Allmogehem

Arbetet med stadsodlingens historia går vidare. Har fått låna en bok om typhus och deras trädgårdstäppor av min farbror Anders. I den finns fantastiska beskrivningar om hur bostadstandarden för folket skulle förbättras. Allmogen var fattig, bättre allmogehem behövdes. Vid den här tiden var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Genom att skapa bättre boendeförhållanden – inklusive möjlighet till odling- (som tex Egna hemsrörelsen) ville man också få folk att stanna kvar i Sverige istället för att emigrera till USA 🌱I’m writing a book on the history of urban gardening. Got this book from my uncle. Written in 1909 about ideal houses with vegetable gardens for the working class and the poorer swedes. Back then Sweden was one of the absolutely poorest countries in Europe and about 1,5 million swedes out of 5 millions emigrated to the US in search of work and land.

Vasamuseets trädgård

Vasamuseets trädgård, ett nytt projekt som jag tar mig an med stor förtjusning och ödmjukhet. Underbar plats som jag alltid tyck mycket om. Att dessutom få arbeta med historisk trädgård är en lycka – stadsodlingshistoria dessutom 😊🌱starting as gardener at the historical garden at the Vasa museum, a garden that I always have liked a lot. So happy to work with garden history 🌻🌱

Kumlans eviga spenat

Älskar detta, Kumlans eviga spenat, egentligen mangolden som döpts till ‘perpetual spinach’, en nyhet 1921. Jag hittade artikeln om den i Husmoderns almanacka från 1921 – den gav god avkastning nästan året om , därav namnet Kumlans eviga spenat. Kumlan var namnet på gården där den odlades, artikelförfattaren Gunborgs gård. Och i slutet av artikeln skriver Gunborg att om man vill ha frön, så är det bara att skriva ett brev till henne. I dag säljer Impecta frön av den eviga spenaten, som alltså egentligen är en mangold.

Koloniträdgårdsförbundets monter

Så är Nordiska Trädgårdar igång. Koloniträdgårdsförbundets monter är välbesökt och det är roligt att prata med alla som kommer förbi. Stadsodlings- och koloniträdgårdsodlingshistorien engagerar. Koloniträdgårdens första nummer, som kom ut i april 1918 och som följde med tidningen har många läst och sparat. Att se historien i detta perspektiv skapar nya berättelser. I montern har vi fyra lotter. En från 1918, en från 1958, en från 1978 och en från i dag. På utsidan löper historien. 100 år av odling i staden.

Föredrag om stadsodlingens historia

Nu på torsdag den 22 mars har jag föredrag om stadsodlingens historia på Odla upp landet och odla upp stan som är på Rågsveds Folketshus. Klockan 18 börjar det – Välkomna att lyssna och mingla med andra stadsodlare från runt om i landet 🙂

Koloniområdet Amerikat

Familjen sitter förväntansfull och uppklädd inför ögonblicket då fotografen tar bilden. 1912,koloniområdet Amerikat. Kanske fick det namnet för att så många svenskar emigrerade till USA då, kring förra sekelskiftet. En miljon, en femtedel av Sveriges befolkning. Koloniområdet Amerikat låg i Partille, där fabrikören till Jonsereds fabriker upplåtit mark för lotter till sina arbetare. Den här bilden, och många andra fotografier kommer att finnas i Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordisks Trädgårdar som börjar på torsdag.

Älskar dessa gamla böcker

Djupdyker vidare i stadsodlingens historia. Av särskilt intresse är Den elektriska trädgården från 1928. Älskar dessa gamla böcker! Den elektriska trädgården är förövrigt en bok från 1928 om hur man värmer upp jord i drivbänkar, växthus och på friland så att man kan odla året om, typ. Jag researchar till artiklar och till Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Ttädgårdar, som är den 22-25 mars i år. Så småningom blir det en bok. Kom förbi montern och hälsa på om du kommer till mässan 🙂