Nytt nummer av Koloni

Tjoho, sommarnumret av Koloniträdgården har kommit. Läs om att odla kinesisk toon och om hur du känner igen de vilda bina… och mycket mer. Som vanligt har Irons Design gjort den snygga layouten. Vill du ha ett eget ex kan du mejla: kansli@koloni.org
omslag koloni 2 17

Kronärtskocka

Perenna kronärtskockan ‘Herrgård’ är en favorit. Vi har den på grannodlingen och oxå på Naturhistoriska riksmuseets utomhusutställning Odla staden. Men eftersom alla gillar själva växten så mycket, för elegansen och för att den ör så kaxig och cool, är det ingen som kommer sig för att skörda! Så i går köpte jag kronärtskocka som snittblomma istället. Så kan vi skörda våra kronärtskockor och ha kvar dess skönhet ännu en stund :)
image

Urban odling

Nykläckt från tryckeriet förra veckan, nu redan tonåring på väg ut i världen. Puss boken :) och ett stort tack till alls som generöst låtit mig plåta deras tak terasser och balkonger.

Fick också en smärre chock när jag gick förbi Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan… :)
image

Odla blommor och rädda humlorna

Biologiprofessor David Goulson, University of Sussex, har alltid varit intresserad av humlor. Liksom i Sverige lever brittiska humlor i fara, fyra inhemska arter har försvunnit och fler är på väg bort.
– Men till skillnad från när det gäller utrotning av tigrar eller isbjörnar kan vi människor gör mycket för att hjälpa humlorna att överleva, säger David.
Vi kan odla blommor så att humlorna och andra pollinerare får mat och vi kan undvika kemiska bekämpningsmedel, särskilt neonikonider
David har grundat Bumblebee conservation trust, en organisation som samlar 8 000 medlemmar och har 18 anställda. Bland orsakerna till att pollinerare som humlor har det svårt beror också på att det moderna jordbrukets monokulturer slår ut humlorna. Det finns helt enkelt inga blommor kvar på landet med mat till humlorna.
– I Storbritannien kan man gå flera kilometrar längs åkrar utan att se en enda blomma, säger David, ungefär 98 procent av ängsmarken som förr gav hö till hästar och annan boskap har ersatts av gräs som ger foderensilage. Inte heller här växer några blommor. Ensilagodlingen ger hög avkastning men bidrar inte till den biologiska mångfalden.
En annan orsak till humle- och bidöden är kvalster som varroa och också andra sjukdomar. I dag skeppes bi- och framförallt humlebon jorden runt för att pollinera frukt- och bärodlingar. När pollinerarna förflyttas sprider de också sjukdomar.
– Det stämmer att i områden i sydvästra Kina där humlor och bin dött ut på grund av den hårda bekämpningen, pollineras fruktodlingar för hand, säger David, men nu verkar det som om det var för omständigt och kostsamt att pollinera manuellt, så man har huggit ner fruktträden.

Läs mer i kommande nummer av tidningen Koloniträdgården.

Visste du att:
– Den biologiska mångfalden i staden är större än på landet?
– Humlor trivs inte i varma klimat.
– En humla kan flyga 1,5 kilometer, ett honungsbi två kilometer medan bisteklar bara flyger 200-300 meter.
– Sommarens blomplantor som begonia och petunia, kan vara sterila hybrider och sakna ståndare och pistill. Oftare gäller detta fyllda blommor. Välj hellre öppna blommor framför fyllda så ger blomsterprakten även nektar till humlorna.
– Humlor har bra lokalsinne och känner igen byggnader och annat i sin omgivning.
– Humlor bosätter sig gärna i musbon under jord.
– Välj att odla kryddörter, grönsaker, bär och frukt – de har alla blommor som är rika på pollen.
– Humlorna har funnits på jorden i 120 miljoner år.

David Goulson iPhone ©Ulrika Flodin Furås

David Goulson iPhone ©Ulrika Flodin Furås

David Goulson har skrivit boken Galen i bin, som nyligen kom ut på svenska. Här berättar han humlornas historia. Läs mer på: http://bumblebeeconservation.org/

Både vilda insekter och tambin behövs

Resultaten från en stor studie som publicerats i tidskriften Science visar att vilda insekter inte kan ersättas av tama honungsbin och att både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet inom jordbruket. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.

Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.

-Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, kommenterar Riccardo Bommarco på SLUs hemsida.

Humla ©Ulrika Flodin Furås

 

Elektrisk laddning drar humlor till blommor

Hörde på Vetenskapsradion i morse att humlorna dras till blommor inte bara genom doft och färg utan också från den elektriska laddning som blommorna sänder ut. Det är brittiska biologer som kommit fram till detta när de satte i gång små elektriska fält kring blommor med belöning och det visade sig att humlorna snabbare och oftare hittade dit. Fascinerande!

Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås

Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås

 

Hela artikeln finns i Science Express: Referens:D Clarke et al ”Detection and Learning of Floral Electric Fields by Bumblebees” 21 Februari 2013 Science, DOI: 10.1126/science.1230883