Odla upp landet!

Odla upp landet! Var på vernissagen av vandringsutställningen #odlaupplandet i går, skapad av Christina Schaffer idé och Edward Koinberg som gjort fantastiska små modeller. Odla upp landet handlar om att vilka vars självförsörjande och om att odla tillsammans – som Boodlas demokratiodling, i utställningen berättar Boodlas Agnes Fischer om deras demokratiodling. Utställningen kommer att vandra runt i landet. Passa på att se den 🙂


Christina Schaffer och Agnes Fischer

Konsertodling

Hänger på Globen vid vår idéodling som Stormvarning bad oss göra till Weeping Willows konserter i Globen den här helgen. Vi är stadsodsodlingskooperativet Farm Urbano som jag är med i och som är under uppstart och vandringsutställningen Odla hela landet som produceras av Folkets Hus. Stormvarning som bjöd in oss är ett gäng musiker och forskare som jobbar för en bättre miljö. Vi som hänger vid odlingen är Lotta, Edvard, Christina och jag. IMG_2931

IMG_2933

IMG_2935

IMG_2943

IMG_2952

IMG_2953

IMG_2956

IMG_2957

IMG_2960

Gerillaodling och stockholmskt bananplantage

Då och då frågar någon om jag har några inspirationskällor eller förebilder. Jag svarar alltid tveklöst att mina förebilder är alla fantastiska odlare jag möter. Så mycket kreativitet och upptäckarlusta, klok galenskap, stillsam anarki och formkänsla. Nyfikenhet efter nya saker att odla för att äta… I dag träffade jag två – gerillaodlaren Auro och fruktodlingspionjären Björn. Dessutom handlar detta i allra högsta grad om framtidens odling. En bananstock ger 26 kilo bananer, cirka 145 stycken. Avkasningen är densamma i Stockholm som motsvarande odling på Madeira, må vara att det tar någon månad längre att får fram bananerna. Papayan, bananerna och de andra exotiska frukterna är dessutom akvaponiskt odlade med näring från fiskar, telapia, som dessutom fiskas för att ätas. Systemet är helt självförsörjande. Superekobananer. Jag skulle vilja se sådana här odlingar i växthus på stadens tak. Och mer gerillaodling, för att göra staden vackrare och för att gynna våra pollinerare, samt för att sprida utrotningshotade växter. Jag säger bara go go go. Världen behöver odlare som er 🙂

gerillaodling, balkongen som är plantskola ©Ulrika Flodin Furås

gerillaodling, balkongen som är plantskola ©Ulrika Flodin Furås

Banan ©Ulrika Flodin Furås

Banan ©Ulrika Flodin Furås

Papaya ©Ulrika Flodin Furås

Papaya ©Ulrika Flodin Furås

gerillaodling, dragarväxt för pollinerare ©Ulrika Flodin Furås

gerillaodling, dragarväxt för pollinerare ©Ulrika Flodin Furås

gerillaodling, dragarväxt för bin ©Ulrika Flodin Furås

gerillaodling, dragarväxt för bin ©Ulrika Flodin Furås

KTH-forskare undersöker framtid utan tillväxt

Vad händer om den nuvarande BNP-tillväxten inte fortsätter? Hur ser ett sådant samhälle ut? Vad skulle det innebära för vår livskvalitet och för vår välfärd? Det är frågor som ställs i ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om framtiden som leds av KTH. Forskningsrådet Formas delar i dagarna ut 22,8 miljoner till projektet.

Projektet heter ”Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande”. Tre typer av tillväxtscenarier ska tas fram och studeras: framtid med negativ tillväxt, framtid med nolltillväxt och framtid med låg tillväxt. Scenarierna ska utvecklas för fyra fallstudieområden; byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv.

Det är många forskningsfält från universiteten som möts när scenarierna i form av framtidsbilder tecknas upp; miljöstrategisk analys, framtidsstudier, sociologi, urbana studier, statsvetenskap, socialantropologi, ekonomi och humanekologi.

Det ska bli spännande att läsa resultatet.

 

Christiania ©Ulrika Flodin Furås

Christiania ©Ulrika Flodin Furås

Måste läsas!

pombok

Nu kommer boken, Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna – om Fröuppropets kulturarv, som berättar om Fröuppropets insamlade fröskatt.

Klint Karins kålrot, Mor Kristins böna och nästan tvåhundra andra ärter, bönor, bondbönor, kålrötter, rovor, potatislök och blomster med odlingstraditioner från sent 1800-tal och framåt – det blev resultatet av Fröuppropet, den inventering av äldre köksväxter som genomfördes i början av 2000-talet av Programmet för odlad mångfald, POM, vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Boken är en hyllning till dem som arbetat i köksträdgård och på åker för att säkra den dagliga kosten. Inte minst kvinnorna som sällan blivit uppmärksammade för den kunskap och erfarenhet som krävts för att hålla i gång ett hushåll under goda och dåliga tider, efter en god växtsäsong eller en usel.

I boken kommer de odlare som varit förtänksamma och sparat detta gröna kulturarv till tals med sina minnen och erfarenheter. Klint Karin och Mor Kristin är två av dessa idoga odlarkvinnor och de har fått ge namn åt de sorter som de odlade. Genom deras berättelser kring det lilla fröet skymtar den stora berättelsen med de båda världskrigen, flytten från landsbygden in till städerna och människors utsatthet i en föränderlig tid.

I berättelserna ryms mödan men också glädjen av att se fröet som spirar och ger frukt. Eller lyckan över att smaka på den späda sockerärten och tryggheten av att veta att jorden den vuxit i är giftfri. Kanske boken kan inspirera till samtal med äldre odlare om deras minnen och erfarenheter. Den berättelsen finns fortfarande inom räckhåll och den kunskapen kommer att bli livsnödvändig i framtiden. Och kanske bekantskapen med dessa äldre sorter skapar en nyfikenhet på att prova att odla någon av dem.

Boken författare, Lena Nygårds, kulturvetare med inriktning på trädgårdshistoria och Matti Wiking Leino, agronom och kulturväxtforskare, har arbetat med Fröuppropet i trädgårdar, laboratorium, arkiv och hos odlare. Ingrid Henell på Henell Grafisk Form i Helsingborg har formgivit boken.

Både vilda insekter och tambin behövs

Resultaten från en stor studie som publicerats i tidskriften Science visar att vilda insekter inte kan ersättas av tama honungsbin och att både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet inom jordbruket. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.

Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.

-Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, kommenterar Riccardo Bommarco på SLUs hemsida.

Humla ©Ulrika Flodin Furås

 

Elektrisk laddning drar humlor till blommor

Hörde på Vetenskapsradion i morse att humlorna dras till blommor inte bara genom doft och färg utan också från den elektriska laddning som blommorna sänder ut. Det är brittiska biologer som kommit fram till detta när de satte i gång små elektriska fält kring blommor med belöning och det visade sig att humlorna snabbare och oftare hittade dit. Fascinerande!

Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås

Humla på rudbeckia ©Ulrika Flodin Furås

 

Hela artikeln finns i Science Express: Referens:D Clarke et al ”Detection and Learning of Floral Electric Fields by Bumblebees” 21 Februari 2013 Science, DOI: 10.1126/science.1230883