I have a plan(t)

Konstnären och trädgårdsmästaren Malin Lobell har en plan – en fröplan. Den 17-19 februari ställde hon ut på Supermarket på Kulturhuset i Stockholm.

Malin har tagit fram fyra fröpåsar. En innehåller blandade blomfrön som man ska sprida ut på platser i staden som ingen sköter om. En annan påse innehåller blomfrön som ska spridas genom att man har dem i leran under stövlarna. Tanken är att fröna ska spridas medan man är ute och går… Fröpåsarna är en del i ett idéprojekt om att skapa ett grönare stadsrum. Projektet på Supermarket, där Malin ställde ut tillsammans med konstnären Annelie Wallin på ID:I galleri undersökte också hur grönytor påverkar stadsrummet, relationer mellan människor och etiska värderingar.

Supermarket deltog smågallerier från flera länder. I år återkom stadsodlat som ett tema hos flera gallerister. En av dem var lettiska SERDE som i sitt gröna projekt betraktar samtiden och kulturarvet genom vårt användande av vilda växter. I krukor, på ödetomter och längs stadens husväggar växter medicinalväxter och grönsaker.

Biokol blir bästa jordförbättringen

Biokol, som är enkelt träkol, kan användas för att minska utsläpp av växthusgaser och förbättra vår odlingsjord. Metoden är långtifrån ny, redan aztekerna använde biokol, jorden de fick fram kallades Terra preta eller svarta jorden. Under de senaste åren har forskare åter börjat intressera sig för biokol och har kommit fram till att biokolen förbättrar matjorden på flera sätt: läckaget av kväve, fosfor och andra näringsämnen minskar, förmågan att binda vatten ökar, maskar och mikroorganismer gynnas. Dessutom blir jorden mer lättarbetad!

Biokol framställs genom att träkol hettas upp till omkring 500 grader på ett sätt så att ingen eller bara lite syre tillsätts. Den klassiska kolmilan fungerar på samma sätt. Under processen bildas kol, proylsgas (främst metan, vätgas och kolmonoxid) och tjära.

Biokolet minskar klimatförändringen, det binder koldioxiden under lång tid eftersom dess förmultning sker mycket långsamt.

Att göra egen biokol är inte så svårt. I Koloniträdgårdsförbundets monter på Nordiska Trädgårdar förra året visade arkitekten Christer Pettersson hur man kan bygga sin egen utomhusspis som samtidigt är en kolmilespis. Den är både snygg och miljövänlig. Dessutom suverän att laga mat på.

Arkitekt Christer Petterssons framtidskolonistuga

En australiensisk film om biokol kan du se här

Läs mer om biokol på MISTRAs (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) hemsida.

Städernas gröna skinn

Husfasader, trottoarer, plank, fönster, gator. Alla är de delar av den tättbefolkade steniga biotop som är stenstaden. Om vilda örter kan växa i vanliga bergskrevor, varför odlar vi inte oftare på husfasaderna? Tankarna är den holländska stadsplaneraren Helga Fassbinders och hon delade med sig av dem på ett seminarium som Movium, SLUs centrum för urban miljö, höll i Alnarp den 26 januari.

Under senare år har grönska och odling i staden kommit upp på agendan, men Helga Fassbinder tror att vi står inför en vändpunkt där städerna börjar planeras utifrån grönskan och att alla stadens byggelement glas, betong och grönt värderas lika. Hon vill se fasaderna grönska. Det finns också flera exempel på avancerad fasadodling. Till exempel i Singapore där arkitektkontoret Hamzan och Young skapat den gröna skyskrapan EDITT Tower (Ecological Design in The Tropics) där den 26 våningar höga skyskrapan är inklädd i grönska. Förutom att odla fasaden också skapat olika miljövänliga lösningar. Istället för att installera luftkonditionering har man placerat luftinsläpp på den fasad som är mest utsatt för vind.
http://www.trhamzahyeang.com/project/skyscrapers/edit-tower01.html

Helga Fassbinder påpekar också att gröna fasader sänker temperaturen i staden, minskar luftföroreningar och tar tillvara på regnvattnet. Hon är aktiv i nätverket Biotope city journal. På deras hemsida www.biotope-city.net kan man bland annat läsa om olika väggodlingstekniker.