket ökar vildsvinsstammen med 25 procent varje år. Vildsvin finns främst i Skåne och Södermanland men även i Västra Götalandsregionen och i Örebro och Västmanlands län. Men de finns också så långt upp i landet som i Dalarna. Om vildsvin etablerar sig nära tätorter kan de börja leta föra bland avfall.

Koloniområden som är utsatta för vildsvin skyddas bäst genom stadiga stängsel, som el- eller viltstängsel.

Blodmjöl- ammoniakblandning
Blanda 1 kilo blodmjöl i 10 liter vatten, tillsätt 1,5 deciliter ammoniak. Doppa oasiskuber i blandningen. Sätt kuberna på pinnar och placera i rabatten eller trädgårdslandet, eller häng kuberna i träd.

Källa: Skydda din trädgård, Maj-Lis Pettersson, Ordalaget 2009

Skydda träd och buskar i vinter

Kontrollera att stängslet runt de träd och buskar du vill skydda är helt och att det går ner i marken så att smådjuren inte kan ta sig under det. Sätt upp nytt stängsel av hönsnät om det behövs. Vill du skydda unga träd från rådjurens fejning kan du sätta störar invid trädstammen.

Trampa ner snön kring stängslet när det har snöat, annars kan djuren snart ta sig över.