Vallört på Naturhistoriska

Har inte varit på Naturhistoriska på några dagar, när jag kom dit i går hade vallörten vuxit sig nästan två meter hög. Jo, den är ganska invasiv och vill ta över, så man får hålla efter den. I gengäld samlar dess djupa rötter spårämnen de andra växterna behöver. Vallört, Symphytum spp. samlar främst kalium och kalcium, men även andra mineraler som fosfor och magnesium. Jag tar blad från vallörten och lägger som täckmaterial runt andra växter. Man kan oxå göra nässelochvallörtsvatten, kanske med lite åkerfräken i. Nässlor är rika på kväve, åkerfräken på zink. Lägg växtdelarna i vatten och låt stå under några dagar. Tills växterna ruttnar. Det luktar förfärligt och går inte att ha på museiegården dock. Vallört är en av de viktigaste agroforestryväxterna. Har man gödselstack kan man plantera vallört runt om, den tål stark urin och samlar mineralämnen från den. Det finns en sort som är steril och som inte sprider dig lika mycket som heter Bocking 14. Har man bara en liten yta att odla på är den att föredra. tempImageForSave

Odla humle i kruka

Humle är en streetsmart växt och som kan växa 20 centimeter på ett dygn. Den funkar utmärkt att odla i kruka och är enkel att övervintra ute i kruka. Så här års vill den ha mycket näring, ge plantan stallgödsel eller om den är i kruka pelleterad guano eller om den inte fått näring alls i år kan du ge den pelleterad hönsgödsel som är kväverik och snabbverkande. Humle växter fort och behöver mycket näring. Vattna den mycket, särskilt fram till och med midsommar, då honplantan blommar. Humlen på bilden är ‘Korsta’ en gammal svensk sort från Medelpad. Den växter i kruka på vår uteplats. Jag har täckt jorden med halm så att den ska hålla fukten längre. Den här plantan står soligt och växer fint. Vi har en humle till i kruka, som står ganska skuggigt, den har inte hunnit lika långt ännu.

Humle Korsta

Humle Korsta

Biokol

Invigning av Stockholms stads biokolsanläggning. Här ska stadens trädgårdsavfall bli biokol och användas i stadens planteringar. Biokol har många goda egenskaper, bland annat lagrar den näringen som inte används av växterna på en gång. På så sätt har växterna näring att hämta senare när de behöver det och överbliven näring rinner inte ut i vattendrag där det bidrar till övergödning. Lagrar vatten gör biokol också. Miljöborgarrådet Katarina Luhr tar ett spadtag. IMG_2909

IMG_2910

IMG_2912

IMG_2915

Ge jorden näring

Tidig vår och perfekt att börja fundera och planera, vad man ska odla och inte minst över jorden som man odlar i. Det finns massor man kan göra för att få en bra odlingsäsong och för att växterna ska må bra.
Läs här om hur du odlar din jord i ett kapitel ur Urban odling.

jorden ©UlrikaFF

jorden ©UlrikaFF

Bokashi

I väntan på våren fixar vi med jorden på kolonilotten. Kolonikompisen Maria har tagit med sig en fylld bokashihink vars innehåll ska strös ut och grävas ner i odlingsbäddarna. Vi gräver ner den drygt 20 centimeter i jorden. När det sedan är dags att så har bokashin brutits ner och gett jorden en massa bra näring. Det finns alltid en oro att djur dras till bokashin, men att gräva ner den såpass djupt som ett rejält spadtag har funkat hittills.
image

Grönkål och jordvård

På kolonilotten finns massor med kål att skörda. Mest grönkål, men oxå vitkål. Samtidigt har jorden runt om kålen börjat förberedas inför nästa år. Ett lager löv har lagts dit och ovanpå det ett lager ny jord. Så småningom ska bokashi grävas ner. Ny bokashi gillas av hundar och råttor – så innan den grävs ner i en odling i stan måste den brytas ner, tappa sin lockande doft. Detta kan man göra tex ute på balkongen. Blanda bokashin med vanlig jord i en ”jordfabrik” under några veckor (beroende på väder, fryser alltihop avstannar processen) sedan kan man tjoffa ner det i jorden, blanda ut så näringen blir jämt fördelad.
image

Jordförbättring och odlingslimpa

jordärtsskocka ©Ulrika Flodin Furås

jordärtsskocka ©Ulrika Flodin Furås

Under de senaste dagarna har vi fixat i Naturhistoriskas Odla staden. Vårlökar har planterats och vi har skördat en hel del, rotselleri, purjolök, zucchini, paprika jordärtskockor, bland annat den vita sorten Bianca som också får vackra gula blommor sommartid (en ny sort för min del, ska bli kul att se hur den smakar :). Och en hink gröna tomater som får mogna inne. In åkte också fyra physalisplantor. De får bo i fönstret i vinter, där de kommer fortsätta ge frukt. Just när vi var färdiga kom minusgraderna krypande…

Jorden förbereddes för våren – löv lades på odlingarna, även i balkonglådorna. Vi la också på blad av uppländsk vallört, som ger prima näring till jorden. Löven ger också näring och jorden får en toppenstruktur. Vill man att löven ska förmultna snabbare i vår, kan man vattna på löven, så går det lite fortare. Nässlorna las, tillsammans med annat ogräsrens, i en svart sopsäck, där alltsammans får förmultna (så att frön och rötter inte sprider ogräset) tills i vår, då vi blandar ner det i jorden innan vi planterar. Av olika skäl har vi ingen kompost på Naturhistoriskas innergård, så vi använder andra metoder för att ta till vara på det gröna. Odlingslimpa är ett annat, där man använder sådant som annars åker i komposten.

Vi började alltså också bygget av en odlingslimpa. Först gjorde vi en ram till odlingslimpan med hjälp av stockar. Stjälkarna/stammarna och bladen från jordärtsskocka, tomater, solros, libbsticka med mera klipptes i delar som vi la i botten, ovanpå detta strödde vi jord från sommarens krukodlingar och sedan ett lager med vallört och löv löv löv. På detta lade vi sedan mer jord, så att inte löven blåser bort. I vår lägger vi på ett lager jord och blandar med det översta skiktet. Förmultningsprocessen i odlingslimpan värmer jorden så att man kan börja odla lite tidigare i vår. Bara en sån sak :) känns bra i novembermörkret.

löv odlingslåda ©Ulrika Flodin Furås

löv odlingslåda ©Ulrika Flodin Furås

odlingslimpa©Ulrika Flodin Furås

odlingslimpa©Ulrika Flodin Furås

höst odla staden©Ulrika Flodin Furås

höst odla staden©Ulrika Flodin Furås

Alliumplantering i Berusade trädgården

Solig nästan nästan varm dag, sista oktober. Sätter allium och krokus i Berusande trädgården. Rensar och planterar. Det går undan, i dag hjälpte Elin, min praktikant, till. Filosoferade över eklöv. Ovanför planteringen finns en stor ek som börjat fälla sina löv. Rafsar ihop dem och lägger på surjorden. Hur känsliga är växterna om jordens pH förändras? (Eklöv gör jorden surare) funderar vidare. Detta är en rolig del av odlandet. Att tillsammans prata om grejer som detta. Saker man stöter på. Hur mycket eklöv krävs för att jorden ska försuras? PH-värdet i jorden påverkar olika växters förmåga att ta upp näring. Hittade en intressant bok också :) the drunken botanist. Och lökplanteringen, ser särskilt fram emot att stäpplöken Allium Christophii kikar upp. Den är en fantastiskt vacker lök, vars svagt silverlila boll är som en exploderande jättemaskros. Blombollarna kanske är bortåt 15 centimeter i diameter. Hittade en drös sådana hos Klostra.
image

image

Vitlök på kolonin

Vi testar nya sorters vitlök i år, bland annat Unikat, Pure white och morado. Får se vilka som funkar bäst här. Vitlök vill ha mycket näring, så här lägger vi löv ovanpå (bra för jordens struktur också) så kommer vi blanda ner bokashi så småningom.
image

image

Höstfix på grannodlingen

Höstfix på grannodlingen. Vi sätter vitlök (germidor) och rensar. Snart lägger vi oxå löv över alltihopa. Löven ger bra struktur till jorden. Förutom löven tillför vi biokol, som är jordens reservbatteri. Överflödig näring som annars skulle spolats bort binds i biologen så att växterna kan använda jorden när de behöver den.

image

Grannodlarna Rebecka och Sanna.