Stadsodling i Amsterdam

Det gröna finns överallt, sällan har jag upplevt en sådan odlingsglädje som i Amsterdam. Överhuvudtaget har amsterdamborna en förmåga att stillsamt och coolt göra om stadens trottoarer till gröna uterum. Stadsodling i Amsterdam är oerhört närvarande. Till detta finns också en tilltalande byterkultur. Böcker man läst läggs ut, saker man inte behöver lämnas på bytesbord och så vidare. Jag är och hälsar på min äldsta dotter Emma som bor här i stan, de flesta bilderna kommer från hennes kvarter Oostdrop.
IMG_5715

IMG_5716

IMG_5728

IMG_5729

IMG_5738

tempImageForSave

tempImageForSave

IMG_5690

IMG_5694

68809E82-62FE-45F7-854E-671C49E8894C

Nu målar vi staden grön


Sitter och skriver på kommande bok om hur staden blir grönare, vackrare och mer hållbar. Urban odling ut på balkonger och terasser, ut på taken :)
Fina loggan är ritad av Camilla Eltell och animerad av Andreas Hallin.

Urbana svenskar vill ha grönt

I dag presenterades Global Garden report 2012 som tagits fram av Kairos Future på uppdrag av Husqvarna. 3 500 personer vardera i Sverige, Frankrike, Tyskland, Polen, Ryssland, USA och Storbritannien svarat på frågor om parker och stadsmiljö.

När nya stadsdelar planeras måste en del av ytan bestå av grönytor. Men bristen på yta att bygga på gör att risken är stor att städernas grönytor så småningom kommer att bebyggas.  Fastigheters värde mäts i kronor och ören, medan parkers värde oftast beskrivs mjukare, som att en park ökar livskvaliteten.

Men det finns ekonomiska perspektiv på parker, som att närheten till en park ökar det ekonomiska värdet på bostäderna i närheten även utsikten mot ett grönområde ökar bostadens värde. Bostadsområden med välskötta parker är alltså attraktiva även i ekonomiska termer, till skillnad från bostäder i närheten av vanskötta parker, där sjunker istället bostädernas värde i takt med parkens vanskötsel.

Ett exempel på detta är anläggandet av parken på High Line ett gammalt tågspår som slingrar sig fram några meter ovan New Yorks Manhattan. Intill de delar där trädgården är färdig har bostadspriserna också stigit. Och värdet på Central Park i New York uppskattas till 800 biljoner USD. Skulle parken bebyggas skulle alltså de omgivande fastigheternas värde sjunka med detta svindlande värde.

I Sverige är vi mer urbaniserade än vad vi kanske tror, 85 procent av svenskarna bor i större tätorter och 75 procent av oss spenderar 30 minuter eller mer varje vecka i en park under den varma årstiden. Men det finns en pessimism, bara 24 procent tror att mängden grönyta kommer att öka under de närmaste tio åren.

Detta trots att Boverket säger att när nya bostadsområden planeras så ska vi inte bo längre bort än 200 meter från en grönyta… Och detta trots att forskarna på SLU i sin forskning visar i sin att de som bor nära en park upplever att de är lyckligare och mer harmoniska jämfört med hur de som har långt till parken upplever sin vardag.

I Malmö arbetar man sedan tio år med en grönytefaktor som går ut på att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs på respektive tomt med gröna ytor, det kan röra sig om vertikalodling, gröna tak som sedumtak eller växtbäddar, träd och buskar.  När Norra Djurgårdsstaden nu planeras i Stockholm finns grönytefaktorn med som en parameter.

Stadsplanerarnas och landskapsarkitekternas utmaning är att skapa stadsdelar med hög boendedensitet och listigt inplanerade intilliggande grönområden.  I Stockholms nya detaljplan ska det finnas tio procent grönyta per boende när nya områden byggs. Det är ett ganska tufft mål, men kanske nödvändigt. För om man tittar på trycket på Vasaparken där de boende har kanske tre till fyra procents grönyta per person, så kan man se hur hårt grönytorna i en stad slits. I Vasaparken förvandlades gräsmattorna till lera. För att minska slitaget har man nu byggt om parken och bland annat skapat lekytor med konstgjort gräs…

Landskapsarkitekter har också visat olika sätt att både bygga bostäder och samtidigt skapa gröna oaser. Ett vanligt exempel på detta är just vertikal odling, där husfasader förvandlats till växtplatser. Ett spektakulärt exempel är Singapores Supertree där vertikala odlingar klänger längs stammen på gigantiska trädstukturer, så stora att de konkurrerar med de kringliggande höghusen.

Städernas gröna skinn

Husfasader, trottoarer, plank, fönster, gator. Alla är de delar av den tättbefolkade steniga biotop som är stenstaden. Om vilda örter kan växa i vanliga bergskrevor, varför odlar vi inte oftare på husfasaderna? Tankarna är den holländska stadsplaneraren Helga Fassbinders och hon delade med sig av dem på ett seminarium som Movium, SLUs centrum för urban miljö, höll i Alnarp den 26 januari.

Under senare år har grönska och odling i staden kommit upp på agendan, men Helga Fassbinder tror att vi står inför en vändpunkt där städerna börjar planeras utifrån grönskan och att alla stadens byggelement glas, betong och grönt värderas lika. Hon vill se fasaderna grönska. Det finns också flera exempel på avancerad fasadodling. Till exempel i Singapore där arkitektkontoret Hamzan och Young skapat den gröna skyskrapan EDITT Tower (Ecological Design in The Tropics) där den 26 våningar höga skyskrapan är inklädd i grönska. Förutom att odla fasaden också skapat olika miljövänliga lösningar. Istället för att installera luftkonditionering har man placerat luftinsläpp på den fasad som är mest utsatt för vind.
http://www.trhamzahyeang.com/project/skyscrapers/edit-tower01.html

Helga Fassbinder påpekar också att gröna fasader sänker temperaturen i staden, minskar luftföroreningar och tar tillvara på regnvattnet. Hon är aktiv i nätverket Biotope city journal. På deras hemsida www.biotope-city.net kan man bland annat läsa om olika väggodlingstekniker.