Koloniområdet Amerikat

Familjen sitter förväntansfull och uppklädd inför ögonblicket då fotografen tar bilden. 1912,koloniområdet Amerikat. Kanske fick det namnet för att så många svenskar emigrerade till USA då, kring förra sekelskiftet. En miljon, en femtedel av Sveriges befolkning. Koloniområdet Amerikat låg i Partille, där fabrikören till Jonsereds fabriker upplåtit mark för lotter till sina arbetare. Den här bilden, och många andra fotografier kommer att finnas i Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordisks Trädgårdar som börjar på torsdag.

Älskar dessa gamla böcker

Djupdyker vidare i stadsodlingens historia. Av särskilt intresse är Den elektriska trädgården från 1928. Älskar dessa gamla böcker! Den elektriska trädgården är förövrigt en bok från 1928 om hur man värmer upp jord i drivbänkar, växthus och på friland så att man kan odla året om, typ. Jag researchar till artiklar och till Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Ttädgårdar, som är den 22-25 mars i år. Så småningom blir det en bok. Kom förbi montern och hälsa på om du kommer till mässan 🙂

100 år mellan tidningarna

Det är 100 år mellan tidningarna. Första numret kom ut 1 april 1918, mitt under första världskriget, i en tid när Sverige stod på randen till revolution, folk svalt, spanska sjukan härjade och över en miljon svenskar emigrerade till Amerikat i hopp om ett bättre liv. Då odlade vi för att överleva. Nu odlar vi för jordens överlevnad. Jag samlar material om stadsodlingens historia, till artiklar och till Koloniträdgårdens monter på Nordiska Trädgårdar 22-25 mars. Välkommen dit 🙂 Så småningom blir det oxå en bok.

Nytt nummer av Koloniträdgården

Nu är ett nytt nummer av Koloniträdgården på väg. Om en dryg vecka kommer den till läsarna. I år fyller tidningen 100 år. Med som bilaga finns nummer 1 från april 1918. Mejla kansli@koloni.se om du vill testa ett nummer av Koloniträdgården.

Lagrade äpplen 1918

Min farmor brukade göra kaneläpplen av de sista lagrade äpplena, de som börjat skrumpna och se ut lite som russin. Fruktköttet var lite mjöligare och sötare men fortfarande helt ok. Om hon inte gjorde kaneläpplen så bakade hon in de hela äpplena i pajdeg och gräddade i ugnen. Hon lagade de här maträtterna hela livet. Lagrade äpplen 1918 såväl som sjuttio år senare, 1988. Hon tog till vara på allt. När hon var liten emigrerade hennes pappa Ernst till Amerikat. Han bodde i de kinesiska kvarteren San Fransisco under många år och arbetade bland annat som ostronfiskare. Han brukade skriva vykort hem till sin lilla dotter i Sverige. Hennes mamma var sjuklig och dog så småningom, så farmor bodde hos sin moster som var hushållerska hus en direktör i Uppsala. Hennes pappa kom slutligen tillbaka till Sverige, köpte sig ett torp och började arbeta som kusk på Strömsholm. Livet var annorlunda för 100 år sedan. Nu när jag håller på och researchar om stadsodling ur ett historiskt perspektiv kommer farmor och hennes berättelser närmre. På fotot finns hennes sparade vykort, receptet kommer i nästa nummer av Koloniträdgården.

Recept på kaneläpplen
Ingredienser:

4 äpplen till exempel Åkerö

4 msk mjukt smör

4 msk strösocker

1 msk malen kanel

1 tsk malen kardemumma

Smör till formen

Gör så här:

Sätt ugnen på 225 grader

Skölj och ta ur kärnhuset. Smörj en ugnfastform. Skär av lite under äpplena så dom kan stå rakt. Skär av en bit av skalet och tryck ner i hållet, som bottenplatta för fyllningen.Torka av äpplena så dom är torra och ställ äpplena i formen. Rör ihop i en bunke, smör, socker, kanel och kardemumma. Fyll hålen i äpplena med blandningen. Ställ in formen i ugnen och baka äpplena tills de har blivit mjuka och fått fin färg i ca. 20-30 minuter beroende på äpplenas storlek. Kan serveras med glass eller vispad grädde.
Receptet är skrivet av Anneli Renström för Koloniträdgården nr 1 18.

Cordoba

Resan har gått vidare mot Cordoba, som likt Granada ligger högt uppe i bergen, men som omges av böljande uppodlade kullar. Här finns de fantastiska trädgårdarna vid slottet Alcazar och de vackra innergårdarna vid Palacio Viana. Här finns oxå apelsinlunden vid katedralen, som också varit moské. Lundén anlades på 1500-talet. Cordobas gamla stadskärna är ett världsarv. Jag kommer lägga upp mer bilder och text inom kort. Här kommer lite smakprov.
tempImageForSave

tempImageForSave

tempImageForSaveIMG_6666

IMG_6684
IMG_6671
tempImageForSave
tempImageForSave

Tidningen Koloniträdgården

Nästa år fyller Tidningen Koloniträdgården jag är redaktör för 100 år, första numret av Koloniträdgården kom ut i april 1918. Några nummer har kommit bort genom flyttar etcetera, men i går kom en kolonist förbi med några nummer som hon hittat i sin kolonistuga. Underbart att bläddra i dessa gamla tidningar. Jag håller på att fördjupa mig i (koloni)odlingens historia och funderar över alla dessa gifter man hade i odlingarna, som annonsens zinkarsenat, ett bekämpningsmedel som innehöll arsenik! Och visst visste man hur giftigt det var, men man använde det ändå. Såhär står det i en skrift som vänder sig till trädgårdsrådgivare: ”växter med ätliga frukter, alltså fruktträd, bärväxter m. m., få ej behandlas under blomningen – detta för att undvika förgiftning av bin – och ej heller under de sista 30 dagarna före skörden. Växter med andra ätliga ovanjordiska delar, i. ex. sallat, spenat, kål o. s. v., få icke alls behandlas, om de ätliga delarna därvid kunna träffas direkt av vätskan eller pudret. Man får ej heller arsenikbehandla träd och buskar i närheten av sådana växter, såvitt ej dessa hållas väl övertäckta under behandlingen. Arsenikbehandling av t. ex. blomkål eller av träd och buskar i dess närhet får sålunda ej ske sedan blomhuvudet börjat utvecklas. Rörande foderväxterna gäller att de ej få behandlas senare än 30 dagar före skörd eller avbetning.” Hu!

IMG_5888