Jag är på plats i odla staden två eftermiddagar i veckan, sköter om den och svarar på frågor. Det växer intensivt här. Jorden är rik på näring och alla växter tar för sig, ävenså ogräset… för att hejda dess framfart åker jag dit även i morgon 
Blodflädern och Kungsljuset är hur tjusiga som helst, liksom min favoritallium, allium christophii. För att inte tala om digitalisen. På balkongen har den nya zeelänska spenaten börjat växa.
Tjoho, sommarnumret av Koloniträdgården har kommit. Läs om att odla kinesisk toon och om hur du känner igen de vilda bina… och mycket mer. Som vanligt har Irons Design gjort den snygga layouten. Vill du ha ett eget ex kan du mejla: kansli@koloni.org
Tittade till bina i morse, de gillar värmen. Bina åkte också förbi vår vattenskål där vi lagt ut stenar och snäckskal i skålen, så att de har något att stå på och kan dricka vatten om de är törstiga.
Kolla filmen här:
Bikupan
Nu i sommar gör jag inlägg på Naturhistoriska riksmuseets Facebooksida. En ära att få representera en sådan gedigen institution. Denna vecka skriver jag om ringblommor.
Förra veckan om vattenbarer till humlorna
På några få dagar har humlebladlusen massakrerat Naturhistoriska Odla stadens bägge humleplantor. Att bekämpa med såpavatten kändes tröstlöst – nu har nyckelpigelarverna kommit till undsättning. Heja! Heja!
Nykläckt från tryckeriet förra veckan, nu redan tonåring på väg ut i världen. Puss boken och ett stort tack till alls som generöst låtit mig plåta deras tak terasser och balkonger.
Fick också en smärre chock när jag gick förbi Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan…
Resultaten från en stor studie som publicerats i tidskriften Science visar att vilda insekter inte kan ersättas av tama honungsbin och att både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet inom jordbruket. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.
Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.
-Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, kommenterar Riccardo Bommarco på SLUs hemsida.
Hörde på Vetenskapsradion i morse att humlorna dras till blommor inte bara genom doft och färg utan också från den elektriska laddning som blommorna sänder ut. Det är brittiska biologer som kommit fram till detta när de satte i gång små elektriska fält kring blommor med belöning och det visade sig att humlorna snabbare och oftare hittade dit. Fascinerande!
Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås
Hela artikeln finns i Science Express: Referens:D Clarke et al ”Detection and Learning of Floral Electric Fields by Bumblebees” 21 Februari 2013 Science, DOI: 10.1126/science.1230883
Naturskyddsföreningen har satt upp en bikupa på ett tak vid sitt kontor, Bee Urban har bikupor på flera ställen i Stockholms innerstad – och i dagstidningarna skriver man om bisvärmar på rymmen mitt i city… biodling i stan är hett – och kul! Jag var nere i Zinkens koloniförening i Tantolunden på Södermalm och pratade biodling med Maria Sundin och Ulrika Edback, två kompisar som tillsammans har sex bisamhällen. Bina heter Kranier och är ursnälla intygar Maria och Ulrika. Hittills har de slungat honung två gånger och andra gången fick de 40 kilo honung! Dessutom har äppelträden mer kart och bärbuskarna mer bär nu sedan bina flyttade in på kolonin… Följ Marias och Ulrikas biodling på deras biblogg.
Bina är en av våra viktigaste pollinatörer, men de är hotade, inte bara av nosema- och varroakvalster (som bär med sig virus) utan även av bekämpningsmedel. Ny forskning som presenteras bland annat i senaste numret av Sience visar att en grupp bekämpningsmedel som kallas för neonikotinoider inte bara dödar skadedjur, utan även bin och humlor. De dör inte direkt av neonikotinoider, men humle- och bisamhällena får färre drottningar och inom några år riskerar samhället att dö. Teorin är neonikotinoider gör att bina förlorar både sitt lokalsinne och sitt minne. Neonikotinoider används i konventionell odling av bland annat sockerbetor och raps. De undersökta neonikotinoiderna är imidacloprid och tiametoxam.
