Tidningen Koloniträdgården

Nästa år fyller Tidningen Koloniträdgården jag är redaktör för 100 år, första numret av Koloniträdgården kom ut i april 1918. Några nummer har kommit bort genom flyttar etcetera, men i går kom en kolonist förbi med några nummer som hon hittat i sin kolonistuga. Underbart att bläddra i dessa gamla tidningar. Jag håller på att fördjupa mig i (koloni)odlingens historia och funderar över alla dessa gifter man hade i odlingarna, som annonsens zinkarsenat, ett bekämpningsmedel som innehöll arsenik! Och visst visste man hur giftigt det var, men man använde det ändå. Såhär står det i en skrift som vänder sig till trädgårdsrådgivare: ”växter med ätliga frukter, alltså fruktträd, bärväxter m. m., få ej behandlas under blomningen – detta för att undvika förgiftning av bin – och ej heller under de sista 30 dagarna före skörden. Växter med andra ätliga ovanjordiska delar, i. ex. sallat, spenat, kål o. s. v., få icke alls behandlas, om de ätliga delarna därvid kunna träffas direkt av vätskan eller pudret. Man får ej heller arsenikbehandla träd och buskar i närheten av sådana växter, såvitt ej dessa hållas väl övertäckta under behandlingen. Arsenikbehandling av t. ex. blomkål eller av träd och buskar i dess närhet får sålunda ej ske sedan blomhuvudet börjat utvecklas. Rörande foderväxterna gäller att de ej få behandlas senare än 30 dagar före skörd eller avbetning.” Hu!

IMG_5888

Odla staden och barfotastigen

Naturhistoriskas innergård efter regnet i dag. Inte en själ. Odla staden och barfotastigen låg öde.Drabbades lite av sensommarblues. Här har varit fullt av glada barn och vuxna som hängt och lekt hela sommaren. Vi hade utvärdering i dag och folk gillar den interaktiva utomhusutställningen. Fjärde sommaren nu och odlingen är grönare än någonsin :)tempImageForSave

Slunga honung

Nu är det dags att slunga honung. Maria och Ulrika (min namne) inspekterar ramarna och förbereder för årets första slungning. Fyra bisamhällen finns på lotten. Det är kranierbin, den budord som är vanligast i Stockholm. De gillar alla möjliga sorters blommor och är snälla. IMG_4245

Odla staden på Naturhistoriska

I går öppnade Odla staden på Naturhistoriska. Det är Naturhistoriskas utomhusutställning om att odla i stan. I år är temat också att bjuda in naturen i staden. Nytt är bland annat en barfotastig för barnen och en balkongutställning. Kom gärna och hälsa på :)
IMG_4168

Vallört på Naturhistoriska

Har inte varit på Naturhistoriska på några dagar, när jag kom dit i går hade vallörten vuxit sig nästan två meter hög. Jo, den är ganska invasiv och vill ta över, så man får hålla efter den. I gengäld samlar dess djupa rötter spårämnen de andra växterna behöver. Vallört, Symphytum spp. samlar främst kalium och kalcium, men även andra mineraler som fosfor och magnesium. Jag tar blad från vallörten och lägger som täckmaterial runt andra växter. Man kan oxå göra nässelochvallörtsvatten, kanske med lite åkerfräken i. Nässlor är rika på kväve, åkerfräken på zink. Lägg växtdelarna i vatten och låt stå under några dagar. Tills växterna ruttnar. Det luktar förfärligt och går inte att ha på museiegården dock. Vallört är en av de viktigaste agroforestryväxterna. Har man gödselstack kan man plantera vallört runt om, den tål stark urin och samlar mineralämnen från den. Det finns en sort som är steril och som inte sprider dig lika mycket som heter Bocking 14. Har man bara en liten yta att odla på är den att föredra. tempImageForSave

Jordgubbar och vitlök

Det börjar ta sig i vår grannodling på Zinken, jordgubbar och vitlök trivs ihop, lök och jordgubbar är klassiska tillsammans. Lök, särskilt vitlök skyddar, mot kvalster tex och sniglar. Min farmor satte vitlök överallt i köksträdgården. Stora allium, den sort som används som prydnad, sägs skydda mot vattensork de rackarna som främst vintertid käkar upp trädens rötter. Här på Zinken odlar vi oxå i växelbruk, så att främst potatis och kål odlas på olika platser varje år. Odlar man på samma ställe år från år finns risk att de besvärliga svampsjukdomarna potatisbladmögel och klumprotsjuka får fäste. Dess sporer övervintrar i jorden. Om man odlar på olika ställen, finns ingen värdväxt att leva i när våren kommer. IMG_3826

IMG_3828

Konsertodling

Hänger på Globen vid vår idéodling som Stormvarning bad oss göra till Weeping Willows konserter i Globen den här helgen. Vi är stadsodsodlingskooperativet Farm Urbano som jag är med i och som är under uppstart och vandringsutställningen Odla hela landet som produceras av Folkets Hus. Stormvarning som bjöd in oss är ett gäng musiker och forskare som jobbar för en bättre miljö. Vi som hänger vid odlingen är Lotta, Edvard, Christina och jag. IMG_2931

IMG_2933

IMG_2935

IMG_2943

IMG_2952

IMG_2953

IMG_2956

IMG_2957

IMG_2960

Biokol

Invigning av Stockholms stads biokolsanläggning. Här ska stadens trädgårdsavfall bli biokol och användas i stadens planteringar. Biokol har många goda egenskaper, bland annat lagrar den näringen som inte används av växterna på en gång. På så sätt har växterna näring att hämta senare när de behöver det och överbliven näring rinner inte ut i vattendrag där det bidrar till övergödning. Lagrar vatten gör biokol också. Miljöborgarrådet Katarina Luhr tar ett spadtag. IMG_2909

IMG_2910

IMG_2912

IMG_2915

Ge jorden näring

Tidig vår och perfekt att börja fundera och planera, vad man ska odla och inte minst över jorden som man odlar i. Det finns massor man kan göra för att få en bra odlingsäsong och för att växterna ska må bra.
Läs här om hur du odlar din jord i ett kapitel ur Urban odling.

jorden ©UlrikaFF

jorden ©UlrikaFF