Novembersolen på Naturhistoriska

Vi gjorde det sista inför vintern i odlingarna medan Novebmersolen på Naturhistoriska sken. Vitlöken är i jorden och löv lagda ovanpå. De sista vårlökarna satta. Eftersom vi upptäckt sork – både vattensork och åkersork gjorde vi oxå det så otrevligt som möjligt för dem. Inga fler gnagda rötter och stammar tack.Vitlök kring de unga träden, tog bort täckmaterial en ganska lång bit runtom, istället kommer vi lägga träflis där, det gillar de inte. Sorkskrämma är ditsatt. Nästa steg är tegelkross i jorden plus sorknät i jorden runtom träden…
Och mitt i alltihopa, trots minusgrader och frost fortsätter Linnétagetesen att blomma, man kan inte bli annat än glad. På morgonen berättade jag också om Odla staden-utställningen och odlingen för ett gäng pedagoger på Naturrum runt om i landet som var på inspirationsdag på museet. Väldigt roligt :)

IMG_6122

IMG_6123

IMG_6124

Tidningen Koloniträdgården

Nästa år fyller Tidningen Koloniträdgården jag är redaktör för 100 år, första numret av Koloniträdgården kom ut i april 1918. Några nummer har kommit bort genom flyttar etcetera, men i går kom en kolonist förbi med några nummer som hon hittat i sin kolonistuga. Underbart att bläddra i dessa gamla tidningar. Jag håller på att fördjupa mig i (koloni)odlingens historia och funderar över alla dessa gifter man hade i odlingarna, som annonsens zinkarsenat, ett bekämpningsmedel som innehöll arsenik! Och visst visste man hur giftigt det var, men man använde det ändå. Såhär står det i en skrift som vänder sig till trädgårdsrådgivare: ”växter med ätliga frukter, alltså fruktträd, bärväxter m. m., få ej behandlas under blomningen – detta för att undvika förgiftning av bin – och ej heller under de sista 30 dagarna före skörden. Växter med andra ätliga ovanjordiska delar, i. ex. sallat, spenat, kål o. s. v., få icke alls behandlas, om de ätliga delarna därvid kunna träffas direkt av vätskan eller pudret. Man får ej heller arsenikbehandla träd och buskar i närheten av sådana växter, såvitt ej dessa hållas väl övertäckta under behandlingen. Arsenikbehandling av t. ex. blomkål eller av träd och buskar i dess närhet får sålunda ej ske sedan blomhuvudet börjat utvecklas. Rörande foderväxterna gäller att de ej få behandlas senare än 30 dagar före skörd eller avbetning.” Hu!

IMG_5888

Jordgubbar och vitlök

Det börjar ta sig i vår grannodling på Zinken, jordgubbar och vitlök trivs ihop, lök och jordgubbar är klassiska tillsammans. Lök, särskilt vitlök skyddar, mot kvalster tex och sniglar. Min farmor satte vitlök överallt i köksträdgården. Stora allium, den sort som används som prydnad, sägs skydda mot vattensork de rackarna som främst vintertid käkar upp trädens rötter. Här på Zinken odlar vi oxå i växelbruk, så att främst potatis och kål odlas på olika platser varje år. Odlar man på samma ställe år från år finns risk att de besvärliga svampsjukdomarna potatisbladmögel och klumprotsjuka får fäste. Dess sporer övervintrar i jorden. Om man odlar på olika ställen, finns ingen värdväxt att leva i när våren kommer. IMG_3826

IMG_3828

Naturhistoriska Odla staden

Nu i sommar gör jag inlägg på Naturhistoriska riksmuseets Facebooksida. En ära att få representera en sådan gedigen institution. Denna vecka skriver jag om ringblommor.
image
Förra veckan om vattenbarer till humlorna
image

Form follows function

Gurkört ©Ulrika Flodin Furås

Gurkört ©Ulrika Flodin Furås

Inom arkitekturen används ofta begreppet form follows function, som myntades under slutet av 1800-talet av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan i en tid då formidealen började bryta sig loss från den överlastade jugendstilen. Form follows function tycker jag också kan användas när man skapar odlingar – jag tänker alltid i kretslopp – vilka växter ger näring till jorden? Vilka växter håller undan skadegörarna? Vilka drar till sig pollinerare? Och så vidare. Det är knappast så att mina odlingar är funktionalistiskt strama! Mer så att de är proppfulla av plantor, som trängs, men som också hjälper varandra. Kryddtagetes vars doft skrämmer bort en del av skadegörarna, klövern som ger kväve till jorden som andra växter kommer ha nytta av nästa år. Eller som ovan, den vackra gurkörten – som likt klöver är en bra gröngödslingsväxt och vars blommor inte bara gillas av pollinerarna utan som också kan ätas och är supervackra i sallader och som tårtdekoration.

Samodlingen är också en del i detta, när man odlar växter som klarar att växa tätt tillsammans – perfekt när man bara har en liten yta att odla på. Plantera grönsaker som är skördeklara olika tider på säsongen: spenat (tidig skörd) och mangold (sen skörd) till exempel. Eller växter som växer på olika höjd: majs-bönor-squash eller växter som har ytliga respektive djupa rotsystem, till exempel äppelträd och jordgubbar eller sallat.

Form follows function alltså – där varje växt i rabatten eller köksträdgården har sin funktion. Så vackert! Så enkelt!

Önskar att all bönder bojkottade neonikotinider!!

Forskningsmagasinet Nature publicerar en viktig vetenskaplig artikel om neonikotiniders förödande påverkan. Så här skriver SLU i sitt pressmeddelande: Unik fältstudie visar att vilda bin far illa av växtskyddsmedel. För första gången har ett forskningsprojekt undersökt hur ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Studien visar att honungsbina klarar att utsättas för växtskyddsmedlet, men att vilda bin påverkas mycket negativt.Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insektsangrepp. Forskarna från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har, i samarbete med Jordbruksverket, undersökt hur neonikotinoiden klotianidin påverkar tama och vilda bin i Sverige. Forskningsresultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, och visar att växtskyddsmedlet påverkar vilda bin negativt. Det är allvarligt eftersom vilda bin är viktiga för pollineringen av grödor. Vilda bin är i Sverige humlor och solitärbin.

pollinerarna ©Ulrika Flodin Furås

pollinerarna ©Ulrika Flodin Furås

– Vi såg en tydligt negativ påverkan på humlesamhällenas tillväxt och förmåga till reproduktion vid behandlade rapsfält, säger Maj Rundlöf, Lunds universitet, som är koordinator och vetenskapligt ansvarig för fältstudien.

Förutom problem med tillväxt och reproduktion, så fanns det även färre vilda bin i de behandlade rapsfälten. Forskarna fann däremot ingen negativ påverkan på honungsbinas samhällstillväxt.

Studien visar på behov av nya sätt att utvärdera risker i samband med att växtskyddsmedel godkänns.

– Om vi endast undersöker hur ett nytt växtskyddsmedel påverkar honungsbin räcker det inte för att förutsäga konsekvenserna för vilda bin i verkliga landskap, säger Maj Rundlöf.

Neonikotinoider används bland annat för utsädesbetning vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU har sedan 2013 begränsat användningen av växtskyddsmedlet i grödor som är attraktiva för bin.

– Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket. Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige.

– Vi testar nu nya metoder för att hantera jordlopporna, säger Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Projektet har genomförts i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och biodlarorganisationerna och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning, Kungliga fysiografiska sällskapet, Vetenskapsrådet och Formas.

Sniglargrrrrrr

Hur blir man av med sniglarna? Vilken är den bästa snigelbekämpningen??? Jag fick frågan i går när jag föreläste i Visby, men jag hann aldrig besvara den. Bästa metoden är att plocka plocka och åter plocka sniglar, helst på kvällen och morgonen. Dagtid håller de små liven sig mest undan. Tidigt på våren kan man vattna jorden med nematoder, naturligt förekommande mikroorganismer som parasiterar på sniglar. Vattna där det finns mycket sniglar och på komposten. Om du vill kan du vattna en omgång till i början av juli. Nematoder kan köpas via Bionema. Många gör ölfällor som sniglarna drunknar i, andra lägger ut järnfosfat somsniglar dras till, med dör av… Läs mer om snigeljagarmetoder och snigel skydd på FORs utmärkta snigelsida.

inte den elakaste snigeln väl, men ändå...

inte den elakaste snigeln väl, men ändå…

 

 

Gödsling och växtskydd i ekologisk odling

Ta del av trädgårdsrådgivaren Solveig Sidblads nypublicerade lista där hon rekommenderar biologiskt växtskydd och gödsel för ekologisk odling på Koloniträdgårdsförbundets hemsida.

 

Vallmo Garden Organic UK ©Ulrika Flodin Furås

Vallmo Garden Organic UK ©Ulrika Flodin Furås

 

 

 

Bekämpningsmedel hot mot bin

Bina är en av våra viktigaste pollinatörer, men de är hotade, inte bara av nosema- och varroakvalster (som bär med sig virus) utan även av bekämpningsmedel. Ny forskning som presenteras bland annat i senaste numret av Sience visar att en grupp bekämpningsmedel som kallas för neonikotinoider inte bara dödar skadedjur, utan även bin och humlor. De dör inte direkt av neonikotinoider, men humle- och bisamhällena får färre drottningar och inom några år riskerar samhället att dö. Teorin är neonikotinoider gör att bina förlorar både sitt lokalsinne och sitt minne. Neonikotinoider används i konventionell odling av bland annat sockerbetor och raps. De undersökta neonikotinoiderna är imidacloprid och tiametoxam.