Odla staden på Naturhistoriska

IMG_0356

IMG_0388Jag är på plats i odla staden två eftermiddagar i veckan, sköter om den och svarar på frågor. Det växer intensivt här. Jorden är rik på näring och alla växter tar för sig, ävenså ogräset… för att hejda dess framfart åker jag dit även i morgon :) Blodflädern och Kungsljuset är hur tjusiga som helst, liksom min favoritallium, allium christophii. För att inte tala om digitalisen. På balkongen har den nya zeelänska spenaten börjat växa.
IMG_0348

IMG_0364

IMG_0384

Odla staden på Naturhistoriska

I går öppnade Odla staden på Naturhistoriska. Det är Naturhistoriskas utomhusutställning om att odla i stan. I år är temat också att bjuda in naturen i staden. Nytt är bland annat en barfotastig för barnen och en balkongutställning. Kom gärna och hälsa på :)
IMG_4168

Nytt nummer av Koloni

Tjoho, sommarnumret av Koloniträdgården har kommit. Läs om att odla kinesisk toon och om hur du känner igen de vilda bina… och mycket mer. Som vanligt har Irons Design gjort den snygga layouten. Vill du ha ett eget ex kan du mejla: kansli@koloni.org
omslag koloni 2 17

Naturhistoriska Odla staden

Nu i sommar gör jag inlägg på Naturhistoriska riksmuseets Facebooksida. En ära att få representera en sådan gedigen institution. Denna vecka skriver jag om ringblommor.
image
Förra veckan om vattenbarer till humlorna
image

Önskar att all bönder bojkottade neonikotinider!!

Forskningsmagasinet Nature publicerar en viktig vetenskaplig artikel om neonikotiniders förödande påverkan. Så här skriver SLU i sitt pressmeddelande: Unik fältstudie visar att vilda bin far illa av växtskyddsmedel. För första gången har ett forskningsprojekt undersökt hur ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Studien visar att honungsbina klarar att utsättas för växtskyddsmedlet, men att vilda bin påverkas mycket negativt.Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insektsangrepp. Forskarna från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har, i samarbete med Jordbruksverket, undersökt hur neonikotinoiden klotianidin påverkar tama och vilda bin i Sverige. Forskningsresultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, och visar att växtskyddsmedlet påverkar vilda bin negativt. Det är allvarligt eftersom vilda bin är viktiga för pollineringen av grödor. Vilda bin är i Sverige humlor och solitärbin.

pollinerarna ©Ulrika Flodin Furås

pollinerarna ©Ulrika Flodin Furås

– Vi såg en tydligt negativ påverkan på humlesamhällenas tillväxt och förmåga till reproduktion vid behandlade rapsfält, säger Maj Rundlöf, Lunds universitet, som är koordinator och vetenskapligt ansvarig för fältstudien.

Förutom problem med tillväxt och reproduktion, så fanns det även färre vilda bin i de behandlade rapsfälten. Forskarna fann däremot ingen negativ påverkan på honungsbinas samhällstillväxt.

Studien visar på behov av nya sätt att utvärdera risker i samband med att växtskyddsmedel godkänns.

– Om vi endast undersöker hur ett nytt växtskyddsmedel påverkar honungsbin räcker det inte för att förutsäga konsekvenserna för vilda bin i verkliga landskap, säger Maj Rundlöf.

Neonikotinoider används bland annat för utsädesbetning vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU har sedan 2013 begränsat användningen av växtskyddsmedlet i grödor som är attraktiva för bin.

– Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket. Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige.

– Vi testar nu nya metoder för att hantera jordlopporna, säger Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Projektet har genomförts i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och biodlarorganisationerna och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning, Kungliga fysiografiska sällskapet, Vetenskapsrådet och Formas.

Odla blommor och rädda humlorna

Biologiprofessor David Goulson, University of Sussex, har alltid varit intresserad av humlor. Liksom i Sverige lever brittiska humlor i fara, fyra inhemska arter har försvunnit och fler är på väg bort.
– Men till skillnad från när det gäller utrotning av tigrar eller isbjörnar kan vi människor gör mycket för att hjälpa humlorna att överleva, säger David.
Vi kan odla blommor så att humlorna och andra pollinerare får mat och vi kan undvika kemiska bekämpningsmedel, särskilt neonikonider
David har grundat Bumblebee conservation trust, en organisation som samlar 8 000 medlemmar och har 18 anställda. Bland orsakerna till att pollinerare som humlor har det svårt beror också på att det moderna jordbrukets monokulturer slår ut humlorna. Det finns helt enkelt inga blommor kvar på landet med mat till humlorna.
– I Storbritannien kan man gå flera kilometrar längs åkrar utan att se en enda blomma, säger David, ungefär 98 procent av ängsmarken som förr gav hö till hästar och annan boskap har ersatts av gräs som ger foderensilage. Inte heller här växer några blommor. Ensilagodlingen ger hög avkastning men bidrar inte till den biologiska mångfalden.
En annan orsak till humle- och bidöden är kvalster som varroa och också andra sjukdomar. I dag skeppes bi- och framförallt humlebon jorden runt för att pollinera frukt- och bärodlingar. När pollinerarna förflyttas sprider de också sjukdomar.
– Det stämmer att i områden i sydvästra Kina där humlor och bin dött ut på grund av den hårda bekämpningen, pollineras fruktodlingar för hand, säger David, men nu verkar det som om det var för omständigt och kostsamt att pollinera manuellt, så man har huggit ner fruktträden.

Läs mer i kommande nummer av tidningen Koloniträdgården.

Visste du att:
– Den biologiska mångfalden i staden är större än på landet?
– Humlor trivs inte i varma klimat.
– En humla kan flyga 1,5 kilometer, ett honungsbi två kilometer medan bisteklar bara flyger 200-300 meter.
– Sommarens blomplantor som begonia och petunia, kan vara sterila hybrider och sakna ståndare och pistill. Oftare gäller detta fyllda blommor. Välj hellre öppna blommor framför fyllda så ger blomsterprakten även nektar till humlorna.
– Humlor har bra lokalsinne och känner igen byggnader och annat i sin omgivning.
– Humlor bosätter sig gärna i musbon under jord.
– Välj att odla kryddörter, grönsaker, bär och frukt – de har alla blommor som är rika på pollen.
– Humlorna har funnits på jorden i 120 miljoner år.

David Goulson iPhone ©Ulrika Flodin Furås

David Goulson iPhone ©Ulrika Flodin Furås

David Goulson har skrivit boken Galen i bin, som nyligen kom ut på svenska. Här berättar han humlornas historia. Läs mer på: http://bumblebeeconservation.org/

Både vilda insekter och tambin behövs

Resultaten från en stor studie som publicerats i tidskriften Science visar att vilda insekter inte kan ersättas av tama honungsbin och att både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet inom jordbruket. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.

Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.

-Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, kommenterar Riccardo Bommarco på SLUs hemsida.

Humla ©Ulrika Flodin Furås

 

Biodling Tantolunden

Naturskyddsföreningen har satt upp en bikupa på ett tak vid sitt kontor, Bee Urban har bikupor på flera ställen i Stockholms innerstad – och i dagstidningarna skriver man om bisvärmar på rymmen mitt i city… biodling i stan är hett – och kul! Jag var nere i Zinkens koloniförening i Tantolunden på Södermalm och pratade biodling med Maria Sundin och Ulrika Edback, två kompisar som tillsammans har sex bisamhällen. Bina heter Kranier och är ursnälla intygar Maria och Ulrika. Hittills har de slungat honung två gånger och andra gången fick de 40 kilo honung! Dessutom har äppelträden mer kart och bärbuskarna mer bär nu sedan bina flyttade in på kolonin… Följ Marias och Ulrikas biodling på deras biblogg.