Persikodrömmar

Persika 'Frost'

Min altan formligen skriker efter ett persikoträd, frågan är om jag ska plantera en ‘Frost’ som växer utmärkt i min zon (zon 3) om trädet står i skyddat läge. Frost ger också supergoda frukter! Nackdelen är att trädet så småningom kan växa sig lite för stort för en altan… alternativet är att välja ett persikoträd med svagväxande grundstam….

 

Naturen kanske har lösningen?

Tipping point är punkten där något stabilt och till synes för evigt faller, förändras och blir till något annat. Tipping point är läget där det bara behövs en liten knuff för att allt ska falla samman. Det kan vara när en diktatur faller, eller som i naturen, när ett skogsbeklätt område förvandlas till öken. När man passerat en tipping point finns ingen återvändo. Vårt utnyttjande av naturens resurser närmar sig den här punkten och Kulturhusets utställning, som just har namnet Tipping Point, visar vad som händer med miljön runt oss. Men det är ingen domedagsutställning, tvärtom, därför blir jag så glad när jag vandrar runt i den. Här finns Do Tanks där besökare kan lämna förslag på ekologiska- och klimatsmarta lösningar. Och en tävling i den klimatsmartaste lunchen hålls. Visste du att den mat vi äter står för cirka 25 procent av världens koldioxidutsläpp? Att siffran är så hög beror inte bara på alla förpackningar och transporter, utan också på hur vi tillagar vår mat och hur tar hand om matavfallet. En del i utställningen handlar om biomimik, när ingenjörerna tar efter naturen och till exempel bygger flerfamiljshus med ventilation som bygger på hur termitstackar är konstruerade. Eller snabbtåg som fixar luftmotståndet genom att ha en nos lik Kungsfiskarens näbb!

En spännande del handlar om agroforestry, eller skogsträdgårdsodling, när man odlar i ett slutet kretslopp. Träden skyddar grödan som odlas från väder och vind, buskar och annan flerårig gröda minskar erosionen. Marken är täckt med gröngödsling, exempelvis slaget gräs, precis som i den riktiga skogen är marken täckt av material som både skyddar och ger näring. Tipping Point har massor med tankvärda infallsvinklar! Gå dit och kolla om du har möjlighet. Utställningen, som pågår till den tredje juni är snillrikt utformad av Guringo.

 

Urbana svenskar vill ha grönt

I dag presenterades Global Garden report 2012 som tagits fram av Kairos Future på uppdrag av Husqvarna. 3 500 personer vardera i Sverige, Frankrike, Tyskland, Polen, Ryssland, USA och Storbritannien svarat på frågor om parker och stadsmiljö.

När nya stadsdelar planeras måste en del av ytan bestå av grönytor. Men bristen på yta att bygga på gör att risken är stor att städernas grönytor så småningom kommer att bebyggas.  Fastigheters värde mäts i kronor och ören, medan parkers värde oftast beskrivs mjukare, som att en park ökar livskvaliteten.

Men det finns ekonomiska perspektiv på parker, som att närheten till en park ökar det ekonomiska värdet på bostäderna i närheten även utsikten mot ett grönområde ökar bostadens värde. Bostadsområden med välskötta parker är alltså attraktiva även i ekonomiska termer, till skillnad från bostäder i närheten av vanskötta parker, där sjunker istället bostädernas värde i takt med parkens vanskötsel.

Ett exempel på detta är anläggandet av parken på High Line ett gammalt tågspår som slingrar sig fram några meter ovan New Yorks Manhattan. Intill de delar där trädgården är färdig har bostadspriserna också stigit. Och värdet på Central Park i New York uppskattas till 800 biljoner USD. Skulle parken bebyggas skulle alltså de omgivande fastigheternas värde sjunka med detta svindlande värde.

I Sverige är vi mer urbaniserade än vad vi kanske tror, 85 procent av svenskarna bor i större tätorter och 75 procent av oss spenderar 30 minuter eller mer varje vecka i en park under den varma årstiden. Men det finns en pessimism, bara 24 procent tror att mängden grönyta kommer att öka under de närmaste tio åren.

Detta trots att Boverket säger att när nya bostadsområden planeras så ska vi inte bo längre bort än 200 meter från en grönyta… Och detta trots att forskarna på SLU i sin forskning visar i sin att de som bor nära en park upplever att de är lyckligare och mer harmoniska jämfört med hur de som har långt till parken upplever sin vardag.

I Malmö arbetar man sedan tio år med en grönytefaktor som går ut på att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs på respektive tomt med gröna ytor, det kan röra sig om vertikalodling, gröna tak som sedumtak eller växtbäddar, träd och buskar.  När Norra Djurgårdsstaden nu planeras i Stockholm finns grönytefaktorn med som en parameter.

Stadsplanerarnas och landskapsarkitekternas utmaning är att skapa stadsdelar med hög boendedensitet och listigt inplanerade intilliggande grönområden.  I Stockholms nya detaljplan ska det finnas tio procent grönyta per boende när nya områden byggs. Det är ett ganska tufft mål, men kanske nödvändigt. För om man tittar på trycket på Vasaparken där de boende har kanske tre till fyra procents grönyta per person, så kan man se hur hårt grönytorna i en stad slits. I Vasaparken förvandlades gräsmattorna till lera. För att minska slitaget har man nu byggt om parken och bland annat skapat lekytor med konstgjort gräs…

Landskapsarkitekter har också visat olika sätt att både bygga bostäder och samtidigt skapa gröna oaser. Ett vanligt exempel på detta är just vertikal odling, där husfasader förvandlats till växtplatser. Ett spektakulärt exempel är Singapores Supertree där vertikala odlingar klänger längs stammen på gigantiska trädstukturer, så stora att de konkurrerar med de kringliggande höghusen.